Genom empirisk insamling av material från kommunala styrdokument och intervjuer ämnar denna uppsats att undersöka vilka visioner som genomsyrar den kommunala planeringen i Stockholm och Uppsala för att motverka boendesegregation. Uppsatsen studerar om idén att skapa variation i upplåtelseformer i bostadsområden finns i Stockholm stad och Uppsala kommun för att skapa blandning och därmed motverka segregation. Fokus läggs också på vilka medel och åtgärder de båda kommunerna har för att uppnå sina visioner, samt vilken geografisk nivå kommunerna tänker att en blandning ska ske. Genom att undersöka två kommuners blandningsambitioner kan skillnader och likheter studeras för att få en mer övergripande bild av hur segregationsproblemet hanteras. Resultaten av studien visar att det finns en vision att variera upplåtelseformerna i bostadsområdena i båda kommunerna för att motverka segregationen. Ambitionen i både Stockholm stad och Uppsala kommun är att ett blandat boende ska skapas i hela staden. Dock finns många hinder som står i vägen som riskerar att motverka kommunernas blandningsambitioner.

Den här uppsatsen studerar vad Gävle kommun haft för målsättningar och hur de har arbetat med att implementera en social blandning och en blandad bostadsstruktur i den nya stadsdelen Gävle Strand. Metodiskt görs textanalys av kommunala dokument såsom översiktsplaner, detaljplaner och bostadsförsörjningsprogram, intervjuer med utvalda nyckelpersoner samt bearbetning av sekundärdata hämtat ur databasen Geosweden. Studien fokuserar på de uttalade ambitionerna i de kommunala dokumenten och i vilken utsträckning dessa mål har uppnåtts och huruvida de är att anse som realistiska. Av studiens resultat framgår att Gävle Strand inte är att anse som en socialt blandad stadsdel, trots att målsättningen med en blandad bostadsstruktur kan anses som uppnått. Uppsatsen visar också att marknadsekonomiska faktorer i hög utsträckning styrt lokaliseringen av olika upplåtelseformer inom stadsdelen, samt att det är förknippat med svårigheter att uppnå en social blandning i nyproducerade bostäder på grund av det höga kostnadsläget. Den ställer också frågan om det inte är så att en ny stadsdel riskerar öka den befintliga boendesegregationen.