I den här uppsatsen analyseras den rättsliga grunden som möjliggör för polisen att behandla personuppgifter i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Till att börja med konstateras att begreppet personuppgifter kan avse i princip alla uppgifter som går att hänföra till en person. När sådana uppgifter samlas in kan de utgöra ett intrång i rätten till personlig integritet, antingen till följd av uppgifternas karaktär som känsliga, eller att uppgifterna tillsammans visar på hur den enskilda lever sitt liv. Den personliga integriteten skyddas både i RF och Europakonventionen. Eftersom en förutsättning för ett demokratiskt samtal är att den enskilda har rätt att pröva sina åsikter i sin ensamhet eller tillsammans med andra utan statens inblandning får personuppgiftsbehandling även betydelse för demokratiska rättigheter så som mötes- och demonstrationsfriheten.  Polisens personuppgiftsbehandling regleras framför allt i BDL och PBDL. För att behandling ska få ske krävs att det finns en rättslig grund för behandlingen, till exempel upprätthållande av allmän ordning, samt att ändamålet med behandlingen specificeras. Behandlingen måste även vara proportionerlig till det intrång i rättigheterna som den innebär vilket framkommer genom bestämmelsen om behandlingens nödvändighet.  Gällande rekvisitet upprätthållande av allmän ordning och säkerhet framkommer att polisens uppgift att upprätthålla allmän ordning skiljer sig från uppgiften att upprätthålla allmän säkerhet, även om begreppen till viss del är svårdefinierade. Det konstateras även att all brottsbekämpande verksamhet kan anses falla inom upprätthållande av allmän ordning och säkerhet medan åtgärder av rent hjälpande natur faller utanför begreppet.  Implementeringen av dataskyddsdirektivet kritiseras utifrån att allmän ordning och säkerhet inte nämns som begrepp utan att det snarare verkar som att direktivet endast avser omfatta personuppgiftsbehandlingen för upprätthållande av allmän säkerhet. Vidare är det svårt att läsa sig till när personuppgiftsbehandlingen i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet är tänkt att användas av polisen. Dessa svårigheter kritiseras utifrån legalitetsprincipen som ställer krav på lagens kvalitet och förutsebarhet. Till följd av att bestämmelsens påverkan på grundläggande rättigheter inte vägs mot de fördelar som bestämmelsen eventuellt kan innebära för polisen kritiseras lagstiftningen även utifrån proportionalitetsprincipen.

In 2004 there was a double homicide in a Swedish town called Linköping, a small amount of DNA was found at the scene. Despite a largescale investigation, this murder would go unsolved for 16 years. In 2020 a Swedish genealogist was hired by the Swedish police and through an American commercial DNA database he was able to find the man that had gone unfound for so long. This was made possible through a change of Swedish laws in connection with the European Union’s Data Protection Regulation (GDPR), a regulation that protect the integrity of the personal data of Europeans. We have investigated how the evolution of these two legal frameworks coincides with each other, making this rather paradoxical situation possible. We have also investigated how this rather invasive technology is viewed by Swedish genealogists. These websites with their immense databases, and the technological developments in DNA technology, have changed genealogy. But they have also changed the genealogist, the foremost user of the archives today. We wanted to find out how.The investigation was conducted on three analytical levels: the legal/political, the medial and the individual level. On the legal/political level the material consists of legal texts, transcribed protocols from the Swedish Riksdag, but also two different reports on the legal status of using genetic genealogy as a method of criminal investigation. On the medial level the material consists of commercials for genealogy databases, documentaries and talk shows concerning the investigation of the murder in Linköping. On the individual level the material consists of surveys and interviews with genealogists. Follow us as we alongside police and genetic genealogists follow the bloodlines running through the archives. This is a two years master's thesis in Archival science.