Det är ett precisionsarbete att välja undervisningsmetoder och förhållningssätt som passar alla elever också elever med diagnoserna ADHD och autism. Syftet med den här studien är att undersöka vad föräldrar och pedagoger upplever som framgångsfaktorer i skolsituation, vad föräldrar och pedagoger upplever som svårigheter i skolsituation och vilka arbetssätt och förhållningssätt som kan underlätta skolsituationen för elever med diagnoserna. För att undersöka frågeställningarna intervjuades sju föräldrar och två lärare. En slutsats som dras är att kunskap om exekutiva funktioner och central koherens är viktiga framgångsfaktorer för att möta elever med diagnoserna. Studien beskriver vikten av explicit undervisning och förhållningssätt för att tillgodose elever med annan central koherens och exekutiva funktioner samt att anpassningar görs utifrån kunskap om dessa. En viktig slutsats är att diagnoserna inte sammanblandas med generella inlärningssvårigheter. Resultatet tyder på att en avskärmning kan vara att föredra framför en lättare uppgift. Gott bemötande, extra anpassningar och bildstöd i undervisningen framkommer också som viktigt för elever med diagnoserna. Studiens slutsatser kan bli viktiga för att undanröja hinder i lärmiljön för elever med diagnoserna och därigenom viktiga för det specialpedagogiska arbetet.

The aim of the present thesis was twofold, first to map the semantic memory decline in Alzheimer patients over time, second to take the patient’s perspective and create a multifaceted picture of the individual with Alzheimer’s disease through the study of memory, awareness, central coherence and emotions. Further issues concerned how Alzheimer individuals handled their cognitive erosion in everyday life and if they were well calibrated with their spouse in disease related matters. Two studies were performed, the first involved a longitudinal study of sematic deterioration, the second had a mixed methods design involving both quantitative and qualitative measures as in neuropsychological assessment and interviews. Through the longitudinal study it could be concluded that the nature of semantic deterioration is best described as loss of memory information rather than problems in accessing the information. It was further concluded that semantic concepts gradually lose their specific features during course of illness. The results from the second study revealed that the Alzheimer individuals were aware of their disease although they could not foresee the implications of their cognitive shortcomings in their everyday life. They evidenced weak central coherence, in that they were unable to infer details into a meaningful whole. This implies that they perceive their surrounding world in a fragmented way as consisting of separate objects rather than a comprehensible context. Concerning emotions it was found that they responded to negatively valenced words in the same way as normal ageing individuals, although being impaired in their response to positively and neutral words. Finally, the Alzheimer individuals and their spouses were not well calibrated regarding disease related issues. The findings of the present thesis have important clinical implications and gives valuable input to the understanding of the individual with Alzheimer’s disease. / Föreliggande avhandling hade två huvudsyften; dels att kartlägga försämringen av semantiskt minne hos Alzheimerpatienter över tid; dels att ta patientens perspektiv och skapa en mångfacetterad bild av individen med Alzheimers sjukdom. Fyra begrepp studerades i relation till detta, nämligen minne, medvetande, central koherens och emotioner. Ytterligare aspekter som studerades var hur Alzheimerindivider hanterar sina kognitiva tillkortakommanden i sin vardag samt hur väl kalibrerade de är med sin make/maka angående sjukdomsrelaterade frågor. Två studier genomfördes varav den första var en longitudinell studie av semantisk minnesförsämring och den andra hade en ’mixed methods’ design, inkluderande både kvantitativa (neuropsykologiska tester) och kvalitativa (intervjuer) metoder. Resultaten från den longitudinella studien avslöjade att semantiska begrepp som inte längre är välrepresenterade hos individen har gått förlorade snarare än att det skulle vara från om att individerna inte kan plocka fram informationen. Vidare kunde konstateras att semantiska begrepp gradvis tappar sina nyanser i takt med att sjukdomen fortskrider. Den andra studien visade att Alzheimerindividerna var medvetna om sin sjukdom och sina minnesproblem men att de inte kunde förutsäga vilka problem deras kognitiva tillkortakommanden skapade i deras vardag. De konstaterades ha svag central koherens vilket innebär att de ser sin omgivning på ett fragmentariskt sätt utan att kunna få ihop de olika objekten runt omkring sig till en meningsfull kontext. Vad gäller emotioner så kunde konstateras att Alzheimerindivider reagerar likadant som normalt åldrande individer på negativt laddade ord men att de är signifikant försämrade i förmågan att känna igen positiva och neutrala ord. Alzheimerindividerna och deras make/maka var inte väl kalibrerade vad gäller sjukdomsrelaterade frågor. Avhandlingens resultat har viktiga kliniska implikationer och ger ett värdefullt bidrag till förståelsen av en individ med Alzheimers sjukdom.