No description available.

<p>MITTUNIVERSITETET</p><p>Institutionen för Socialt arbete</p><p>ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs</p><p>HANDLEDARE: Masoud Kamali</p><p>SAMMANFATTNING:</p><p>Enligt Barnkonventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt Föräldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med denna studie var att genom rättsfall visa hur barnets bästa beaktas i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge i domstol, enligt Föräldrabalken, och hur detta förhåller sig till Barnkonventionens krav på barnets bästa. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet får i vårdnads -, boende och umgängesfrågor samt hur barnperspektivet beaktas i rättsfall utifrån Föräldrabalken och Barnkonventionen. Vidare har utforskats om det finns skillnader och likheter i barnperspektivet mellan Barnkonventionen och Föräldrabalken. Denna uppsats har en rättsdogmatisk ansats och är kvalitativ i sin karaktär. Den utgår ifrån gällande rätt, vilket i detta fall är Föräldrabalken och Barnkonventionen. I arbetet har främst traditionella rättskällor använts, som bland annat består av författningstexter, förarbeten, doktriner o.s.v. Uppsatsens resultat visade att det är av oerhörd vikt att barnets bästa tillgodoses samt att barnets vilja synliggörs vid frågor som rör dem. Utifrån de rättsfall som använts i denna studie framkommer att kap 6 § 2 a FB följer Barnkonventionens krav. Rättstillämpningen sammanfaller med den praxis som finns uppsatt utifrån principen om barnets bästa. Domstolen har vid rättstillämpningen diskuterat samt argumenterat kring vad som är barnets bästa i det enskilda fallet.</p><p>NYCKELORD: Barnets bästa, Barnkonventionen, Föräldrabalken, vårdnad -, boende- och umgänge</p><p>TITEL: Principen om barnets bästa enligt Barnkonventionen och Föräldrabalken</p><p>FÖRFATTARE: Maria Staffas</p><p>DATUM: Juni 2008</p>

<p>Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhållandet när två parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagändringar. Uppsatsen delar in kritiken i områdena: Barnets talan, Gemensam vårdnad och bestämmanderätt, Fastställande av vårdnaden om barnet, Umgängesrätt och umgängessabotage, Ekonomi, Verkställighet och Övriga ämnen, som redovisas var för sig. Dessa områden tar sikte på något enskilt problem. Två större lösningsförslag är av mer genomgripande karaktär: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Dessa redovisas också var för sig. I analysen diskuteras om framförallt Föräldrabalken har spelat ut sin roll och om det finns juridiska luckor och juridiska brister som ger skäl för att drastiska lagändringar är nödvändiga. Uppsatsens slutsats är att det bara finns en möjlig lucka inom området Gemensam vårdnad och bestämmanderätt samt några lagar som behöver översyn men att det juridiskt sett inte finns skäl för att genomföra förslag som Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Genomgående i uppsatsen redogörs också för politiska och samhälleliga synvinklar på problematiken. Dessa kan däremot i sig själva ge skäl till att genomföra förslagen.</p>

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Masoud Kamali SAMMANFATTNING: Enligt Barnkonventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt Föräldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med denna studie var att genom rättsfall visa hur barnets bästa beaktas i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge i domstol, enligt Föräldrabalken, och hur detta förhåller sig till Barnkonventionens krav på barnets bästa. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet får i vårdnads -, boende och umgängesfrågor samt hur barnperspektivet beaktas i rättsfall utifrån Föräldrabalken och Barnkonventionen. Vidare har utforskats om det finns skillnader och likheter i barnperspektivet mellan Barnkonventionen och Föräldrabalken. Denna uppsats har en rättsdogmatisk ansats och är kvalitativ i sin karaktär. Den utgår ifrån gällande rätt, vilket i detta fall är Föräldrabalken och Barnkonventionen. I arbetet har främst traditionella rättskällor använts, som bland annat består av författningstexter, förarbeten, doktriner o.s.v. Uppsatsens resultat visade att det är av oerhörd vikt att barnets bästa tillgodoses samt att barnets vilja synliggörs vid frågor som rör dem. Utifrån de rättsfall som använts i denna studie framkommer att kap 6 § 2 a FB följer Barnkonventionens krav. Rättstillämpningen sammanfaller med den praxis som finns uppsatt utifrån principen om barnets bästa. Domstolen har vid rättstillämpningen diskuterat samt argumenterat kring vad som är barnets bästa i det enskilda fallet. NYCKELORD: Barnets bästa, Barnkonventionen, Föräldrabalken, vårdnad -, boende- och umgänge TITEL: Principen om barnets bästa enligt Barnkonventionen och Föräldrabalken FÖRFATTARE: Maria Staffas DATUM: Juni 2008

Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhållandet när två parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagändringar. Uppsatsen delar in kritiken i områdena: Barnets talan, Gemensam vårdnad och bestämmanderätt, Fastställande av vårdnaden om barnet, Umgängesrätt och umgängessabotage, Ekonomi, Verkställighet och Övriga ämnen, som redovisas var för sig. Dessa områden tar sikte på något enskilt problem. Två större lösningsförslag är av mer genomgripande karaktär: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Dessa redovisas också var för sig. I analysen diskuteras om framförallt Föräldrabalken har spelat ut sin roll och om det finns juridiska luckor och juridiska brister som ger skäl för att drastiska lagändringar är nödvändiga. Uppsatsens slutsats är att det bara finns en möjlig lucka inom området Gemensam vårdnad och bestämmanderätt samt några lagar som behöver översyn men att det juridiskt sett inte finns skäl för att genomföra förslag som Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Genomgående i uppsatsen redogörs också för politiska och samhälleliga synvinklar på problematiken. Dessa kan däremot i sig själva ge skäl till att genomföra förslagen.

Syftet med studien är att belysa och analysera barns vardagsliv vid pappas våld i hemmet. Detta kommer ske utifrån vuxnas personliga berättelser och erfarenheter av att ha levt med pappas våld i hemmet under barndomen. Genom intervjuerna ämnar jag lyfta deras personliga berättelser samt utifrån deras erfarenheter och insikt över tid åskådliggöra deras resonemang kring barns boendesituation och umgänge vid våld i hemmet samt vuxenvärldens agerande.Pappas våld i hemmet kan innebära både fysisk och psykisk misshandel av barnet, sexuella övergrepp eller vanvård alternativt en kombination av flera våldsformer samtidigt. Att som barn leva med pappas våld i hemmet innebär stora risker för psykiska och fysiska skador både direkt och på sikt. Enligt både svensk lagstiftning och styrdokument som FNs konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har barn rätt till trygghet och omsorg samt att skyddas mot all form av våld. Resultaten i min studie visar att barnen sällan uppmärksammas och att pappans våld kan pågå under en persons hela barndom utan att en enda vuxen agerar för att skydda barnet. Trots synliga symptom både fysiskt och psykiskt hos barnen, brast både professionella och informella vuxna i sitt ansvar och sin skyldighet att tillgodose barnets behov av omsorg samt skydda dem från våld. Barnen i deras dubbla beroendeställning till vuxenvärlden lämnades således i en mycket utsatt situation. Deras vardag och boendesituation med pappan präglades av rädsla, ångest och smärta. För att klara av situationen använde sig barnen av strategier för att skydda både sig själva eller övriga familjemedlemmar. Barnen tog tidigt ett vuxenansvar och anpassade ofta hela sin person utefter pappans beteende. Hela deras varande som barn påverkades. Respondenterna vittnar också om långsiktiga konsekvenser i form av både psykisk- och fysisk ohälsa. / The purpose of this study is to enlight and to analyze the everyday life of children growing up with a violent father. It will be executed through personal stories from adults who experienced domestic violence of fathers during childhood. Examined by interviews I intend to enlighten their personal stories and through their experiences and understandings over time, communicate their insight about the living situation of abused children along with having to interact with the father and the actions of the adult world.A father’s violence can include physical, mental or sexual abuse, physical neglect, or a combination of multiple variations of the previous mentioned forms. Growing up violated by a father includes great risks of mental or physical harm, immediate and long term. According to Swedish laws and regulations, like the UN convention on the Rights of the Child (CRC), every child is entitled to security and to care and shall be protected from all forms of violence. The results of this study shows, in spite of this, that these children rarely became acknowledged and therefore the violence of the father could precede throughout one person’s childhood without one single adult successfully acting to protect the child. Despite visible symptoms, physically and mentally, the professional and informal adults close to the child failed their responsibility and duty to cater the child’s need of care and protection from harm. Because of their double dependency position to the adult world the children were left in a very vulnerable situation. They managed by using strategies to protect both themselves and other family members. Early in their life the children took a grownup level of responsibility and often adjusted themselves according to the father’s behavior. Their whole being as a child was affected. The respondents testify long term consequences of their mental and physical health.