Att gå på en gynekologisk cellprovtagning är något flera kvinnor tycker är obekvämt. Det upplevs som ett oroligt och obehagligt möte. Studien undersöker därför följande frågeställning; Hur kan produktdesign stötta en stressad/oroad patient i ett väntrum inför en cellprovtagning? Syftet för studien är att förbättra kvinnors väntrums-upplevelser inom kvinnlig vård samt undersöka hur designmetoder och produktdesign kan bidra till framtagandet av en produkt som lindrar användarens stress och orosnivåer i väntrummet inför cellprovtagning. Studien förhåller sig till ett användarcentrerat förhållningssätt som riktar sig till att designa för användaren. Även co-design tillämpas där användaren och designern samarbetar under delar av designprocessen. Denna studies användare är kvinnor i åldern 23–30 år som gör sina första cellprovsbesök.  För att undersöka studiens frågeställning samlades kvalitativ information genom en expertintervju, intervjuer med användaren och workshops med användaren. Dessa metoder analyserades och resulterade i önskemål på fysiska attribut i produkten. Delar av önskemålen togs med i beslut senare i designprocessen. Användarnas problem definierades i metoden Problem Definition. De problem som användarna angav i Problem Definition var att komforten i väntrummet är bristande, väntetiden är oviss samt rastlöshet i väntrummet. Metoden Problem Definition blir studiens grundställning i designprocessen där beslut tas utifrån att lösa de nyssnämnda problemen. Designprocessen bestod främst utav brainstorming, brainwriting och två delar av skissande och prototypande där slutkonceptet framställdes. Studiens frågeställning besvaras genom framtagandet av en interaktiv stol. Stolen syftar till att höja komforten i väntrummet samt uppmuntra till interaktion med användaren och därmed bidra till minskad stress och oro. Interaktionen sker genom att användaren gungar eller vaggar upp och ner när den sitter ner och lutar sig bakåt i möbeln. Slutsatsen är att produktdesign kan stötta en stressad och oroad patient genom att göra denne bekväm, skapa komfort och distrahera från väntetiden i väntrummet. Slutprodukten kom fram till det ovan beskrivna, men fortsatta användartester, funktionstester etc krävs för att framta en stol fullt fungerande för sitt syfte. / Going for a gynecological pap smear is something many women find uncomfortable. It is experienced as an uneasy and unpleasant meeting. The study therefore examines the following question; How can product design support a stressed/anxious patient in a waiting room before a Pap test? The purpose of the study is to improve women’s waiting room experiences in women’s health care and to investigate how design methods and product design can contribute to the development of a product that relieves the user’s stress and anxiety levels in the waiting room before a Pap test. The study relates to a user-centered approach, which focuses on the user’s needs in the design process. Co-design is also applied where the user and the designer collaborate during parts of the design process. The users of this study are women aged 23–30, i.e., women who are attending their first pap smear test appointment. In order to investigate the study's question, qualitative information was gathered through an expert interview, interviews with the user and workshops with the user. These methods were analyzed and resulted in requests for physical attributes in the product. Parts of the requests were included in decisions later in the design process. The users’ problems were defined in the method Problem Definition. The problems that the users indicated during this method were; a lack of comfort in the waiting rooms, unclear waiting times, and restlessness in the waiting room. The Problem Definition method becomes the basis of the study in the design process where decisions are made based on solving the problems just mentioned. The design process mainly consisted of brainstorming, brainwriting and two parts of sketching and prototyping where the final concept was produced. The study’s question is answered through an interactive piece of furniture. The chair aims to increase comfort in the waiting room and encourage interaction with the user, thus reducing stress and anxiety. The interaction takes place by the user rocking the chair up and down while sitting down and leaning back in the chair.  The conclusion is that product design can support a stressed and anxious patient by making them comfortable, creating comfort and distracting from the waiting time in the waiting room. The final product resulted in what was described above, but further user tests, functional tests, etc. are required to produce a chair fully functional for its purpose.