Under den senaste tiden har man tagit upp plastbärkassars negativa miljöpåverkan, i EU men även lokalt i Borås. EU anser att plastpåsar är skadliga för miljön och har tagit fram direktiv som gör att alla medlemsstater måste vidta åtgärder för att begränsa förbrukningen av plastpåsar. För att man ska kunna fatta rätt beslut krävs det att man ökar kunskapen om vilka åtgärder som krävs och vilka åtgärder som är mest effektiva för att minska förbrukningen.I detta examensarbete är syftet att jämföra plastpåsars miljöpåverkan mot bärkassar i olika material samt att se över hur plastpåsar hanteras idag, presentera en metod för att utföra en insamling av plastpåsar för återvinning i Borås och utreda om det är miljömässigt lönsamt. Resultaten visar att bestämandet av en bärkasses miljöpåverkan är en mycket komplex fråga då väldigt många faktorer måste vägas in. Vi ser även att införandet av ett separat återvinningssystem för plastpåsar inte är det ultimata då det skulle försvåra logistiken samt kräva komprimering av plastpåsarna för att minska deras volym. Det befintliga återvinningssystemet för plast där man blandar hårdplast och mjukplast är mera lämpligt att använda då det ger en tätare blandning. / The negative environmental impact of plastic bags has recently been brought up in the EU but also locally in Borås. The EU considers that plastic bags are hurtful for the environment and has developed directive to reduce the consumption of plastic bags which all member states must follow. In order to be able to make the correct decisions it is necessary to have the accurate information of what measures are necessary to reduce consumption. In this thesis, the aim is to compare the environmental impact of plastic bags compared to bags in various materials and to review how plastic bags are managed today, present a method for how to collect plastic bags for recycling in Borås and investigate whether it is environmentally viable. The results show that the determination of the environmental impact of different bags is a very complex issue because so many factors must be considered. We also see that the introduction of a separate recycling system for plastic bags is not the ultimate method when it would complicate logistics and require compression, to reduce their volume. The existing recycling system for plastic which blends hard plastic and soft plastic, is more convenient to use as it provides a denser mixture.

Skatten på engångsplastbärkassar som implementerades i Sverige år 2020 möttes med ideologiskt motstånd. Den forskning som gör gällande skatt på plastbärkassar finns främst i internationell kontext och är fokuserad på konsumenters beteenden och reaktioner. Denna studie gör gällande hur berörda verksamheter och organisationer resonerar kring skattens införande, samt dess resultat. Studien syftar också till att identifiera hinder och drivkrafter för implementeringen. För att undersöka förhållandet användes en explorativ ansats där intervjuer med en variation av berörda verksamheter utgjorde materialet för studien. Resultaten visar på att implementeringen mötts av missnöje av hälften av deltagarna på grund av skattens singulära syfte, samtidigt som den andra hälften anser att tillämpningsområdet var tillfredsställande. De hinder som identifierades var svårigheter att definiera engångs-, respektive flergångskassar, samt bristen på synkronisering eller kombination med andra styrmedel. De drivkrafter som identifierades relaterade till organiseringen och kommunikationen mellan de berörda verksamheterna, till trots förbättringsmöjligheter för dessa aspekter. En av slutsatserna är att styrmedel som detta bör nyttja både ett teknocentriskt perspektiv om plastbärkassens miljö-, och klimatpåverkan, samt ett socioekonomiskt perspektiv utgående från berörda verksamheter och organisationers behov. / The Swedish tax on plastic carrier bags that was implemented in 2020 was initially met with dissatisfaction from the public and stakeholders. Current research investigating the tax on plastic carrier bags was done in other countries and is focused on the reactions and behaviours of consumers. Thus, this study investigates stakeholders’ reasoning around the implementation of the tax as well as its results. Another aim is to identify obstacles and driving forces for the implementation. To do so, an explorative approach in combination with interviews of stakeholders were used. The results show that implementation was met with dissatisfaction by half of the participants in the study, owing to the singular aim of the tax. The other half of participants viewed the tax purpose as satisfactory. The obstacles that were identified was difficulties in distinguishing single-use from multi-use plastic carrier bags, as well as the lack of synchronization or combination with other measures. The driving forces that were identified related to the organization and communication between stakeholder, despite opportunities for improvement. One of the conclusions of the study was that policy measures like this tax should use a technocentric perspective on the environmental impact of the plastic carrier bag, in combination with a socioeconomic perspective on the needs of stakeholders.