<p>The construction industry develops at a high pace today. Because of this the construction companies has to rethink and try to develop at the same pace. One of the biggest challenges in the construction industry today is to improve the logistics since improved logistics leads to lower costs. This is something that the construction companies have started to realize and they are beginning to invest more money in order to improve the logistics. It is especially important to have good logistics when the conjuncture turns for the worse. There are a lot of things that can be done in order to achieve a good logistic. </p><p>The aim of this paper is to describe how the logistics for kitchen interior, in the construction industry, looks today and how it can be improved. This paper is executed in cooperation with the Nordic construction company NCC. </p><p>Our paper is a result of two field studies and a couple of interviews performed at the construction site of NCC and during a visit at MyresjöKök in Älmhult. During the field studies we have focused on the following six areas; (1) Ordering, (2) Receiving the orders and packing and delivering, (3) Receiving kitchen interior and unloading, (4) Check of received interior, (5) Internal logistics and (6) Mounting. The reason to why we executed the field studies was to achieve a deeper understanding for the logistic chain of kitchen interior and how it can be improved. </p><p>The result of our paper shows that there are a whole lot that can be improved to gain a better logistic.</p><p>Hiring an external logistic company is an alternative to improve the logistic, which takes care of receiving, unloading and transportation on the construction site. This makes it possible for the construction company to focus on the production. </p><p>Planning and communication is very important and needs to be proved as well. This is the ABC for achieving a good logistic. </p><p>Our research shows that a new checking system that MyresjöKök will introduce during this fall is most likely to contribute to higher profitability due to an increased delivering guarantee.</p>

The construction industry develops at a high pace today. Because of this the construction companies has to rethink and try to develop at the same pace. One of the biggest challenges in the construction industry today is to improve the logistics since improved logistics leads to lower costs. This is something that the construction companies have started to realize and they are beginning to invest more money in order to improve the logistics. It is especially important to have good logistics when the conjuncture turns for the worse. There are a lot of things that can be done in order to achieve a good logistic. The aim of this paper is to describe how the logistics for kitchen interior, in the construction industry, looks today and how it can be improved. This paper is executed in cooperation with the Nordic construction company NCC. Our paper is a result of two field studies and a couple of interviews performed at the construction site of NCC and during a visit at MyresjöKök in Älmhult. During the field studies we have focused on the following six areas; (1) Ordering, (2) Receiving the orders and packing and delivering, (3) Receiving kitchen interior and unloading, (4) Check of received interior, (5) Internal logistics and (6) Mounting. The reason to why we executed the field studies was to achieve a deeper understanding for the logistic chain of kitchen interior and how it can be improved. The result of our paper shows that there are a whole lot that can be improved to gain a better logistic. Hiring an external logistic company is an alternative to improve the logistic, which takes care of receiving, unloading and transportation on the construction site. This makes it possible for the construction company to focus on the production. Planning and communication is very important and needs to be proved as well. This is the ABC for achieving a good logistic. Our research shows that a new checking system that MyresjöKök will introduce during this fall is most likely to contribute to higher profitability due to an increased delivering guarantee.

Problem: Byggföretagens påverkan på samhället är stort, likaså kraven och förväntningarna. Omvärlden förväntar sig att företagen tar ett ansvar vad gäller den hållbara utvecklingen. Företag som hamnar snett, främst i media med olikartade skandaler kan gå under, och marknadsekonomins svar på detta är hållbarhetsarbete. Vad blir det för skillnader mellan företagen och hur förhåller dem sig till hållbarhetsarbete? Spelar deras resurser någon roll? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse kring hur byggföretag översätter och implementerar hållbarhet, samt påvisa eventuella skillnader. Metod: Studien utgår från en kvalitativ hermeutisk metod för att skapa en förståelse, detta görs med underlag från hållbarhetsredovisningar. Slutsatser: Skillnaderna är relativt små då hållbarhetsredovisningarna är standardiserade i den mån att samtliga företag redovisar samma saker.

Byggbranschen är i nuläget en av de mest mansdominerade branscherna i Sverige. Det är en av många branscher där det går att utläsa klara skillnader mellan kvinnors och mäns karriärmöjligheter. Är det rimligt att byggindustrin, som är i stort behov av ny arbetskraft, bara ska vara till för halva befolkningen? Vi tycker inte det. Genom att tillämpa teorier i organisationslära och jämställdhet har den här studien utforskat hur en arbetsplats som tilltalar kvinnliga akademiker kan skapas. Vi behandlar karriärmöjligheter, social status och trygghet hos yrkesverksamma inom byggbranschen och även hur studenter ser på sin framtida bransch. En enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Enkäternas syfte var att samla in information som speglade studiens teoretiska referensram. Enkäterna användes även för att belysa skillnader mellan kvinnor och män. Fyra medelstora till stora företag deltog i studien och enkäter delades ut både på plats och via mail. Föga överraskande fann studien att det finns stora skillnader mellan kvinnors och mäns åsikter om deras situation i branschen. Tydliga hinder för kvinnor identifierades, liksom att branschen klart är driven av strukturer som gynnar män. Vidare visar studien att studenter har en negativ syn på byggbranschen vad gäller jämställdhet. Att hitta lösningar och konkreta förbättringsförslag för hur byggbranschen ska bli mer jämställd visade sig dock vara svårt eftersom problemet sträcker sig utanför byggbranschen. Lösningarna handlar om att ändra attityder, att våga prata om kvinnors och mäns möjligheter och att inte blunda för ett verkligt och viktigt problem.

<p>Jämförelse mellan partnering och traditionella byggprojekt, sett till kvalitet och ekonomi.</p>

Jämförelse mellan partnering och traditionella byggprojekt, sett till kvalitet och ekonomi.

Varumärken inom B2B börjar få allt större uppmärksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmärksammats att varumärken har betydelse inom B2B-kontexter. Varumärket är ett av få sätt att differentiera sig på konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nå nya marknader. Samtidigt är forskningen om hur företag inom B2B bygger varumärken begränsad. B2B-marknader kännetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande är vinstrivande företag utan även kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer. I följande studie studeras underleverantörer vilka kännetecknas av dess förmåga att producera varor och tjänster till förmån för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör är den grundläggande rollen att vara en värdeförmedlare som underlättar kundernas värdeskapande. Underleverantörer befinner sig således i en situation där varumärket byggs via projektunika och kundanpassade lösningar samt i mötet med kunder. Vår studie utförs på en underleverantör inom byggbranschen som erbjuder konsulttjänster. Byggbranschen vilken är en av de mest betydande sektorerna för världens länders BNP. Byggbranschen tillför dock inte bara positiva aspekter. Idag förknippas byggbranschen med en stagnerande utveckling och har länge kritiserats för sin låga hänsyn till miljön. Ett högt energiutnyttjande samt ineffektiva projekt inom branschen har bidragit till en ökad uppmärksamhet av hållbarhet. Fler och fler kunder börjar efterfråga mer hållbara byggprocesser av entreprenader och underleverantörer vilket innebär att det finns incitament att bygga ett varumärke som associeras med hållbarhet. Studiens syfte är genom att anlysera en underleverantörs arbetsprocess bidra till det teoretiska gap som forskare identifierat om hur företag inom B2B-marknader kan arbeta med att bygga varumärken. Mer specifikt för vår studie, ett varumärke som associeras med hållbarhet.  Våra observationer indikerar att en underleverantör inom byggbranschen har två möjligheter att bygga ett varumärke som associeras med hållbarhet. Via medarbetarna kan underleverantören övertyga beställare att välja hållbara alternativ. Vi fann även att underleverantörens externa marknadskommunikation är av betydelse. Våra iakttagelser indikerar att det som främst påverkade underleverantörens möjligheter var beställarens önskemål, kortsiktighet i beställarledet, lagen om offentlig upphandling, sen inkoppling samt korta tidsramar inom projekten. Resultaten indikerar att en väsentlig skillnad mellan privat och offentliga beställare råder, där offentliga beställare enligt lag måste följa lagen om offentlig upphandling. Studien bidrar med information om hur ett företag inom B2B bygger varumärken och vilken betydelse underleverantörens medarbetare har. Studien bidrar även med förståelse för underleverantörens omgivning påverkar och vilka strukturer en underleverantör inom byggbranschen måste förhålla sig till i samband med att bygga ett varumärke.

The consultant in the construction process may have an important role in the innovation development. The purpose of this study is to investigate what impact on innovation in the construction process consultants might have. It also illustrates how innovation can be managed and distributed on the basis of consultant's role. It also discusses the diffusion of innovation from the consultant's involvement in both "ordinary" and R&amp;D projects. On a consulting firm in Uppsala qualitative interviews were conducted with several employees. It appears that the "major innovations" usually takes place in the R&amp;D projects. For a consulting firm with technology competence it can be centrally to present competitive offer, which is one reason to strive for innovation. The study shows that a consultancy firms participating can strengthen their skills. It is important that the consulting firm becomes aware of new materials and products. The construction industry is considered to have a low degree of innovation in comparison to other industries. Many actors continue with old and well-known methods to avoid risks and costs. The construction industries have a complex system with a number of actors involved in different parts of a project. There is no clear culture to bring further innovations to action. The type of contract in project is considered to have an impact on the ability to influence innovations. To strengthen the consulting companies, the opportunity to work with initiatives for innovation and to hold a dialogue with employees about innovative work, developing new methods and techniques are important.

The construction industry is one of theindustrieswithmostinjuredinSweden. There is reason to believe that there are deficienciesinhow the work environment iscommunicatedbetweendifferent parties. Interest in theworkenvironment has increasedin recent years,whichmakes problems and shortcomingsin this subject highlighted to a greater extent. There are severalways to workwithwork related health on the building sites. The Work Environment Plan isa tool that earlyin the planning of the project call attention to the risks and as far as possible prevents them.   The purpose of this report is to improve how the workenvironmentreaches the production and how it is applied in everyday work. To reach this purpose, a goal for the report hasbeen established. The goal is to identifydeficienciesandsuggest actions forhow communication can be improved tothe work environmentmanagementand how it reaches the production ina more satisfactory way. The goal isanswered by three questions adapted to the subject.   In order to retrieve the data needed to meet the purpose, eightinterviews at two companies in the area of Jönköping whereconducted.A study inliterature and analysis of documents on the topic wereusedfor this purpose.   The interviews carried through presented an up-to-date picture of how the work environment is communicated in the construction industry in the current situation, and in particular in how the message of the work environment plan is communicated. The interviewsindicate that the builders believe that the working plan contains toomany papers and that it serve no directfunctionin their dailywork.Italso appears that the experience isnot being utilizedsufficiently and that carelessnesswith the use of safety equipmentoccurs.   The proposed improvements, which has been discussedis to introduceeducation on the topic work environment. This to increase understanding of and commit- ment to thework environment. Even suggestions on makingchanges in the work environment plan arrangements has been discussedandwellreceivedby those interviewed. Examples of these changes are to divide the working plan into smaller parts that are relevantfor the occasion, and hangup those partsin the shed. / Byggbranschen är en av de mest skadedrabbade industriernaiSverige.Detfinns anledning atttroattdet finns brister i hur arbetsmiljöarbetet kommunicerasmellan olika parter. Intresset för arbetsmiljöarbete har ökat desenaste åren, vilket gör att problem och brister på området belyses i större utsträckning. Det finns flerasättatt arbeta med arbetsmiljön på byggarbetsplatser. Arbetsmiljöplanen är ett verktygförattredani projekteringen uppmärksamma risker och så långtsommöjligt förebygga dem.   Syftet med arbetet var attförbättra sättet hur arbetsmiljöarbetetnår ut till produktionen och hur det tillämpas idetvardagliga arbetet. Föratt nå syftet utarbetades ettmål. Målet var attidentifiera brister och ge förslag på åtgärder för hur kommunikationen kunde förbättras föratt arbetsmiljöarbetet skullenå ut till produktionen på ett mer tillfredställande sätt. Målet besvarades med hjälp av tre frågeställningar på ämnet.   För attsamlaindetmaterialsom behövdes för att uppfylla syftetgenomfördes åtta intervjuer på två företag i Jönköpingsområdet. Även litteraturstudie och dokumentanalys användes fördettaändamål.   De intervjuersomgenomfördes gav en aktuell bild av hur arbetsmiljöarbetet förmedlasi byggbranschen i dagsläget, och i synnerhet hur arbetsmiljöplanens budskap kommuniceras. Av intervjuerna framgick att byggnadsarbetarna tyckte att arbetsmiljöplanen innehåller för många papper och att den inte fyller någon direkt funktion iderasdagliga arbete. Detframgick också att erfarenheter inte tas till vara i tillräckligt stor utsträckning ochatt slarv med användandet av säkerhets- utrustning förekommer.   De förslag på förbättringarsomhardiskuterats var att införa utbildning på ämnet arbetsmiljö. Detta för att öka förståelsen och engagemanget för arbetet med arbetsmiljö. Förslag på att göra förändringar i arbetsmiljöplanens upplägg har diskuterats och mottogs positivt av deintervjuade. Exempel på dessa förändringar var att delaupp arbetsmiljöplanen imindredelar som var aktuellaför tillfället, och hänga uppdeaktuelladelarnai boden.

<p>Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008</p><p>Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny Ståhl</p><p>Nyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.</p><p>På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 år</p><p>senare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %.</p><p>Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande är</p><p>underrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medan</p><p>männen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).</p><p>Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter,</p><p>1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,</p><p>men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheter</p><p>inom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete.</p><p>Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher</p><p>(Kriegholm, 2006). Byggbranschen är känd för att ha en viss jargong och kvinnor som söker</p><p>sig dit blir bemötta både positivt och negativ (Olofsson, 2003). En del kvinnor i</p><p>byggbranschen ger dock upp på vägen, och därför når de inte de ledande positionerna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de mansdominerade bygg- och fastighetsbranscherna,</p><p>och på det sättet förstå hur kvinnorna har gjort för att nå en ledande position. Syftet är även att</p><p>undersöka hur de kan påverkas av sin omgivning. Vi ska jämföra de båda branscherna för att</p><p>se vilka likheter samt skillnader som kan finnas.</p><p>För att uppfylla vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem kvinnliga</p><p>ledare, två från byggbranschen och tre från fastighetsbranschen. Respondenterna är</p><p>verksamma inom NCC, Peab, HSB, AP Fastigheter och Rodamco. Frågor som ställdes under</p><p>intervjuerna var formulerade utefter vår teoretiska referensram.</p><p>Det vi har kommit fram till är att kvinnliga ledare i byggbranschen inte blir påverkade av den</p><p>manliga omgivningen. De bli dock mer påverkade än de i fastighetsbranschen, då de har känt</p><p>att de har utvecklat mer manliga egenskaper samt känt av det så kallade glastaket. Vi har även</p><p>kommit fram till att kvinnliga ledare i fastighetsbranschen inte blir påverkade av den manliga</p><p>omgivningen, förutom att de ibland kan känna att de måste bevisa något.</p>