<p>Husqvarna AB uppmärksammade att det kommer införas nya miljöregler i Kalifornien gällande diffusionsutsläpp. De åkgräsklippare som går under namnet Rider och tillverkas av Husqvarna idag uppfyller ej dessa krav. Dagens bränsletank är tillverkad i plastmaterialet HDPE och avdunstande bränsleångor klättrar lätt igenom tankväggen ut i atmosfären vilket ej är tillåtet enligt de nya reglerna. Vi blev tillfrågade om vi kunde lösa problematiken och ta fram ett system som kontrollerar de avdunstade bränsleångorna och se till att detta system uppfyller de krav som ställs i Kalifornien. </p><p>Som blivande ingenjörer tyckte vi att detta var ett passande examensarbete med många olika områden involverade som materialkunskap, tillverkningsprocesser, produktutveckling samt inblick i ett större företags arbete.</p><p>Vi har med detta examensarbete tagit fram ett system som minskar det miljövådliga diffusionsutsläppet med cirka 90 %. Vi har arbetat med projektet så att det är klart för implementering samt gjort en modell som visar hur ett färdigt system kan se ut. Erfarenhet visar att de regler som uppkommer i Kalifornien sedan sprids till övriga USA. Även Europa förväntas skärpa sina diffusionsregler. Detta gör att vår lösning kan få en betydande spridning och få stora positiva effekter på miljön.</p>

Husqvarna AB uppmärksammade att det kommer införas nya miljöregler i Kalifornien gällande diffusionsutsläpp. De åkgräsklippare som går under namnet Rider och tillverkas av Husqvarna idag uppfyller ej dessa krav. Dagens bränsletank är tillverkad i plastmaterialet HDPE och avdunstande bränsleångor klättrar lätt igenom tankväggen ut i atmosfären vilket ej är tillåtet enligt de nya reglerna. Vi blev tillfrågade om vi kunde lösa problematiken och ta fram ett system som kontrollerar de avdunstade bränsleångorna och se till att detta system uppfyller de krav som ställs i Kalifornien. Som blivande ingenjörer tyckte vi att detta var ett passande examensarbete med många olika områden involverade som materialkunskap, tillverkningsprocesser, produktutveckling samt inblick i ett större företags arbete. Vi har med detta examensarbete tagit fram ett system som minskar det miljövådliga diffusionsutsläppet med cirka 90 %. Vi har arbetat med projektet så att det är klart för implementering samt gjort en modell som visar hur ett färdigt system kan se ut. Erfarenhet visar att de regler som uppkommer i Kalifornien sedan sprids till övriga USA. Även Europa förväntas skärpa sina diffusionsregler. Detta gör att vår lösning kan få en betydande spridning och få stora positiva effekter på miljön.

A remote residential control system enables home users to remotely manage devices at their homes. These devices may include energy management, security surveillance, household appliances, consumer electronics, etc. This system involves technologies in home automation, home networking, and interfacing a home network with external networks. However, lacking a single standard poses a big challenge to the design of such a system. This thesis proposed three methods of turning an IP Set-Top Box into a remote residential control platform. Additionally, future trends are discussed. Various technologies in the fields mentioned above are also examined. / Ett system för fjärrstyrning av intelligenta hem (remote residential control system) är ett system som möjliggör för hemanvändare att på distans övervaka och styra utrustning i hemmet. Denna utrustning kan vara energiövervakning, säkerhetsutrustning, hushållsapparater, konsumentelektronik, etc. Det saknas dock en gemensam standard, vilket gör det till en stor utmaning att konstruera ett sådant system. I detta examensarbete föreslås tre sätt att göra en set-top box till en plattform för fjärrstyrning av intelligenta hem. Framtida trender diskuteras också. Olika tekniker inom nämnda områden undersöks[.]

Proporciona los pasos y procedimientos para acceder al recurso IEEE Control Systems.

Proefschrift Universiteit Twente, Enschede. / Lit. opg.: p. 99-112. - Met een samenvatting in het Nederlands.

eSporing er et prosjekt for å lage en nasjonal infrastruktur for elektronisk sporing i matkjeden. Denne infrastrukturen, betegnet som eSporingsløsningen, er basert på en tjenesteorientert arkitektur.Med tjenesteorienterte arkitekturer stilles det nye krav til sikkerheten da tradisjonelle mekanismer for sikkerhet ikke er gode nok. Oppgaven har sett på sikkerhetsaspekter i tjenesteorienterte arkitekturer, med fokus på autentisering og tilgangskontroll. En løsning, betegnet som en revidert arkitektur, er presentert som et av resultatene til oppgaven. Arkitekturen er utarbeidet fra en sikkerhetsanalyse på en konseptuell arkitektur. Den konseptuelle arkitekturen, med utgangspunkt i eSporing, innlemmer den funksjonalitet og oppbygning som er spesifikk for tjenesteorienterte arkitekturer. Med dette viser den reviderte arkitekturen til en måte å sikre nettverket og tjenester på som oppgaven har kommet fram til er den mest ideelle for gitt situasjon.Oppgaven har også sett på eSporingsløsningen og sammenlignet denne med den reviderte arkitekturen. Sammenligningen er det andre resultatet til oppgaven og er brukt til å vise til hvordan autentisering og tilgangskontroll kunne vært gjort annerledes i eSporingsløsningen.

eSporing er et prosjekt for å lage en nasjonal infrastruktur for elektronisk sporing i matkjeden. Denne infrastrukturen, betegnet som eSporingsløsningen, er basert på en tjenesteorientert arkitektur.Med tjenesteorienterte arkitekturer stilles det nye krav til sikkerheten da tradisjonelle mekanismer for sikkerhet ikke er gode nok. Oppgaven har sett på sikkerhetsaspekter i tjenesteorienterte arkitekturer, med fokus på autentisering og tilgangskontroll. En løsning, betegnet som en revidert arkitektur, er presentert som et av resultatene til oppgaven. Arkitekturen er utarbeidet fra en sikkerhetsanalyse på en konseptuell arkitektur. Den konseptuelle arkitekturen, med utgangspunkt i eSporing, innlemmer den funksjonalitet og oppbygning som er spesifikk for tjenesteorienterte arkitekturer. Med dette viser den reviderte arkitekturen til en måte å sikre nettverket og tjenester på som oppgaven har kommet fram til er den mest ideelle for gitt situasjon.Oppgaven har også sett på eSporingsløsningen og sammenlignet denne med den reviderte arkitekturen. Sammenligningen er det andre resultatet til oppgaven og er brukt til å vise til hvordan autentisering og tilgangskontroll kunne vært gjort annerledes i eSporingsløsningen.

Thesis--School of Advanced Airpower Studies, Maxwell Air Force Base, Ala., 1996-97. / Title from title screen (viewed Oct. 22, 2003). "March 1999." Includes bibliographical references.

This research assesses the impact of synchronous (real-time), text-based chat on military command and control (C2) processes. Chat use among the services, particularly among joint forces, has evolved in ad hoc fashion to fill gaps in currently fielded C2 systems. This growth-by-improvisation inhibits clear definition of the underlying requirements: precisely what C2 deficiencies are being addressed by text-based chat tools? Or, from a bottom-up perspective: what capabilities do text-based chat tools bring to the war fighter? In this study we employ a broad set of use-cases to further refine why operators use chat based on how they apply chat to their specific combat problems. These use cases include ongoing combat operations in ENDURING FREEDOM, counterinsurgency operations in IRAQI FREEDOM, and disaster relief operations with Joint Task Force - Katrina. The focus of this study is on establishing operators' perceived requirements in light of the current capabilities delivered by the existing text-based chat tools. From these "reverse-engineered" requirements we propose future work to establish these communication capabilities in the next-generation C2 systems. / US Marine Corps (USMC) author.

Thesis (M.S. in Telecommunications Systems Management)--Naval Postgraduate School, March 1990. / Thesis advisor(s): Boger, Dan C. Second Reader: Tulloch, A.W. "March 1990." Description based on signature page as viewed on August 25, 2009. Author(s) subject terms: Command, control, and communications systems. Includes bibliographical references (p. 49-52). Also available online.