Varumärken är viktiga för företags vara eller icke vara. Ett företag vars varumärke är dåligt eller döende kan gå samma öde till mötes som varumärket. Därför är det förvånande att, enligt en undersökning gjord av en varumärkesbyrå publicerad i en branschtidning, marknads- och informationschefer i Stockholm har dålig koll på sitt varumärke. I vår studie undersöks vilka problem som kundföretag oftast har när de söker hjälp av en varumärkesbyrå. Vi försöker sedan att identifiera varför, och möjliga lösningar för att lösa eller förminska dessa problem. För att kunna göra detta har vi genomfört fyra intervjuer med varumärkesbyråer i Stockholm, varav vissa är erkänt bland de bästa i Sverige. Resultatet är att de vanligaste problemen som varumärkesbyråerna identifierat egentligen inte har med varumärkena i sig att göra, utan mest är av organisatorisk och kunskapsmässig art. Exempelvis gör företag för många undersökningar utan att veta vad dessa ska leda till, varumärkets och företagets värderingar är relativt okända inom företaget, företaget har ett kortsiktigt synsätt, och marknadsföringsavdelningar har för bristfälligt samarbete med ledning samt lite makt att kunna styra nödvändiga förändringar. Vi menar att dessa problem kan lösas genom högre utbildning av dem som har hand om varumärket, brand managers, en generell kunskapshöjning inom marknadsföringsavdelningen vad gäller marknadsföring, och en mer integrerad marknadsföringsavdelning som tar plats med ledning för ökat samspel.

The work focuses on all aspects related to the position of Student Brand Manager and marketing research, which is intended to support the claim of the benefits of Student Brand Manager in the university town. The work includes theoretical basis for understanding this topic and is dedicated to the description of Red Bull, with emphasis on analysis of all positions with which Student Brand Manager comes during their work in contact, so as to make clear his position within the marketing structure. The practical part of this thesis investigates the trends of brand awareness in student areas and assesses the contribution of activities Student Brand Manager. The conclusion contains a summary of the findings and recommendations for Student Brand Manager Coordinator.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.</p><p>Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.</p><p>Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen.</p> / <p>The objective of this thesis is to study the employer branding of the company ÅF, and more specifically the interaction between the senior management, HR department and marketing department.</p><p>The thesis is a qualitative case study and aims to develop theory through a combination of a deductive and inductive approach. The data is collected through interviews with representatives from the company.</p><p>We have concluded that the collaboration within ÅF regarding employer branding for the most corresponds with the presented theoretical model. There is a well functioning integration of activities aimed at strengthening the employer brand between the senior management, HR department, marketing department and employer brand manager. There is, however, a discrepancy in the definition of employer branding between ÅF and the literature. The strong connection between the EBM and the marketing department might also lead to a too strong focus on the external activities.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen. Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen. / The objective of this thesis is to study the employer branding of the company ÅF, and more specifically the interaction between the senior management, HR department and marketing department. The thesis is a qualitative case study and aims to develop theory through a combination of a deductive and inductive approach. The data is collected through interviews with representatives from the company. We have concluded that the collaboration within ÅF regarding employer branding for the most corresponds with the presented theoretical model. There is a well functioning integration of activities aimed at strengthening the employer brand between the senior management, HR department, marketing department and employer brand manager. There is, however, a discrepancy in the definition of employer branding between ÅF and the literature. The strong connection between the EBM and the marketing department might also lead to a too strong focus on the external activities.

Submitted by Adriana Alves Rodrigues (aalves@espm.br) on 2017-11-22T14:38:27Z No. of bitstreams: 1 DANILO CORREA DA COSTA CID.pdf: 8131098 bytes, checksum: 7d338dd57fcdca2549175daf516d7a18 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Alves Rodrigues (aalves@espm.br) on 2017-11-22T14:38:55Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DANILO CORREA DA COSTA CID.pdf: 8131098 bytes, checksum: 7d338dd57fcdca2549175daf516d7a18 (MD5) / Approved for entry into archive by Ana Cristina Ropero (ana@espm.br) on 2017-11-23T10:55:50Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DANILO CORREA DA COSTA CID.pdf: 8131098 bytes, checksum: 7d338dd57fcdca2549175daf516d7a18 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-11-23T10:56:22Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DANILO CORREA DA COSTA CID.pdf: 8131098 bytes, checksum: 7d338dd57fcdca2549175daf516d7a18 (MD5) Previous issue date: 2017-03-24 / Brands are strategic assets to guarantee a company’s or product’s success. Their visual identity comprehends the stimuli of its entire physical interface, which includes logo, symbol, color, shape, typography, textures, patterns, and image. It is through visual identity that a given brand takes place in a specific category of products, distinguishes itself from their competitors, and expresses its personality. For the past 30 years, there has been many discussions about the conceptual dimensions of brands that summarize their strengths. However, little has been researched about the visual elements that constitute their visual identity. The main objective of this research is to move forward in identifying arguments and variables for the choice of a certain visual identity practiced in the marketplace; as well as which criteria can be pointed as fundamental in these decision-making processes. To accomplish that, the chosen audience for this study is the contemporary brand experts – the designer and the brand manager. Furthermore, to draw a comparison between decisionmaking processes with context similarity, this research focus upon the marketplace of clothes and accessories, also known as the fashion market. The methodological procedure here is a qualitative research with in-depth interviews with fashion brands managers. All of them were decisive in the processes of revitalization of the following brands: Schutz, Farm, Rosa Chá, Regina Rios, Zinco, and Ellus. Both for the marketplace and the academy, this research intends to contribute in the formalization of success criteria and arguments for decision making when it comes to visual identity. / Marcas são ativos estratégicos para o sucesso de uma empresa ou produto. Sua identidade visual compreende os estímulos de toda sua interface física, que inclui logo, símbolo, cor, forma, tipografia, texturas, padronagens e imagem. É por meio da identidade visual que uma marca se insere em uma categoria de produtos, se distingue de seus concorrentes e expressa sua personalidade. Se, por um lado, muito se aprofundou nos últimos 30 anos sobre as dimensões conceituais de marca que sistematizam suas forças; por outro, pouco se progrediu na pesquisa dos elementos visuais que compõem sua identidade visual. O objetivo principal desta pesquisa é avançar na identificação de argumentos e variáveis para a escolha de uma identidade visual praticada no mercado, quais critérios podem ser apontados como chaves nessa tomada de decisão. Para tanto, o público escolhido para estudo foram os peritos contemporâneos da marca – designer e gestor de marca. Ademais, para uma comparação entre processos de tomada de decisão com similaridade de contexto, optou-se pelo recorte do mercado de vestuário e acessórios, também conhecido como mercado de moda. O procedimento metodológico deste trabalho é uma pesquisa qualitativa com entrevistas em profundidade com gestores de marca de moda. Todos esses gestores foram decisores nos processos de revitalização das seguintes marcas: Schutz, Farm, Rosa Chá, Regina Rios, Zinco e Ellus. Tanto para o mercado quanto para a academia, a pesquisa pretende contribuir para o avanço na formalização de critérios de sucesso e argumentos para a tomada de decisão de uma identidade visual.

The Thesis shows theoretical approaches of brand management and compares it with best practices used in international and czech companies. There is a picture of brand management impact of brand management into consumption behaviour of university students in Czech republic documented by own desk research.