Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2007. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 232-247).

Barnafödande är ett komplicerat och mångfacetterat ämne. Att föda är både en högst privat, intim upplevelse och en kulturell och politiskt kodad händelse. Hur ett samhälle behandlar sin födande befolkning beror på politik, normer och ideal som sträcker sig längre än den födande individen. En förlossningsberättelse är unik då den existerar i tvärsnittet mellan det privata och det publika, vilket gör den ett intressant ämne för litterära studier. Denna masteruppsats är en undersökning av förlossningsskildringar i samtida svensk skönlitteratur. Materialet för uppsatsen är tre svenska romaner som alla publicerades år 2021 – Bära Frukt av Emilia Millares, Vård, skola och omsorg av Linn Spross och Den stora kyrkan av Tove Folkesson. Analysen utgår från tre centrala teman; hur kroppen och det kroppsliga gestaltas under förlossningsscenerna, hur sjukhuspersonalen porträtteras och om, och hur, barnafödande sammankopplas med uppfattningar om kvinnlighet. För att utföra studien vänder jag mig till Tess Cossletts Women Writing Childbirth: Modern discourses of Womanhood (1994) som huvudteori. Jag tar även stöd i Yi–Lin Yus Mother, She Wrote (2005) och Emily Martins The Woman in The Body: a cultural analysis of reproduction (1987). Det teoretiska ramverket ger insikt i de framträdande diskurser som omger förlossningar och moderskap, samt hur dessa kan gestaltas inom skönlitteraturen.  Analysen är uppdelad i tre kapitel, där varje roman analyseras separat. Varje analysdel är i sin tur uppdelad i tre delar, där varje sektion motsvarar ett av de tre temana kroppen, kvinnlighet och gestaltningar av vårdpersonal. Analysens resultat kan summeras med att kroppen porträtteras som att vara både en källa till kraft för den födande kvinnan, och som en separat enhet som agerar självmant utan att hon kan kontrollera den. Kroppen och dess reproduktiva funktioner beskrivs ofta med naturbildspråk och paralleller dras till barnafödande som en primitiv kraft, inneboende i kvinnan.  Detta förhöjs ytterligare genom att rollfigurerna söker matrilinjära kontakter, framför allt genom att återknyta till sina mormödrar. Vårdpersonalen porträtteras både som änglar som hjälper och guidar den födande kvinnan med sin expertis, samt som ett osympatiskt, opersonligt ”dem” som behandlar kvinnan mer som en bebisproducerande maskin än en person. Ingen av romanerna kan sägas ansluta sig till en specifik bild av förlossningar, i stället reproducerar och kritiserar de samtliga dominerande diskurser som medföljer graviditeter och barnafödande. / Childbirth is a complicated and multifaceted phenomenon. Giving birth is a both highly private, intimate experience and a culturally and politically coded event. How a society treats its birthing population is dependent on politics, norms and ideals that stretches beyond the individual woman giving birth. A birth story is unique in that it exists in the cross section between private and public, which makes the literary depiction of childbirth an interesting focus for literary study. This master’s thesis is an examination of depictions of birth in contemporary Swedish fiction through analysis of three novels, all published in 2021 – Bära Frukt (Bear Fruit) by Emilia Millares, Vård, skola och omsorg (Care, education and nurturing) by Linn Spross and Den stora kyrkan (The grand church) by Tove Folkesson. The analysis focuses on three main themes; how the body is depicted throughout the birthing scenes, how hospital staff is portrayed and, if, and how, the experience of birth is linked to ideals surrounding womanhood. To conduct the study I turn to Tess Cosslett’s Women Writing Childbirth: Modern discourses of Womanhood (1994) as the main theoretical foundation, as well as Yi–Lin Yu’s Mother, She Wrote (2005) and Emily Martin’s The Woman in The Body: a cultural analysis of reproduction (1987). The theoretical framework provides insight into what the dominant discourses surrounding childbirth and motherhood are, and how these can manifest in literature. Within the study the novels are examined separately, with each analysis being sectioned into three parts, corresponding to the three main themes body, womanhood, and portrayal of hospital staff. In summary, the study concludes that the body is portrayed as both a source for control for the birthing woman, as well as acting on its own accord without her being able to regulate its actions. The body and its reproductive functions are often depicted using nature imagery and parallels are drawn to childbirth being a primitive, ancient force inherent to womankind. This is highlighted by the characters continuously seeking matrilinear connections, mainly by asserting their link to their grandmothers. The hospital staff is portrayed both as angels helping and guiding the birthing woman through labor, as well as an unsympathetic, impersonal “they” who treats the woman more as a baby-producing machine rather than a person. None of the novels can be seen as promoting one singular view of childbirth – instead, the novels can be seen as reproducing and critiquing the dominant discourses surrounding pregnancy and childbirth.