This study examines phrase and larger formal structures in the first movement of Leo Brouwer’s Elegio de la Danza (1964), a work that draws on tonal and post-tonal traditions. By adapting key features of the tonal motive, as described by Douglass Green, and the tonal period, as proposed by Green and William Caplin, the model seeks to provide a tool for the discussion of phrases and larger forms in Brouwer’s work. An analysis of primary parameters, such as melody, harmony, and rhythm, provides the means to discuss how the composer articulates beginnings and endings of statements and responses, which are then grouped into antecedent and consequent phrases. These periods articulate large-scale sections, which outline a ternary formal design. Secondary parameters (dynamics, tempo markings, instrumental markings) further contribute to the identification of formal structures in Brouwer’s work.

Nous dégageons dans ce mémoire les limites de l'utilisation du concept de narcissisme au sein de la sociologie et plus particulièrement dans les livres La culture du narcissisme de Christopher Lasch et L'ère du vide de Gilles Lipovetsky. Pour ce faire, nous avons retracé l'évolution du concept de narcissisme dans la psychanalyse freudienne ainsi que la psychanalyse américaine s'inspirant de la réforme hartmannienne. Nous sommes parties du fait qu'il existe une certaine méprise concernant l'acception de ce concept au sein de thèses sociologiques et avons illustré cela par une analyse des auteurs précités. Que ce soit dans la conceptualisation freudienne du phénomène du narcissisme; l'encadrant d'abord par du sexuel, ensuite dans les avatars que le moi subit ou bien les thèses hartmanniennes, kernbergiennes et kohutiennes mettant l'accent sur le soi, le concept de narcissisme demeure un concept fortement déterminé par la psychanalyse et en conséquence exige que l'on s'y réfère adéquatement. Nous avons ainsi découvert que Lasch opère plusieurs glissements conceptuels entre l'acception freudienne et l'acception postfreudienne, rendant sa thèse confuse. Quant à Lipovetsky, nous avons montré que parce qu'il occulte le dispositif psychanalytique, il ne peut comprendre la portée même de sa thèse sur le narcissisme de l'individu postmoderne. Ce mémoire parcourt ainsi le concept de narcissisme dans le cadre du premier et du deuxième dualisme pulsionnel, de la réforme hartmannienne mettant l'accent sur le narcissisme comme investissement libidinal du soi, du narcissisme tel que Green le conçoit et finalement, ce voyage conceptuel culmine dans une analyse des thèses laschiennes et lipovetskiennes sur le narcissisme de l'individu du 20ième siècle. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Narcissisme, Premier dualisme pulsionnel, Deuxième dualisme pulsionnel, Postmodernité, Freud, Hartmann, Kernberg, Kohut, Green Lasch, Lipovetsky.

En studie som inriktar sig på de förändringar som sker med den antika grekiska krigsföringen mellan perserkrigen och de peloponnesiska krigen - med fokus på den grekiska hopliten och det grekiska kavalleriet.

Project Thesis (D. Min.)--Denver Seminary, 2000. / Includes bibliographical references (leaves 205-210).

The prevalence of corporate social responsibility has been continually increasing over recent years. The debate of whether a business should act in a manner that furthers societal needs or if they should simply focus their efforts on maximizing shareholder value is of popular interest since it affects the fundamental structures of how a business will operate. One of the major influencing theories in favor of social responsibility is the stakeholder theory. The opposing viewpoint is the shareholder theory, which highlights that the sole responsibility for a corporation is to act in a way that maximizes profits. This thesis will outline the stakeholder and shareholder theories to gain a more comprehensive understanding of the debate and then offer a critical and philosophical analysis of shareholder theory to ultimately argue why the moral significance of a promise better promotes maximizing shareholder value.

Project Thesis (D. Min.)--Denver Seminary, 2000. / Includes bibliographical references (leaves 205-210).

Project Thesis (D. Min.)--Denver Seminary, 2000. / Includes bibliographical references (leaves 205-210).

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1964. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Bibliography: leaves 350-364.

This study aims to analyse the mediation of cultural memory in Christopher Nolan’s newest production Dunkirk. Furthermore, the audiences are supposed to identify and create meaning from cultural memories they have not inherited. This problem will therefore be analysed in relation to the mediation of cultural memory. A critical discourse analysis will mark the cornerstone of a methodical analysis model, followed by a semiotic textual analysis. Both the discourse and semiotic analysis will be preceded by a socio historical theory of contemporary ideology.    Dunkirk assumes the form of a popular-cultural text itself, and will therefore be analysed as such. With the help of cultural-historical concepts such as identity creation and collective, cultural and prosthetic memory the study in question will supply a relevant contribution through analysis and result. The result itself concluded that Nolan dedicated his depiction of the events at Dunkerque to the people and civilians.  Through heavily romanticised depictions of civilian efforts, small boats in focus, and the intimate narratives of the soldiers’ struggles, the identification easily cements itself in the audience through sheer emotional investment with the characters and the intricate social hierarchies they produce through isolation and exclusion. In relation to mediating a cultural memory through popular-culture film, these possibilities of identification also create possibilities of prosthetic memories to develop, through which audiences undertake cultural memories they are not entitled to by heritage.

Denna studie tar med hjälp av patientcentrerad vård upp hur man via en potentiell IT-tjänst ska kunna hjälpa och förbättra den fortsatta vården för patienter som genomgår en samordnad vårdplanering. Studien grundas på ett förslag av en IT-tjänst. Den stöds även av teorin om medveten närvaro inom organisationer då man kan se samspelet mellan sjukhus, kommun och patient/anhörig som en organisation. Studien använder sig även av barriärteori där man kan se patienten som en sista säkerhetsbarriär. Utifrån dessa två teorier lägger denna studie fokus på patienten och hur man med hjälp av en IT-tjänst ska kunna ge patienten ett större fokus inom organisationen i form av större deltagande. I studien utfördes en intervju och kompletterande data samlades in för att skapa personor som baserades på patienter. Utifrån dessa personor identifierades senare fyra användarkrav för att få reda på vad som är viktigt för patienter som genomgår en samordnad vårdplanering: Ta del av information, feedback och statistik på framsteg, möjlighet att ställa frågor och få svar och slutligen möjligheten att kunna dela sina åsikter och ha en öppen diskussion. Efter varje användarkrav presenteras även en potentiell lösning på användarkravet. Användarkraven som identifierats tillfredsställer till stor del de principer organisationen IAPO har lagt fram för uppnå en patientcentrerad vård. Slutligen visade det sig även att medveten närvaro behöver ha större fokus på patienten i organisationen för att utifrån barriärteorin, kan reducering av risktagande optimeras inom vården.