<p>At the Women’s House in Örebro, a children’s project has started where the work method “Oasen” [Oasis] model has been developed by two children’s educationists. The aim of this study is, with the “Oasen” model as a starting point, to deepen the knowledge of (1) how to meet children’s central needs while staying at a Women’s House and (2) what the “Oasen” model may contribute to the children. The theoretical framework consists of a cognitive approach to the progress of children experiencing domestic violence and a presentation of conceptions concerning children’s needs. It was necessary to identify children’s essential needs while staying at a Women’s House, to be able to answer the aim of the study. A qualitative research method has been conducted with semistructured interviews as the method of data collection. The respondents consisted of the two children’s educationists working with the “Oasen” model. The study results in three different characteristic themes, in which the children’s needs can be supplied; the significance of the practical pedagogy, individual flexibility as a fundamental structure and striving of continuity. The “Oasen” model can meet several of the essential needs, such as; routines and continuity, safety, identification of further needs, individual treatment from a children’s perspective and above all; the need of making the children’s experience valid. On the contrary, the “Oasen” model cannot be considered meeting the needs of relation support. The conclusion drawn by this study shows a possible flow where the “Oasen” model may contribute to intensively making children’s experiences valid, which enables them to create the necessary conditions to process the violent experience and obtain an increased cognitive understanding.</p> / <p>Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats där två barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien är att utifrån Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas på kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sådan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen består av två delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen är avgränsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansågs särskilt relevant med tanke på hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott från hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov på kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod valts med semi-strukturerade intervjuer som undersökningsmetod och respondenterna består av de barnpedagoger som arbetar med barnverksamheten. I studien redogörs för hur en arbetsmetod som Oasenmodellen kan möta behov hos barn på kvinnohus genom tre olika teman som betecknar följande karaktäristiska särdrag i modellen; den praktiska pedagogikens betydelse, individuell följsamhet som grundstruktur och strävan efter kontinuitet. Resultatet visar att en arbetsmetod som Oasenmodellen kan möta ett flertal av barns centrala behov såsom rutiner och kontinuitet, säkerhet, identifierande av vidare behov, individuellt bemötande utifrån ett barnperspektiv och framför allt behovet av giltiggörande av barnets upplevelse. Däremot kan inte Oasenmodellen anses aktivt möta barnets behov av relationsstöd. Sammanfattningsvis visar studiens slutsats på ett möjligt flöde där en arbetsmetod som Oasenmodellen kan tillföra ett intensivt giltiggörande av barnets upplevelse vilket kan skapa förutsättningar för barn som vistas på kvinnohus att bearbeta sina upplevelser samt erhålla en ökad kognitiv förståelse.</p>

At the Women’s House in Örebro, a children’s project has started where the work method “Oasen” [Oasis] model has been developed by two children’s educationists. The aim of this study is, with the “Oasen” model as a starting point, to deepen the knowledge of (1) how to meet children’s central needs while staying at a Women’s House and (2) what the “Oasen” model may contribute to the children. The theoretical framework consists of a cognitive approach to the progress of children experiencing domestic violence and a presentation of conceptions concerning children’s needs. It was necessary to identify children’s essential needs while staying at a Women’s House, to be able to answer the aim of the study. A qualitative research method has been conducted with semistructured interviews as the method of data collection. The respondents consisted of the two children’s educationists working with the “Oasen” model. The study results in three different characteristic themes, in which the children’s needs can be supplied; the significance of the practical pedagogy, individual flexibility as a fundamental structure and striving of continuity. The “Oasen” model can meet several of the essential needs, such as; routines and continuity, safety, identification of further needs, individual treatment from a children’s perspective and above all; the need of making the children’s experience valid. On the contrary, the “Oasen” model cannot be considered meeting the needs of relation support. The conclusion drawn by this study shows a possible flow where the “Oasen” model may contribute to intensively making children’s experiences valid, which enables them to create the necessary conditions to process the violent experience and obtain an increased cognitive understanding. / Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats där två barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien är att utifrån Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas på kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sådan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen består av två delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen är avgränsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansågs särskilt relevant med tanke på hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott från hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov på kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod valts med semi-strukturerade intervjuer som undersökningsmetod och respondenterna består av de barnpedagoger som arbetar med barnverksamheten. I studien redogörs för hur en arbetsmetod som Oasenmodellen kan möta behov hos barn på kvinnohus genom tre olika teman som betecknar följande karaktäristiska särdrag i modellen; den praktiska pedagogikens betydelse, individuell följsamhet som grundstruktur och strävan efter kontinuitet. Resultatet visar att en arbetsmetod som Oasenmodellen kan möta ett flertal av barns centrala behov såsom rutiner och kontinuitet, säkerhet, identifierande av vidare behov, individuellt bemötande utifrån ett barnperspektiv och framför allt behovet av giltiggörande av barnets upplevelse. Däremot kan inte Oasenmodellen anses aktivt möta barnets behov av relationsstöd. Sammanfattningsvis visar studiens slutsats på ett möjligt flöde där en arbetsmetod som Oasenmodellen kan tillföra ett intensivt giltiggörande av barnets upplevelse vilket kan skapa förutsättningar för barn som vistas på kvinnohus att bearbeta sina upplevelser samt erhålla en ökad kognitiv förståelse.