Olika typer av blodcancer är några av de vanligast förekommande cancerformerna i världen. Ju tidigare sjukdomen upptäcks och beroende på vilken typ av blodcancer någon drabbats av ser prognosen i många fall god ut då dagens behandlingsmetoder under flera år effektiviserats. Dock finns det fall där patienter inte svarar på traditionella terapier som cytostatika och stålning eller gånger där sjukdomen kommer tillbaka i aggressivare former. I dessa fall krävs andra metoder för att försöka behandla och bota cancern.   En metod som på senare tid fått mycket uppmärksamhet i forskarvärlden är användandet av kroppens egna immunceller som behandlingsform mot blodcancer. Genom att rena fram en patients egna T-celler från ett blodprov, kan dessa sedan genetiskt modifieras till att känna igen specifika tumörassocierade antigener (TAA) som bara vissa typer av cancerceller uttrycker. Metoden går ut på att T-cellerna får chimära antigen-receptorer (CAR), som uttrycks på cellytan, där CAR-T cellerna sedan injiceras tillbaka till patienten. CAR-T cellerna känner igen cancercellerna och attackerar sedan, med målet att patienten efter behandlingen inte ska ha några cancerceller kvar i kroppen.   Kliniska försök gjorda på patienter med olika typer av blodcancer har visat lovande resultat, särskilt gällande patienter som fått återfall av blodcancertypen Akut Lymfatisk Leukemi (ALL). De som fått delta i studierna har haft mycket dåliga prognoser och har innan blivit behandlade med de konventionella behandlingsterapierna, men utan eller med mycket dåligt resultat. Förhoppningar som väckts från dessa forskningsresultat har lett till diskussion att CAR-T celler kan komma att förändra cancervården och i framtiden kanske vara en lika vanlig behandlingsmetod som strålning eller kemoterapi. Dock kvarstår många problem som forskarna måste lyckas lösa innan CAR-T celler kan räknas som konventionell. Bland annat finns stora risker att patienter vid behandling kan drabbas av cytokinfrisläppningssyndrom (CRS, eng. cytokine release syndrome), där immunförsvaret kan attackera kroppens egna organ som i värsta fall kan leda till döden. Cancercellerna kan även komma tillbaka efterbehandling, då de har utvecklat en resistens mot CAR-T cellerna. Metoder för att undvika dessa toxiska responser och göra T-cellerna mer effektiva är bara några av de problem som kvarstår.

Bakgrund Sjuksköterskans roll i vårdandet av patienter med maligna blodsjukdomar är utmanande då sjuksköterskan ska stötta patienten genom både diagnos och behandling. Personcentrerad omvårdnad gör att patienten lär sig om sjukdomen och blir delaktig i behandlingen. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med maligna blodsjukdomar. Metod Arbetet utformades som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi som används vid systematiska litteraturstudier, med fokus på sjuksköterskors erfarenheter. Databaserna CINAHL och PubMed användes och sju artiklar publicerade 2013–2023 sammanställdes. Resultat Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter med maligna blodsjukdomar belystes via kategorierna Kommunikation och Utmaningar för sjuksköterskor samt underkategorierna Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter, Kommunikationinom vårdteamet, Emotionell påverkan, Överlevnadsvård och Palliativ vård vid maligna blodsjukdomar. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde kommunikation som viktig del i vårdandet av patienter med maligna blodsjukdomar i relation mellan sjuksköterskor-patienter samt sjuksköterskor vårdteamet. Sjuksköterskorna upplevde även att det var lätt att bli emotionellt påverkad i arbetet. Hantering och utförande av överlevande- och palliativ vård var en utmaning för sjuksköterskorna som arbetade med patienter som har diagnostiserats med maligna blodsjukdomar. / Background Nurse's role in caring for patients with malignant blood disorders is challenging. Nurses must support the patient through a diagnosis and the course of treatment. Person-centred care means that the patient learns about the disease and becomes involved in thetreatment. Aim The aim is to describe nurses` experiences of caring for adult patients with malignant blood diseases. Method This review was made with a methodology similar to ones used in systematic reviews with a focus on nurses` experience. The databases CINAHL and PubMed were used. Seven articles were found. The included articles in the results were published between 2013–2023. Results Nurses' experiences of caring for patients with malignant blood diseases were highlighted by the categories Communication and Challenges for nurses and the subcategories Communication between nurses and patients, Communication within the care team, Emotional impact, Survival care and Palliative care for malignant blood diseases. Conclusions Nurses experienced communication as an important part in the care of patients with malignant blood diseases in the relationship between nurses-patients and the nurses-care team. Nurses also felt that it was easy to be emotionally affected at work. Management and delivery of survivorship and palliative care was a challenge for nurses working with patients diagnosed with blood malignancies.