<p>Handel över landsgränserna har en lång tradition. Med allt mer konkurrens på hemmamarknaden och en pågående globalisering har internationalisering av svenska modeföretag blivit ett vanligt fenomen. Det är inte bara de stora modekedjorna som är på frammarsch, utan även mindre företag söker nya marknader för fortsatt överlevnad. För de mindre företagen gäller det att välja rätt etableringsstrategi för att nå framgång internationellt.</p><p>Denna uppsats ämnar titta på vilka faktorer som är viktiga vid en internationalisering för de mindre svenska modeföretagen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att genom en jämförande studie mellan två större och två mindre svenska modeföretag analysera och utvärdera respektive företags etableringar internationellt.</p><p>De mindre företagen utgörs av Houseofdagmar samt Gudrun Sjödén, och de större av Hennes & Mauritz och Lindex. Uppsatsens undersökning är baserad på fallstudier av respektive företag. Fallstudierna utgörs av kvalitativa intervjuer med de mindre företagen och studerandet av årsredovisningar, hemsidor samt tidningsartiklar av de större företagen.</p><p>I uppsatsen har vi hjälp av fyra stycken teorier, som berör ämnet internationalisering; Uppsalaskolan, Nätverksteorin, Born Globals samt Produktlivscykelteorin. Dessa teorier tittar alla på internationalisering från olika perspektiv, och utgör grunden för vår analys av empirin.</p><p>Vår undersökning visar att med en alltför trång hemmamarknad har många av dagens svenska modeföretag internationaliserats. Under studiens gång har vi insett att det inte går att beskriva undersökningsföretagens internationaliseringsprocess med en specifik teori. Etableringsmönstret handlar snarare om en kombination av dem alla. I studien har vi kommit fram till att viktiga faktorer vid internationalisering för små svenska modeföretag är marknadsanpassning, att skaffa sig nödvändiga kunskaper om marknaden samt skapa viktiga samarbeten med externa kontakter, såsom agenter eller distributörer. Med begränsade resurser måste de noga tänka på hur marknaden ser ut och hur deras produkter passar den. Inget av studiens undersökningsföretag ansåg sig vara globala redan från företagsfödseln. Men tankar om internationalisering i ett tidigt stadium är ett vanligt fenomen, inte minst bland de mindre företagen, som måste ut på internationella marknader för att överleva.</p>

<p>Abstract</p><p>Title: How has IAS 38 affected accounting in small and large companies?</p><p>A study of the differences in the accounting of financial ratios between small and large companies.</p><p>Authors: Jasmine Choudrey & Rana Qadri</p><p>Main Course: Business Economics</p><p>The aim of this study is to make a comparative examination between small and large companies in Sweden and to analyse how accounting of intangible assets has been affected or changed due to the introduction of the new accounting recommendations and IAS 38.</p><p>Main theory: There are no theories available on these type of researches due to the fact that the introduction of the IFRS is relatively new. Instead the essay discusses facts about the financial ratios and IFRS as a starting point for the study.</p><p>Method: The examination will be a combination of both quantitative and qualitative techniques. The quantitative part will be based on statistics and financial ratios from the different companies annual reports. These financial ratios will be analyzed by performing a confidence interval. In term the qualitative part will be based on an interview with an authorized accountant. The interview will be conducted according to the results from the quantitative analysis. The aim of the interview is to shed some light onto the attained results.</p><p>Results: The results from the confidence interval show that there is a significant difference between small and large companies in the accounting of intangible assets. In both the analysis of the financial ratios, solidity and return on equity H1 was accepted and H0 was rejected. Which in turn means that changes have occurred in the accounting of intangible assets since the introduction of the IFRS recommendations.</p><p>Keywords: IAS 38, financial ratios, return on equity and solidity.</p>

<p>Många företag har utvecklats mot en mer aktiefinansierad verksamhet där nya intressenter har</p><p>kunnat investera sina pengar, en annorlunda ägarstruktur och en ny form av sparande har med</p><p>andra ord växt fram i Sverige. De nya ägarstrukturerna bör i sin tur, tillsammans med andra</p><p>faktorer som exempelvis ”IT-bubblan” skapat en förändring inom den ekonomiska</p><p>redovisningen. Med nämnda händelser som bakgrund och vetskapen om att allt företagande är</p><p>förknippat med risk bör redovisningen av risk i de ekonomiska rapporterna ha ökat.</p><p>Uppsatsen syftar till att ta reda på hur redovisningen av risker i svenska börsbolag noterade på</p><p>stockholmsbörsens Large Cap-lista förändrats sedan 1997.</p><p>Studien innefattar 25 svenska företag vars årsredovisningar från 1997, 2003 och 2006</p><p>analyserats. Studien är genomförd med en kvantitativ innehållsanalys, där ett flertal olika</p><p>riskvariabler tas upp.</p><p>De undersökta företagen uppvisar en statistiskt säkerställd ökning av riskredovisning mellan</p><p>åren 1997, 2003 och 2006. Slutsatsen som grundats på studiens resultat blir att den</p><p>ekonomiska redovisningen har ändrats eftersom riskredovisningen har givits mer total plats.</p><p>Studien uppvisade även skillnader i riskredovisningen mellan olika branscher och en av de</p><p>branscher som låg i framkant var den finansiella, men även hälso- och sjukvårdsbranschen</p><p>hade kraftigare ökningar och utförligare riskredovisning än övriga redan från 1997.</p><p>Bakom ökningen av riskredovisning finns alltså ett flertal krafter. Att en regeländring som</p><p>ensam förklaring ligger bakom denna ökning verkar inte troligt då riskredovisningen ökar på</p><p>flera sätt under både perioden 1997 till 2003 samt 2003 till 2006. Istället tros ökningen bero</p><p>på ett förändrat intressentbehov.</p>

<p>Background: Today’s market offers customers many more possibilities to choose than before. With that the customer’s requirements on the company have become higher, products of the best possible quality to the less possible price when the customer demands them,specially concerning seasonal products that become out of date when the seasontime has finished.</p><p>In the recent years the Supply chain management technic has gott attention because of its succesfully way to integrate the companys business processes. Demand Management is an important part of that technic since demand management is dealing with managning the</p><p>demand, with the pourpose to find the balance between supply and demand. In this way the company can satisfy its custormers needs effective and creates good relationships with them.</p><p>Companies that do not succeed to manage the demand, run the risk of taking away from the market.</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to examine how Clas Ohlson handles the demand of seasonal products.</p><p>Method: Because this study is a case study of Clas Olhsons demand management, the author has used personal interviews as primary material. The persons interviewed have leading positions within Clas Ohlson. The secondary material consists of information from the annual account, personnel magasine, homepage, etc. The secondary material is a complement of the primary material. In this way the problem will be analyse from different perspectives.</p><p>Conclusion: Today is Clas Ohlson a successful company thanks to the companys product mix, the prices, specially seasonal products which have good prices, and the customer service.</p><p>Clas Ohlson is expanding in Sweden and vill expand outside the Skandinavien in the comming years as well. The company’s business processes work good. The question is whether Clas Ohlson is going to manage to satisfy its future customers demand using its traditional methods in those business processes which have a big impact on the demand.</p><p>Clas Ohlson needs to improve its informationflow. The informationflow and the materialflow have to work together more effectively. This can achive with help of modern technic within information technology. It is true that Clas Ohlson has considered the posibility to use technical solutions, but no final desicions have be made. The company was in the opinion that such solutions weren’t bring benefits to the company at the time the discussion was going on.</p>

<p>Bakgrund: Employer branding handlar om en strategi ett företag kan använda för att bygga en identifierbar och unik identitet som arbetsgivare i syfte att kunna attrahera, motivera och kvarhålla nuvarande och framtida anställda.</p><p>Studieobjektet: Altas Copco, ett globalt svenskt industriföretag som aktivt arbetar utefter strategin employer branding</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur employer branding används på företaget Atlas Copco utmed tre områden: attrahera anställda, kvarhålla och motivera anställda samt utvärdering och effekt av strategin.</p><p>Metod: Uppsatsen är av kvalitativ och kartläggande fallstudiekaraktär. Deduktiv undersökningsansats har använts. Primärdata utgörs av intervjuer med respondenter från Atlas Copco.</p><p>Slutsats: I studien i fråga har det framkommit att Altas Copco lägger tonvikt på att attrahera potentiella anställda till skillnad från att kvarhålla och motivera nuvarande medarbetare. På samma sätt har det i studien framkommit att lite fokus ligger på utvärdering och effekt av strategin.</p>

No description available.

No description available.

<p>I början på 1990-talet växte det fram nya synsätt på hur sjukvården och annan offentlig verksamhet skulle styras för att sänka kostnader och uppnå effektivitet. 1992 infördes Stockholmsmodellen i Stockholms Läns Landsting där det viktigaste inslaget var att skilja på beställare och utförare. Beställarnas uppgift är att formulera målen för verksamheten och utförarnas är att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål och för att detta ska fungera behövs en effektiv beställarstyrning. En förutsättning för detta är att de aktörer som är inblandade uppfattar styrningen som legitim, då arbetar utförarna i enlighet med de mål som beställaren satt upp. Styrningen som bedrivs är avtalsstyrning där avtal skrivs mellan de bådaparterna om vad som ska utföras och vad det ska kosta. Studier som genomförts visar att det finns vissa svårigheter i styrningen av de interna utförarna i Stockholms län där de skriftliga avtalen inte fick den styreffekt som man hade förväntat sig. Orsaker till detta är att avtalen med de interna utförarna var mer allmänt formulerade än de skriftliga avtalen med de externa utförarna och inte heller juridiskt bindande. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur beställare och interna utförare i primärvården i Stockholms Läns Landsting uppfattar att beställarstyrningen i SLL fungerar och bör fungera och om det finns skillnader i deras uppfattningar. Resultatet av undersökningen visar att beställare och utförare har likartade uppfattningar om vilka respektive grupps viktigaste uppdrag är, men att det finns stora skillnader när man sen beskriver hur det faktiskt fungerar. Uppfattningen om hur beställarstyrningen bör se ut är i vissa delar gemensam mellan beställare och utförare, men utförarna är i högre grad missnöjda med hur styrningen ser ut och fungerar i nuläget. Den befintliga beställarstyrningen i Stockholms län bland utförare verkar inte ha den legitimitet som kan tyckas vara en nödvändighetför att styrningen ska anses vara effektiv och uppfylla sitt syfte.</p>

<p>Socialt ansvar, etik och miljöansvar är något som dagens företag fokuserar mer och mer på. Företagens intressenter ställer även större krav på utvidgad information från företagen. Företagen har därför börjat presentera hållbarhetsredovisningar. Det är viktigt för dagens företag att vara medvetna om vilka intressenter de har för sin hållbarhetsredovisning och vilken information intressenterna efterfrågar. Hållbarhetsredovisningen är inte tvingande och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har.</p><p>Syftet med den här studien är att undersöka vilka som är de viktigaste intressenterna för företagen när de upprättar sina hållbarhetsredovisningar. Detta görs genom att applicera intressentmodellen på företagen hållbarhetsredovisning. Uppsatsen vill också ta reda på hur företagen skapar legitimitet gentemot sina intressenter genom sin hållbarhetsredovisning med hjälp av legitimitetsteorin. Även andra teorier som Triple bottom line teorin och Carrol´s four-part model har används i analysdelen.</p><p>Datainsamlingen startade med att lämplig litteratur om ämnet gicks igenom på biblioteket, på Internet och genom artikelsök i olika databaser. Uppsatsen bygger på teorier om ämnet och intervjuer med fyra företag: SAS, E.ON, ABB och SJ. Vidare så intervjuades en företrädare från CSR Sweden, en specialistrevisor från Öhrlings PricewaterhouseCoopers en specialist på hållbarhetsredovisning från KPMG.</p><p>Utifrån intervjuerna så framkom det att Svenska företags viktigaste intressenter i rangordning är: Ägarna (aktieägarna), kunder, leverantörer/medarbetare, beslutsfattare/media, studenter/fackförbund. Det viktigaste för företagen är att skapa avkastning till dess ägare men om de inte tar socialt ansvar, miljöansvar och etiskt ansvar så blir företagen inte lika konkurrenskraftiga som sina konkurrenter. Genom att hållbarhetsredovisa enligt enhetliga riktlinjer och använda sig av en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen så skapar företagen en större legitimitet gentemot sina intressenter.</p>

<p>Den här uppsatsen är ett inlägg i debatten om huruvida Systembolaget skulle klara av den konkurrens som skulle uppstå om monopolet avregleras. Syftet är att undersöka om det finns en grund för konstaterandet att priskonkurrens är den enda möjliga strategin för Systembolaget i konkurrensen mot andra aktörer.</p><p>Det som är avgörande för valet av strategi; priskonkurrens och teorier från det äldre transaktionsmarknadsföringsparadigmet eller mervärdeskapande och teorier ur det nyare relationsmarknadsföringsparadigmet, är huruvida kunderna är låg- eller höginvolverade.</p><p>Vi undersökte om kunderna i Stockholms län var höginvolverade eller inte genom en kvantitativ intervjuundersökning med konsumenter. Detta resultat försökte vi sedan överföra till andra län genom en kvalitativ intervjustudie med butikschefer.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att ungefär 77 % av konsumenterna är höginvolverade i sin köpbeslutsprocess. Den siffran bekräftades som rimlig genom intervjuer med 13 butikschefer runtom i Sverige.</p><p>Med ett så högt antal höginvolverade kunder ifrågasätter vi den debatt som förs idag. En stor del av svenska folket vill ha kvar Systembolaget och det är ett starkt företag som kan konkurrera med ett brett sortiment som håller hög kvalitet samt personalens kunskaper och service.</p>