The Swedish government has set a long-term goal which implies that Sweden's electrical production should be based on one hundred percent of renewable energy until the year of 2040, which among other things include solar cells. To involve more people into this process The Swedish Energy Agency has evaluated which different investment motivations there is. They mention that the motivations for housing cooperatives and various companies with the main purpose to produce solar energy for their own use, are hard to define. The main purpose of this thesis is to evaluate what the different motivations for investing in solar plants, for the housing cooperatives and various companies, might be. More specifically it will focus on companies and housing cooperatives as an empiric example of actors who invest in medium sized solar plants. The main purpose of the thesis leads to two different query formulations which is what are the different motivations for housing cooperatives and companies for investing in medium sized solar plants? And what might be an obstruction for housing cooperatives and companies for investing in medium sized solar plants? This thesis contributes to further evaluation of the different motivations and the obstructions there might be by interviewing companies which have installed one or more solar plants and a survey to various companies and housing cooperatives to gather the thoughts of a possible future investor. From the interviews and survey, we got the conclusion that the most important motivations are economy, technology interest and environmental awareness. Furthermore, we got to the conclusion that the time of the payback of the investment, which is a big part of the economical motivation, might be an obstruction because of the unclear preconditions for calculating the investment. Many of the involved respondents implies that this is caused by the lack of competence from the potential investors and uncertainty of the government's incentives. / Till år 2040 har regeringen satt upp ett mål som säger att Sveriges elproduktion ska vara hundra procent baserad på förnybara källor vilket bland annat innefattar solceller. För att få fler att investera har man från Energimyndighetens sida undersökt vilka drivkrafter som finns för att investera i en solcellsanläggning. De nämner att drivkrafterna hos bostadsrättsföreningar och företag med huvudsyfte att producera solenergi för egen användning är spretiga. Syftet med detta examensarbete är att utreda vilka underliggande drivkrafter företagen och bostadsrättsföreningarna har kring investering i solcellsanläggningar. Mer specifikt kommer detta arbete fokusera på företag och bostadsrättsföreningar som ett empiriskt exempel av aktörer som anlägger medelstora solcellsanläggningar. Syftet leder till två frågeformuleringar som rapporten utgår ifrån och dessa är vilka underliggande drivkrafter har företag och bostadsrättsföreningar i investering av medelstora solcellsanläggningar? Samt vilka eventuella hinder har företag och bostadsrättsföreningar i investering av medelstora solcellsanläggningar? Rapporten bidrar till att vidare undersöka drivkrafterna och eventuella hinder genom intervjuer av företag med en eller flera solcellsanläggningar installerade och en enkätundersökning till företag och bostadsrättsföreningar som eventuella framtida investerare. Dessa intervjuer och enkätfrågor har resulterat i att de största drivkrafterna verkar vara ekonomi, teknikintresse och miljömedvetenhet. Vidare tyder resultaten på att payback-tiden, som är en stor del av den ekonomiska drivkraften, kan vara ett hinder för att investera då förutsättningar för kalkylen inte är helt självklara. Många av de tillfrågade menar att det dels beror på kompetensbristen hos eventuella investerare samt otydligheter kring de politiska styrmedel som finns.