Utvecklingen av drönare går snabbt och användningsområdena blir allt fler. En idé som har framkommit handlar om att montera en värmekamera på en drönare och flyga över skogen för att inventera älgar. Tanken är att få fram en inventeringsmetod som är billig, flexibel och som har större noggrannhet än traditionella älginventeringsmetoder. Tillsammans med ett projekt som drivs och finansieras av Skogsstyrelsen har detta kandidatarbete genomförts som ett första steg i utvecklingen av inventeringsmetoden. Målet med kandidatarbetet har varit att undersöka de grundläggande faktorerna flyghöjd och flyghastighet vid inventering med värmekamera på drönare, samt hur djuren påverkas av drönarens närvaro, för att lägga grunden för en fortsatt utvecklig av en fullskalig inventeringsmetod. Undersökningen har genomförts i hägn under kontrollerade former för att säkerställa att det har funnits älgar inom ett område som var begränsat. Djurens reaktion på drönarens närvaro observerades i takt med att drönaren flög allt närmare. Flyghöjds- och flyghastighetstestet genomfördes genom att värmekameran spelade in en filmsekvens medan drönaren flög på 60 m, 90 m och 120 m höjd, samt med hastigheten 2,5 m/s och 5 m/s på varje höjd, filmerna analyserades sedan manuellt i efterhand. Resultaten visar att vid inventering i gles äldre lövskog är det möjligt att se älgarna med värmekameran vid en flyghöjd på 120 m och med en flyghastighet på 5 m/s. Vid flyghöjder på över 80 m störs inte djuren av drönarens närvaro och vid lägre höjder på ner till 40 m så reagerar djuren men de visar inga tecken på att ta till flykt.

Betesskador på skog kostar både skogsägare och industri stora summor pengar. Ett sätt att minska betesskador kan vara bättre kontroll över populationsstorleken av klövvilt. I Sverige används flera olika etablerade viltinventeringsmetoder. Svagheten är att de baseras på trender, index och avskjutningar mer än att få fram en siffra på antalet djur. En tillförlitlig inventeringsmetod är av stor vikt som beslutsunderlag till förvaltningsplaner. Drönare är ett obemannat luftfartyg som kan utrustas med olika kameror och sensorer. Tidigare fältstudier har visat att värme från vilt kan plockas upp av en drönare utrustad med termisk kamera. Svårigheten har varit att få tillförlitlighet vid artbestämning av vilt med enbart termiska kamera. I denna studie utfördes en viltinventering av ett 506 ha stort område norr om Ljungby i Kronobergs län under januari 2020. Med hjälp av en drönare utrustad med både termisk och RGB kamera utfördes en totalinventering av området. Resultatet visar att kombinationen av både termisk och RGB kamera ökar tillförlitligheten vid artbestämning av vilt. Metodens svagheter är täta krontak av gran, gällande regelverk från transportstyrelsen samt drönarens begränsande batterikapacitet. Slutsatsen är att vilt säkrare kan identifieras och artbestämmas med kombinationen av termisk- och RGB kamera jämfört med enbart termisk kamera men att metoden behöver vidareutvecklas.