Inaug.-Diss.-Münich. / Vita. Bibliographical references included in "Anhänge" (p. 186-214).

<p>Syftet med denna utredning är att ur ett nätverksperspektiv undersöka ett antal bakomliggande faktorer till Scanias påverkat etableringsprocessen. För att kunna utföra detta har vi använt oss av en modell av Blankenburg (1989) som beskriver utlandsetableringen ur ett nätverksperspektiv. Modellen har ytterligare anpassats till den aktuella marknaden och tidpunkten för inträdet. De nätverksfaktorer som undersöks i uppsatsen är: grad av motstridande intressen, företagets rykte, det polska nätverkets internationaliseringsgrad, företagets nätverkskunskap och nätverkskontextens internationaliseringsgrad. Undersökningen är en fallstudie där personliga intervjuer genomförts för insamlig av data. Blankenburgs modell har använts vid utformningen av en intervjumall. I analysen har det funnits att de undersökta nätverksfaktorerna hade olika grad av betydelse för Scanias etablering i Polen. Mycket betydelsefull var graden av motstridande intressen bland de polska nätverksaktörerna, där enskilda aktörers engagemang ökade företagets marknadskunskap och var en länk till polska myndigheter. Likaså oförutsedda händelser, som en tull på lastbilar, styrde och påverkade etableringsförloppet. Faktorerna företagets rykte och nätverkskontextens internationaliseringsgrad var också av betydelse, då Scanias kundkrets snabbt ökade och företagets stora erfarenhet av tidigare etableringar ökade sannolikheten till ytterligare en lyckad etablering. Däremot har det utländska nätverkets internationaliseringsgrad och Scanias nätverkskunskap inte visat sig haft en avgörande roll vid marknadsinträdet. Polens fordonsindustri bedrev vid tidpunkten inte internationella affärer och nätverkskunskapen införskaffade företaget genom marknadsaktivitet.</p>

Syftet med denna utredning är att ur ett nätverksperspektiv undersöka ett antal bakomliggande faktorer till Scanias påverkat etableringsprocessen. För att kunna utföra detta har vi använt oss av en modell av Blankenburg (1989) som beskriver utlandsetableringen ur ett nätverksperspektiv. Modellen har ytterligare anpassats till den aktuella marknaden och tidpunkten för inträdet. De nätverksfaktorer som undersöks i uppsatsen är: grad av motstridande intressen, företagets rykte, det polska nätverkets internationaliseringsgrad, företagets nätverkskunskap och nätverkskontextens internationaliseringsgrad. Undersökningen är en fallstudie där personliga intervjuer genomförts för insamlig av data. Blankenburgs modell har använts vid utformningen av en intervjumall. I analysen har det funnits att de undersökta nätverksfaktorerna hade olika grad av betydelse för Scanias etablering i Polen. Mycket betydelsefull var graden av motstridande intressen bland de polska nätverksaktörerna, där enskilda aktörers engagemang ökade företagets marknadskunskap och var en länk till polska myndigheter. Likaså oförutsedda händelser, som en tull på lastbilar, styrde och påverkade etableringsförloppet. Faktorerna företagets rykte och nätverkskontextens internationaliseringsgrad var också av betydelse, då Scanias kundkrets snabbt ökade och företagets stora erfarenhet av tidigare etableringar ökade sannolikheten till ytterligare en lyckad etablering. Däremot har det utländska nätverkets internationaliseringsgrad och Scanias nätverkskunskap inte visat sig haft en avgörande roll vid marknadsinträdet. Polens fordonsindustri bedrev vid tidpunkten inte internationella affärer och nätverkskunskapen införskaffade företaget genom marknadsaktivitet.

In this thesis we investigated the differences and similarities between a big and a small Swedish firms’ market entry process into Japan. This was done by studying the two chosen companies, IKEA and Haglöfs respectively. We conducted our research using a case study collecting data from primary and secondary sources. The primary data was collected by using a semi-structured interview approach while the secondary data has been collected through searching for relevant sources. We concluded that the main similarities between IKEA and Haglöfs were the firms’ extensive use of network relationships in the Japanese market, were both utilized employees with Japanese market knowledge. The main differences, on the other hand, were mainly the enthusiasm shown from actors, such as governors, consumers and municipalities, that actively encouraged IKEA’s market entry. The scope of the entries was also different, with the size of the IKEA product catalogue and the construction of stores requiring more governmental approvals and lengthy processes. IKEA’s extensive international experience gained from earlier market entries were also something which set the two entries apart.