<p>Individens tro på den egna förmågan benämns self-efficacy och är en viktig del vid avgörandet av hur en uppgift ska lösas, samt av hur resultatet blir. När individer presterar spelar feedback en central roll för om det kommer att skapas motivation att uppnå målen eller inte. Ovan nämnda begrepp är även centrala för den kollektiva self-efficacy som är gruppens tro på sin förmåga. Studiens syfte var att undersöka hur en individs self-efficacy påverkas vid ett negativt utfall inom ett prestationsområde. En enkätundersökning med 81 lagidrottsspelare genomfördes i Västmanlands län. Resultatet visade att det fanns en nedgång i skattad self-efficacy efter ett negativt resultat på en match. Studien visade även på sänkningar i skattad motivationen och kollektiv self-efficacy samt en höjning i upplevd feedback. Slutligen diskuteras vad anledningen till de sänkningar berodde på samt hur vidare forskning kan undersöka saken djupare.</p>

Individens tro på den egna förmågan benämns self-efficacy och är en viktig del vid avgörandet av hur en uppgift ska lösas, samt av hur resultatet blir. När individer presterar spelar feedback en central roll för om det kommer att skapas motivation att uppnå målen eller inte. Ovan nämnda begrepp är även centrala för den kollektiva self-efficacy som är gruppens tro på sin förmåga. Studiens syfte var att undersöka hur en individs self-efficacy påverkas vid ett negativt utfall inom ett prestationsområde. En enkätundersökning med 81 lagidrottsspelare genomfördes i Västmanlands län. Resultatet visade att det fanns en nedgång i skattad self-efficacy efter ett negativt resultat på en match. Studien visade även på sänkningar i skattad motivationen och kollektiv self-efficacy samt en höjning i upplevd feedback. Slutligen diskuteras vad anledningen till de sänkningar berodde på samt hur vidare forskning kan undersöka saken djupare.

Le but de cette recherche est d’obtenir une meilleure compréhension de l’incidence des symptômes reliés au trouble bipolaire sur l’efficacité personnelle et collective dans un contexte d’équipe pour améliorer l’intégration des employés avec ce trouble en milieu de travail. Les données utilisées sont de type primaire. Elles ont été recueillies auprès de 483 participants à l’aide d’un questionnaire. Des analyses structurelles ont ensuite permis de mettre à l’épreuve les cinq hypothèses proposées. Les résultats obtenus illustrent que l’impact des symptômes bipolaires sur le sentiment d’efficacité personnelle et collective serait à la fois indirect et direct. Effectivement, la présence de symptômes bipolaires est susceptible d’augmenter les risques de vivre des conflits interpersonnels et de percevoir de la stigmatisation au travail. La présence de ces deux stresseurs sociaux peut influencer négativement le sentiment d’efficacité personnelle et collective de l’individu. La présence de symptômes bipolaires semble influencer négativement le sentiment d’efficacité personnelle et collective. La contribution empirique de ce mémoire est de mettre en lumière la corrélation entre les symptômes du trouble bipolaire et l’augmentation des conflits interpersonnels et de la stigmatisation internalisée en milieu professionnel. De plus, ce mémoire met en évidence l’impact négatif que peut avoir l’augmentation des conflits et de la stigmatisation internalisée sur l’efficacité personnelle et collective. Sur le plan pratique, ces conclusions fournissent des bases solides pour orienter les politiques et les pratiques en milieu professionnel. Elles suggèrent la nécessité de développer des environnements de travail plus sensibles et inclusifs pour les individus affectés par le trouble bipolaire. Ces résultats incitent également à la mise en place de mesures visant à réduire les conflits interpersonnels et à atténuer la stigmatisation pour promouvoir un meilleur fonctionnement au sein des équipes. / The goal of this research is to obtain a better understanding of the impact of symptoms related to bipolar disorder on personal and collective effectiveness in a team context to improve the integration of employees with this disorder in the workplace. The data used is of primary type. They were collected from 483 participants using a questionnaire. Primary and structural analyzes then made it possible to test the five proposed hypotheses. The results obtained illustrate that the impact of bipolar symptoms on the feeling of personal and collective efficacy is both indirect and direct. Indeed, the presence of bipolar symptoms seems to increase the risks of experiencing interpersonal conflicts and perceiving stigma at work. The presence of bipolar symptoms seems to also influence the feeling of personal and collective efficacy negatively. The empirical contribution of this thesis is to highlight the correlation between bipolar disorder symptoms and the increase in interpersonal conflicts and perceived stigmatization in the professional environment. Furthermore, this thesis demonstrates the negative impact that heightened conflicts and perceived stigmatization can have on personal and collective effectiveness. Practically speaking, these findings provide a solid foundation for guiding policies and practices in the professional sphere. They suggest the necessity of developing more sensitive and inclusive work environments for individuals affected by bipolar disorder. Moreover, these results advocate for implementing measures aimed at reducing interpersonal conflicts and mitigating stigmatization to promote better team functioning.