Stockholms stad beskriver i sin översiktsplan för 2018 att boendesegregationen i staden ökar. En blandningsstrategi, med målet att eftersträva ett mer varierat bostadsbestånd i hela staden, presenteras som ett av flera angreppssätt för att minska och motverka boendesegregationen. För att nå målet om ett mer varierat bostadsbestånd verkar Stockholms stad uttryckligen med medlet att öka blandningen av bostadstyper och upplåtelseformer i hela staden. Denna studie undersöker samband mellan hur blandning av olika variabler i bostadsbeståndet påverkar blandningen av olika variabler i befolkningssammansättningen i Stockholms stad år 2015. Studiens resultat visar att blandningen av bostadsstorlekar har en starkare korrelation än blandningen av upplåtelseformer, i sin påverkan på blandning av både hushållens strukturer och disponibla inkomster. Därmed påvisar resultat från studien att det finns effektivare medel än det som uttrycks i Stockholms stads översiktsplan, för att minska och motverka boendesegregationen i staden. För att komma fram till dessa slutsatser har det i studien använts kvantitativa metoder med material på DeSO-nivå från SCB och PLACE-databasen på Uppsala universitet. Beräkningar har gjorts med isolationsindex, Shannon index och linjära regressioner.