Dagens arbetsmarknad kännetecknas av ständig rörlighet av arbetskraft och en generationsväxling som under de närmsta åren kommer att påverka efterfrågan på arbetskraft. Under sådana omständigheter är det viktigt att säkra att de kompetenser som organisationers medarbetare innehar stannar kvar även om enskilda medarbetare väljer att lämna organisationen. För att säkra dessa kompetenser var kompetensöverföring en central fråga att arbeta med. Svensk sjukvård är inget undantag från denna verklighet, utan är i stort behov av att attrahera nya och kompetenta medarbetare. För att säkra att nya medarbetare får den kompetens som behövs för organisationens verksamheter, är individuella och organisatoriska villkor för kompetensöverföring under inskolning varit viktiga faktorer. Vi har studerat medarbetares upplevelser av vad som villkorar kompetensöverföring under inskolningsprocessen på Norrlands universitetssjukhus. Utifrån tidigare forskning har vi definierat begreppet kompetens genom faktorerna motivation, kunskap, färdigheter, erfarenheter, nätverk och värderingar. Dessa har utgjort grunden för genomförandet av denna studie. Vidare har strukturer som HR-strategier, handledar- och mentorskap samt inskolning identifierats. Strukturerna har studerats ur perspektivet att dessa utgör villkor för hur kompetensöverföring genom inskolning kan ske. Resultaten av studien visade på att alla ovan beskrivna villkor påverkade hur kompetensöverföring sker. Samtliga deltagare upplevde även att kompetensöverföring genom inskolning är ett område som bör ges stort fokus i syfte att säkerställa god och hög kvalité så väl ur medarbetar- som medborgarperspektiv.

Bakgrund: Äldre blir allt friskare, vilket gör att de lever längre. Ålderdom är inte längre i symbios med sjukdom och död, utan med frihet och lycka. Då fler blir äldre i samtid ökar antalet pensionsavgångar i takt med att fler blir äldre och riskerar att skapa stora kompetensglapp i organisationer. Därför har senaste tidens debatter speglat diskussioner kring möjligheter att arbete längre då gårdagens yrkesliv speglar dagens pensionsålder.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för organisationers syn på kompetens samt för vilka metoder och strategier som används vid kompetensöverföring. Vidare ligger fokus på bevarandet av äldre medarbetares kompetens inom organisationen, visa vilken vilja äldre har att förlänga sitt yrkesliv samt vilket intresse organisationer har att tillvarata dem.     Metod: För att besvara vårt syfte har vi utgått från en induktiv ansats där våra kvalitativa intervjuer legat som grund för uppsatsens struktur. Studie är en mix av flerfallstudie och tvärsnittsdesign då vårt syfte inte är att generalisera utan skapa en ökad förståelse.   Slutsats: Vi har fått insikt om att det finns en medvetenhet kring generationsproblematik i organisationer. Dock har de inte några uttalade strategier eller metoder för hur de ska hantera kompetensförluster i takt med pensionsavgångar. Vi har upplevt att kompetens, kompetensöverföring och vilja hänger samman och inte kan frikopplas från varandra. Om inte organisationer på ledningsnivå vet vad för kompetens de talar om, är det också svårt att veta vad som är viktigt att överföra. Även viljan att arbeta med sådana aktiviteter är avgörande för att ett strategiskt arbete ska bli genomförbart. Det finns en vilja att förlänga sitt yrkesliv för äldre medarbetare, viljan förhindras dock av stelbenta attityder och värderingar i samhället. Samhället har tendenser att sätta bäst före datum på saker och ting, vilket även gäller organisationers arbetskraft. System bör därför individualiseras för att minimera kompetensglapp och maximera kompetensnivån i organisationer.  Nyckelord: Kompetens, Kompetensöverföring, Vilja, Äldre medarbetare / Background: Elderly people are healthier, which makes them live longer. Old age is no longer in symbiosis with the illness and death, but of freedom and happiness. As more people become older, the number of retirees is increasing as more people get older and are likely to create major competence losses in organizations. Recent debates reflected discussions about opportunities to work longer since yesterday's work reflects the current retirement age.   Purpose: The purpose of this paper is to increase understanding of organizations' views of competence and for which methods and strategies used in the transfer. Furthermore, the focus is on preservation of elder employees' competence within the organization, to show which will the elderly have to extend their working lives, and which interest organizations have to retain their competence.   Method: In order to answer our purpose, we have an inductive approach where our qualitative interviews formed the basis for the paper structure. Our study is a mix of multi-case study and cross-sectional design since our purpose is not to generalize but to create a better understanding.   Conclusion: There is an awareness of coming retirements within organizations. However, they have no expressed strategies or methods for how to deal with competence loss linked to retirements. We have seen that competence, competence-transfer and will are connected and cannot be separated from each other. Unless organizations at the management level know what competence they are talking about, it is also difficult to know what is important to transfer. Even though willingness to work with such activities are essential for a strategic effort to become feasible. There is also a will for elderly to extend their working life, but the will is blocked by inflexible attitudes and values in the society. Society tends to put expiration dates on things, also in organizations. System should be individualized to minimize competence loss and maximize the level of competence in organizations.    Keywords: Competence, Competence-transfer, Will, Elderly Employees