Betesskador på skog kostar både skogsägare och industri stora summor pengar. Ett sätt att minska betesskador kan vara bättre kontroll över populationsstorleken av klövvilt. I Sverige används flera olika etablerade viltinventeringsmetoder. Svagheten är att de baseras på trender, index och avskjutningar mer än att få fram en siffra på antalet djur. En tillförlitlig inventeringsmetod är av stor vikt som beslutsunderlag till förvaltningsplaner. Drönare är ett obemannat luftfartyg som kan utrustas med olika kameror och sensorer. Tidigare fältstudier har visat att värme från vilt kan plockas upp av en drönare utrustad med termisk kamera. Svårigheten har varit att få tillförlitlighet vid artbestämning av vilt med enbart termiska kamera. I denna studie utfördes en viltinventering av ett 506 ha stort område norr om Ljungby i Kronobergs län under januari 2020. Med hjälp av en drönare utrustad med både termisk och RGB kamera utfördes en totalinventering av området. Resultatet visar att kombinationen av både termisk och RGB kamera ökar tillförlitligheten vid artbestämning av vilt. Metodens svagheter är täta krontak av gran, gällande regelverk från transportstyrelsen samt drönarens begränsande batterikapacitet. Slutsatsen är att vilt säkrare kan identifieras och artbestämmas med kombinationen av termisk- och RGB kamera jämfört med enbart termisk kamera men att metoden behöver vidareutvecklas.