Coastal exploitation causes influences that are detrimental to flora and fauna in the coastal and marine environments. In order to come up with new solutions to environmental problems, knowledge from different disciplines has to be obtained. To achieve a broader view of the problem of coastal exploitation, Stenmark’s theory about the three dimensions was applied: a scientific dimension, a social scientific dimension and a value-based dimension. The latter dimension included four themes that contributed to a further depth in the value-based dimension: values, nature conception, life conception and consequences. The purpose of this paper was to investigate the context in which coastal exploitation was presented and what the six coastal municipalities’ view on coastal exploitation were. The goal was to observe how the municipalities themselves perceive their environmental work and how it is reflected planning in practice. The method consisted of a review of each municipality’s comprehensive plan and an interview with a person from the physical planning sector from each municipality. A discourse analysis was applied to analyse the collected information. The municipalities’ values and views of the coast were two folded because there was a great focus on the human while coastal areas were considered significant and important environments. As there was a two-part view of the coast, there was also an uncertainty between conservation and exploitation. There was an opinion among the municipalities that they were working towards the environmental quality objective, but it did not appear how to achieve the goal. The environmental objective was only expressed by mentioning. The municipalities’ views and values must be clarified in order to know how planning should be practiced, which challenges waits ahead and for the municipality to get a picture of how the society will develop. / Kustexploatering medför en påverkan som innebär negativa konsekvenser för växt- och djurliv i kustområden och i marina miljöer. I syfte för att komma på nya lösningar på miljöproblem måste kunskaper från olika discipliner inhämtas. För att åstadkomma en bredare syn på problematiken om kustexploatering tillämpades Stenmarks teori om de tre dimensionerna: naturvetenskaplig dimension, samhällsvetenskaplig dimension och en värderingsmässig dimension. Den sistnämnda dimensionen innefattade fyra teman som bidrog med ett ytterligare djup i den värderingsmässiga dimensionen: värderingar, naturuppfattning, livsåskådning och konsekvenser. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka sammanhang kustexploatering presenterades och vad de sex kustkommunernas syn på kustexploatering var. Målet var att se hur kommunerna själva uppfattade sitt miljöarbete och hur det speglade planeringen i praktiken. Metoden bestod av en granskning av varje kommuns översiktsplan samt en intervju med en person inom samhällsbyggnadsbranschen från varje kommun. Diskursanalys tillämpades för att analysera informationen som samlats in. Kommunernas värderingar och syn på kusten var tvådelad eftersom det fanns ett stort fokus på människan samtidigt som kustområden ansågs vara betydelsefulla och viktiga miljöer. Eftersom det råder en tvådelad syn på kusten finns också en osäkerhet mellan att bevara och exploatera. Det fanns en uppfattning bland kommunerna att de arbetar mot miljökvalitetsmålet men det framgick inte hur de skulle uppnå målet. Miljömålet kommer endast till uttryck genom att målet omnämns. Kommuners syn och värderingar måste tydliggöras i syfte för att veta vilken planering som ska praktiseras, vilka utmaningar som väntar och för att kommunen ska få en bild om hur samhället ska utvecklas.