Sammanfattning Bakgrund Varje år nyinsjuknar ca 300 barn i cancer vilket påverkar hela familjens vardag. Barnen längtar efter den normala vardagen och det är viktigt att föräldrarna och barnet får information och kunskap om sjukdomen. Barn ska vara delaktiga i sin vård och barnsjuksköterskas uppgift är att skapa en långvarig relation där bemötandet är nyckeln till relationen. Syfte Att beskriva barns (3-8 år) och deras föräldrars erfarenheter av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad 36 månader efter diagnostillfället. Metod Studien är kvalitativ med intervju som datainsamlingsmetod. En deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs har använts där Swanssons omvårdnadsteori varit utgångspunkt. Resultatet Barnen och föräldrarna upplever trygghet när de blir vårdade av barnutbildad personal. De upplever att de har en bättre kontroll och ett bättre bemötande än de som inte är barnutbildade. De vill vara inkluderade i vården och få stöd av barnsjuksköterskan under och efter behandlingen. Föräldrar vill få information om barnets tillstånd och de vill vara engagerade i barnets omvårdnad på egna villkor. Diskussion Sjuksköterskans bemötande av barn samt föräldrar är viktigt vid barn onkologisk omvårdnad. Barnsjuksköterskans kunskap vid bemötande av barnet och familjen har stor betydelse och barnutbildad personal är önskvärt av föräldrarna. Barnsjuksköterskor behöver förstå hur barnen och deras familjer upplever vården och vilka behov de har både under och efter behandling för att främja hälsa och välbefinnande.

Varje år drabbas 250-300 barn under 15 år av cancer i Sverige. Tidigare ansågs barncancer nästintill obotligt, men dagens framsteg inom medicin har gjort att allt fler barn överlever sin cancer och perspektivet inom hälso- och sjukvård har därmed ändrats radikalt. När barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. I denna kaotiska situation är ett bra bemötande av största vikt. För att kunna ge ett bra bemötande och god omvårdnad till barnet och familjen krävs att barnsjuksköterskan har kompetens och kommunikativ förmåga. Även ett bra samarbete mellan barnsjuksköterskan och familjen är av stor vikt. Syftet med studien var att beskriva barns, två till fem år, och deras föräldrars upplevelser av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad, 12 månader efter diagnostillfället. Studien är en kvalitativ studie med deduktiv ansats, där intervjuerna analyserats med innehållsanalys utifrån Swansons omvårdnadsteori. 12 barn i åldern två till fem år ingick i studien, och föräldrarna medverkade som komplement till barnens deltagande. Resultatet visar att barnsjuksköterskans bemötande har stor betydelse för barns och föräldrars upplevelser och välbefinnande i omvårdnaden. Viktigast för ett bra bemötande var delaktighet, tillgänglighet och kontinuitet, information samt att ha ett barnperspektiv. För att skapa bästa förutsättningarna för ett bra bemötande krävs att barnsjuksköterskan gör barnet och familjen delaktiga i vården, ser barnet som en individ och har kompetens och kunskap. Mer forskning behövs kring hur barn och familjer upplever barnsjuksköterskans bemötande och hur det påverkar deras upplevelser av vården, inte bara inom barnonkologisk omvårdnad utan även generellt inom pediatrisk omvårdnad. / Around 250-300 children under the age of 15 years are diagnosed with cancer every year in Sweden. Childhood cancer was earlier seen as terminal, but with the progress in medicine today more and more children survive their cancer.  This has changed the perspective within the healthcare system radically. When a child is diagnosed with cancer the whole family is affected and in this chaotic situation a good caring approach by the pediatric nurce is of great importance. To be able to give the child and family a good caring approach and care the pediatric nurse is required to have competence and good comunication skills. A good teamwork between the pediatric nurse and the family is also important. The aim of this study was to describe children, two to five years of age, and their parents experiences of pediatric nurses caring approach within pediatric oncology, 12 months after diagnosis. The study is qualitative with a deductive apporach, where the interviews have been analyzed with a content analysis with help from Swanson’s caring theory. 12 children at the age of two to five years were included. The parentes participated as a complement to their children. The result indicates that the pediatric nurse caring approach is of great importance to the parents and childrens experience of well-beeing. Participation, availability and continuity, information and to have a child perspective were the most important aspects of a good caring approach. To create the best conditions for a good caring approach the pediatric nurse is required to make the whole family participate, to see the child as an individual and to have the right knowledge and qualification. More reaserch of children’s and family’s experiences of pediatric nurses caring approach is needed, not just in pediatric oncology but in pediatric care in general.