En grafisk designer är van att arbeta i en klassisk rak metod, och skapa sina designlösningar med tanke på användaren i tron om att de är experter på att visuellt kommunicera. Samhället kräver dock mer hållbara och användbara produkter och tjänster, vilket tyder på att slutanvändarintegrering kan vara en lösning som ger bred feedback på en potentiell lösningsmetod. En grafisk designers uppgift är att visualisera sin uppdragsgivares uppdrag, göra en målgruppsanalys och leverera en produkt eller tjänst efter en brief; detta inom designerns konstnärliga stil samt expertis. Hur blir det då att inkorporera en slutanvändare i en process där man som grafiker ofta gör individuella beslut? Denna uppsats undersöker vilket värde slutanvändarintegrering skapar och i vilken grad det används idag inom brädspelsbranchens skapandeprocess. Uppsatsen utmanar också genom att presentera barriärer för implementering av en slutanvändar-baserad designmodell. Med utgångspunkt i ett intervjumaterial destilleras ett standardiserat arbetsflöde för brädspelsdesign fram, vilket leder till en bättre förståelse för när och hur slutanvändaren framgångsrikt kan inkorporeras i processen. Detta jämförs sedan med egenutförda användarcentrerade designmetoder där brädspelet ”Green Guardians” har designats men hjälp av speltestningsgrupper bestående av slutanvändare. Intervjumaterialet ger en bred och generell förståelse för hur brädspel skapas, med ett fokus på vad moderatorn studerar under ett speltestningstillfälle. Det sammanfattade resultatet redovisar integrering av slutanvändare som en vital och tillförlitlig del av skapandeprocessen av brädspel. Däremot finns för lite forskning på hur teori och metod tillämpas i praktiken. Dessutom påvisar resultatet att det inte är vanligt att få feedback om brädspelets grafiska utformning och utmanar denna teori med påståenden om att den grafiska designern ser sig som expert, och att kommunikationsproblem kan stå som barriär. Uppsatsen ger därför förslag på hur interaktionen kan förbättras mellan moderator och speltestare för att brädspelet ska utvecklas optimalt.

The thesis takes a research through design approach to identify the potential of a storytelling board game concept to raise awareness about societal challenges. Knowledge of existing serious game examples illustrating the social issues, designing a board game prototype iteratively, and evaluating with co-creation sessions helped to comprehend the potential of the subject. The thesis, with an iterative process, focuses on one case study, designing a board game called “Can you survive?”. The game uses storytelling to relay stories about refugees’ hardships caused by language and communication barriers to its players. The research process was supported by several co-creation workshops, including game playing and focus group sessions, to advance the board game in terms of making it more impactful and evolving the rules while gathering insights about the game and the players’ thoughts about the game topic. As a result of the research process, the final version of the board game was designed. The study demonstrates that a board game using narrative elements can be a cooperative tool to communicate societal issues with the goal of raising awareness. The results show the players agree that the game drives them to understand the challenges based on the subject and develop different points of view. Even if the case study focuses only on the experience of the ups and downs of the language barrier refugees deal with, it may also be applicable to some other social issues. The study also shows that co-creation sessions to test the prototype with the target groups brought unconsidered perspectives that advance the game mechanics and help to make it more impactful. Having a limited amount of research and design about storytelling game concepts illustrating the serious topics by using board games, this thesis offers that serious game design researchers should consider the storytelling board games aimed at raising attention on societal issues since it helps players to engage, motivate and create empathy. Moreover, it stresses the possibility of serious game design concepts to be used to promote awareness of social problems, not only for training or education purposes.