Bakgrund:  På senare år sparar nästan alla svenskar mer aktivt och den positiva utvecklingen på aktier har gjort att allt fler aktiesparare lockats in i aktiemarknaden. Detta har bidragit till att aktier blivit den främsta tillgången för sparare. Ägandet av aktier är förknippat med har medfört flertalet risker då det finns en risk att aktiekurserna kan falla. Flertalet investerare har en diffus uppfattning om vilka risker som tas. Identifierar aktiespararen riskerna med aktiesparandet så förbättras förutsättningarna för en bra avkastning. Människor föredrar att undvika risk olika och anledningen till varför människor utsätter sig för en risk är för att de vill bli framgångsrika genom att de vill få en bra avkastning. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att aktiespararen hanterar riskerna förknippade med aktiehandeln vilket kan ske om att aktiespararna använder regler. Syfte:  Syftet med studien är att få en förståelse för hur aktiesparare i praktiken använder sig av handlingsreglerna för att förhålla sig till riskerna som är förknippade med aktiehandeln. Vi har också för avsikt att undersöka om det finns ett samband mellan hur frekvent aktiespararna använder sig av handlingsreglerna beroende på deras riskbenägenhet, ålder och kön. Metod:  I studien har vi använt en kvantitativ forskningsansats med en deduktiv ansats som vetenskaplig metod. Empirisk data har insamlats genom enkätundersökningar. Slutsats:  Aktiespararna har ett förhållningssätt till samtliga handlingsregler för att förhålla sig till riskerna förknippade med aktiehandeln. Det finns inte ett samband att aggressiva aktiesparare använder handlingsreglerna mindre frekvent i förhållande till balanserade och försiktiga aktiesparare. Det finns inte ett samband att försiktiga aktiesparare använder handlingsreglerna mer frekvent i förhållande till aggressiva och balanserade aktiesparare. Det finns inte ett samband att aktiesparare i åldern 18-35 använder handlingsreglerna mindre frekvent i förhållande till aktiesparare i åldern 36-50 och 51+. Det finns ett samband att män använder handlingsreglerna mer frekvent i förhållande till kvinnor.

Šiame darbe aptariama statinė ir dinaminė kodo analizė, jų privalumai ir trūkumai, analizės įrankių tipai bei jų paskirtis. Analizuojami „Gendarme“, „Cppcheck“ ir „FindBugs“ statinės kodo analizės įrankiai. Plačiau analizuojamas laisvai platinamas statinės kodo analizės įrankis „Gendarme“. Pateikiamos spragos, rastos esamose „Gendarme“ taisyklėse bei siūlomi jų patobulinimai, kurie turėtų padėti aptikti daugiau klaidų ir padidinti programų spartą, stabilumą, saugumą ir kodo skaitomumą. Taip pat pateikiamos naujos sukurtos taisyklės, kurios turėtų padėti aptikti daugiau perteklinio, nelogiško kodo, kurio kompiliatorius neaptinka. Naujos taisyklės turėtų padėti supaprastinti programos kodą ir taip pagerinti jo skaitomumą bei aptikti daugiau spragų, kuriomis pasinaudojus galima įtakoti programų veikimą. Atliktas eksperimentinis tyrimas, kurio metu buvo išanalizuotos programos su patobulintu ir nepatobulintu „Gendarme“ statinės kodo analizės įrankiu. Pateikiami eksperimento rezultatai ir išvados. / This paper discusses the static and dynamic code analysis, their advantages and disadvantages, types of analysis tools and their purpose. Analyzes the "Gendarme", "Cppcheck" and "FindBugs" static code analysis tools. Wider analyzes the freely distributed static source code analysis tool "Gendarme". Presented gaps which were found in existing "Gendarme" rules and the proposed modifications, which should help to detect more errors and improve program performance, stability, security and code readability. It also introduces new rules, which should help to detect more excessive, illogical code, which are not detected by the compiler. As well as simplify the code and thus to improve its readability and detect more vulnerabilities, which may be used to affect the functioning of applications. Experimental research was carried out in which some programs were analyzed with improved and not improved static code analysis tool "Gendarme". Experimental results and conclusions are presented.

The thesis deals with the celection of suitable legal form for amateur theater group. The number of types of organizations, which are evaluated, is after the change of Civil Code quite huge and comprise besides non-profit organizations also border and mixed organizations. The main aim of thesis is to select the legal form, which is because of their characteristics the best for small amateur theater group and then set up an accountig system, which could the organization use. The amateur theater group is part of the Cultural department of the city, funded organization now. The main method is comparsion. Individually legal forms are compared according to valid laws and membership requirements, which is assigned a score. The sub-goals are creation of the code of rules and then set the accounting and taxes system.