Det finns ett behov hos gravida kvinnor att förbereda sig inför sin kommande förlossning. Barnmorskemottagningar strävar, genom basprogrammet och föräldrautbildningar, efter att utbilda och förbereda de blivande föräldrarna. Enligt tidigare forskning känner ofta kvinnor att de önskar få mer information. Det finns även en norm i samhället som gör att kvinnor inte vill göra anspråk på mer tid av barnmorskan på barnmorskemottagningen än vad de blivit tilldelade. Tillgängligheten på internet är oändlig och 95 procent av svenska gravida kvinnor använder sig av internet dagligen. Gravida kvinnor söker sig därmed till internet för att söka information om andra kvinnors upplevelser av att föda barn. På internet finns det många bloggare, även kallat influencers (eller influerare), som fött barn och publicerat sina upplevelser av det genom en förlossningsberättelse. Förlossningsberättelserna kan ibland föredras framför böcker skrivna i ämnet. Detta då kvinnor önskar få information och synpunkter av kvinnor som själva fött barn istället för att få dem från författare som enbart studerat upplevelsen. Då gravida kvinnor läser och influeras av dessa förlossningsberättelser är det av vikt för barnmorskor att veta hur upplevelsen av att föda barn porträtteras. Studien syftade till att undersöka vilka upplevelser av att föda barn som förmedlades i stora svenska bloggares publicerade förlossningsberättelser. I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. En datainsamling via hemsidan Bloggportalen.se resulterade i att åtta förlossningsberättelser valdes som grund för resultatet. Studien resulterade i en huvudkategori med tillhörande kategorier. Förlossningsberättelserna delgav att upplevelsen av att föda barn beskrevs som paradoxal, det vill säga, både fantastisk och livsomvälvande, men å andra sidan väldigt smärtsam. Genomgående hos kvinnorna fanns beskrivningar av smärta och upplevelsen av smärtlindring. Negativt berättade upplevelser tog plats i berättelserna, bland annat beskrevs en rädsla över att inte få plats på förlossningsavdelningen. Positiva aspekter porträtterades framför allt genom lyckosamma ögonblick, som när barnet precis fötts fram. Upplevelser porträtterade i förlossningsberättelser framställer både obehagliga beskrivningar och positiva, glädjefyllda situationer. Resultatet i studien tyder på att förlossningsberättelser porträtterar en mer typisk bild av vaginala förlossningar än vad massmedia gör, vilket kan vara positivt för gravida kvinnor som läser på internet. Att kvinnor känner oro inför platsbrist samt att epiduralen hyllas via bloggar bör tas i beaktande, både på samhällsnivå och av barnmorskekåren. / Many pregnant women have a need to be able to prepare themselves for their upcoming deliveries. While midwife clinics strive to educate and prepare new parents through base programmes and parenting courses, existing research show that pregnant women often experience a need for additional information. There is also a presence of a societal norm in which women are reluctant to claim more time from their midwifes than what they feel they have been given, leading to a gap in the information that women are looking for and the experienced availability of that information. However, the internet is a source for endless availability of information, and 95 percent of pregnant Swedish women state that they utilise the internet daily. Thus, pregnant women are increasingly using the internet to find information and hear about other women's experiences of childbirth and deliveries. Bloggers, also called influencers, are publishing accounts of their own and personal experiences of delivering a child, thus producing their personalised birth narratives. Compared to books written on the topic, these personalised birth narratives are often preferred, as they supply information and perspectives from women who have given birth to a child, rather than from experts and authors who have merely studied the experience. As blogs are increasing in popularity and pregnant women read and take part of these birth narratives, it becomes essential for midwifes to understand how experiences of giving birth is being portrayed. The purpose of this study was to examine what kind of experiences of giving birth that were conveyed in the birth narratives, provided by large Swedish blog personalities. To meet this purpose, this study has utilised a qualitative content analysis, selected through an inductive approach. Data was collected through the website Bloggportalen.se, and the data selection process resulted in eight birth narratives from some of the largest Swedish blog personalities being chosen as a basis for the study. The result of this study is presented and analysed in a head category with four following categories. The birth stories presented in general a paradoxical view of the experience of giving birth, i.e. that the experience is both life-changing and fantastic, but also incredibly painful. Descriptions of pain and the experiences of pain relief is portrayed in detail in the birth narratives. Negatively told experiences are present in the birth narratives, through aspects such as a fear to not receive a place in the birth clinic. Positive aspects are predominantly portrayed through moments of happiness, such as when the child has just been delivered. The experiences portrayed in the birth narratives show both unpleasant and difficult moments as well as positive and joyful situations. The result of this study indicates that the birth narratives show a more typical picture of vaginal deliveries than what is being presented in mass media, which could be a positive thing for women who look to read about deliveries in internet forums. Moreover, the study shows that women are experiencing worries and fears for not having access to birth clinics, and that epidural anaesthesia is wildly praised in blogs. These are issues that should be taken into account, both at a societal level and within the midwife profession.

Barnafödande är ett komplicerat och mångfacetterat ämne. Att föda är både en högst privat, intim upplevelse och en kulturell och politiskt kodad händelse. Hur ett samhälle behandlar sin födande befolkning beror på politik, normer och ideal som sträcker sig längre än den födande individen. En förlossningsberättelse är unik då den existerar i tvärsnittet mellan det privata och det publika, vilket gör den ett intressant ämne för litterära studier. Denna masteruppsats är en undersökning av förlossningsskildringar i samtida svensk skönlitteratur. Materialet för uppsatsen är tre svenska romaner som alla publicerades år 2021 – Bära Frukt av Emilia Millares, Vård, skola och omsorg av Linn Spross och Den stora kyrkan av Tove Folkesson. Analysen utgår från tre centrala teman; hur kroppen och det kroppsliga gestaltas under förlossningsscenerna, hur sjukhuspersonalen porträtteras och om, och hur, barnafödande sammankopplas med uppfattningar om kvinnlighet. För att utföra studien vänder jag mig till Tess Cossletts Women Writing Childbirth: Modern discourses of Womanhood (1994) som huvudteori. Jag tar även stöd i Yi–Lin Yus Mother, She Wrote (2005) och Emily Martins The Woman in The Body: a cultural analysis of reproduction (1987). Det teoretiska ramverket ger insikt i de framträdande diskurser som omger förlossningar och moderskap, samt hur dessa kan gestaltas inom skönlitteraturen.  Analysen är uppdelad i tre kapitel, där varje roman analyseras separat. Varje analysdel är i sin tur uppdelad i tre delar, där varje sektion motsvarar ett av de tre temana kroppen, kvinnlighet och gestaltningar av vårdpersonal. Analysens resultat kan summeras med att kroppen porträtteras som att vara både en källa till kraft för den födande kvinnan, och som en separat enhet som agerar självmant utan att hon kan kontrollera den. Kroppen och dess reproduktiva funktioner beskrivs ofta med naturbildspråk och paralleller dras till barnafödande som en primitiv kraft, inneboende i kvinnan.  Detta förhöjs ytterligare genom att rollfigurerna söker matrilinjära kontakter, framför allt genom att återknyta till sina mormödrar. Vårdpersonalen porträtteras både som änglar som hjälper och guidar den födande kvinnan med sin expertis, samt som ett osympatiskt, opersonligt ”dem” som behandlar kvinnan mer som en bebisproducerande maskin än en person. Ingen av romanerna kan sägas ansluta sig till en specifik bild av förlossningar, i stället reproducerar och kritiserar de samtliga dominerande diskurser som medföljer graviditeter och barnafödande. / Childbirth is a complicated and multifaceted phenomenon. Giving birth is a both highly private, intimate experience and a culturally and politically coded event. How a society treats its birthing population is dependent on politics, norms and ideals that stretches beyond the individual woman giving birth. A birth story is unique in that it exists in the cross section between private and public, which makes the literary depiction of childbirth an interesting focus for literary study. This master’s thesis is an examination of depictions of birth in contemporary Swedish fiction through analysis of three novels, all published in 2021 – Bära Frukt (Bear Fruit) by Emilia Millares, Vård, skola och omsorg (Care, education and nurturing) by Linn Spross and Den stora kyrkan (The grand church) by Tove Folkesson. The analysis focuses on three main themes; how the body is depicted throughout the birthing scenes, how hospital staff is portrayed and, if, and how, the experience of birth is linked to ideals surrounding womanhood. To conduct the study I turn to Tess Cosslett’s Women Writing Childbirth: Modern discourses of Womanhood (1994) as the main theoretical foundation, as well as Yi–Lin Yu’s Mother, She Wrote (2005) and Emily Martin’s The Woman in The Body: a cultural analysis of reproduction (1987). The theoretical framework provides insight into what the dominant discourses surrounding childbirth and motherhood are, and how these can manifest in literature. Within the study the novels are examined separately, with each analysis being sectioned into three parts, corresponding to the three main themes body, womanhood, and portrayal of hospital staff. In summary, the study concludes that the body is portrayed as both a source for control for the birthing woman, as well as acting on its own accord without her being able to regulate its actions. The body and its reproductive functions are often depicted using nature imagery and parallels are drawn to childbirth being a primitive, ancient force inherent to womankind. This is highlighted by the characters continuously seeking matrilinear connections, mainly by asserting their link to their grandmothers. The hospital staff is portrayed both as angels helping and guiding the birthing woman through labor, as well as an unsympathetic, impersonal “they” who treats the woman more as a baby-producing machine rather than a person. None of the novels can be seen as promoting one singular view of childbirth – instead, the novels can be seen as reproducing and critiquing the dominant discourses surrounding pregnancy and childbirth.