I denna studie analyseras fyra skönlitterära böcker för barn i mellanstadieåldern (9-12 år). Böckerna är de mest utlånade bokväskorna i klassuppsättning från bibliotek Uppsala och är därför särskilt intressanta ur ett didaktiskt perspektiv. Critical literacy används som teoretiskt ramverk. Critical literacy kan både betraktas som ett sätt att arbeta med och ett sätt att betrakta texter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Denna analys fokuserar på maktrelationer och olika aspekter av mångfald. Analysen utgörs av en kvalitativ textanalys där maktrelationerna mellan böckernas karaktärer diskuteras i relation till mångfaldsaspekterna kön, etnicitet, sexualitet, funktionalitet, ålder, socioekonomisk bakgrund och social status. Av resultaten framgår att mångfald inom kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet förekommer i de analyserade böckerna medan representation av sexualitet och funktionalitet är begränsad. Maktfördelningen är relativt jämn mellan män och kvinnor i böckerna, men några alternativa könsidentiteter förekommer inte. Etnicitet förekommer i viss mån men främst i en av böckerna. Sexualitet gestaltas endast genom heterosexualitet och funktionsvariationer förekommer inte alls. Ålder visade sig ha stor betydelse för maktrelationer mellan karaktärerna eftersom barn genomgående har mindre makt än vuxna. Slutligen diskuteras vilka potentiella värderingar och följemeningar som litteraturen kan tänkas förmedla till elever, särskilt med tanke på att de används i klassrummet.