The thesis analyzes the political and scientific rhetoric used to enact pharmacist refusal clauses. I examine how refusal clauses are rhetorically framed in politics as well as the "scientific" rhetoric advocates use to generate support for these laws. Additionally, I highlight the consequences these clauses have for women.Chapter one focuses on the political discourse of refusal clauses. I develop an analysis of the phrase "conscience" versus "refusal" clause. I expose how pharmacists and refusal clause advocates make discrimination claims using Cindy Patton as a theoretical framework. Finally, I examine "refusal narratives" from women who have been denied contraceptives by pharmacists. The second chapter analyzes "scientific" rhetorical strategies. Refusal clause advocates rhetorically reclassify contraceptives as an abortion method. I will discuss how this strategy of reclassification has wide implications on public policy. In the conclusion I present the negative consequences refusal clauses have on women.

Bakgrund: Samvetsklausul inom abortvården är vanligt världen över. Flera studier har visat hur samvetsklausul påverkar såväl personalen som kvinnors tillgång till abort. Kvinnors upplevelser av abort i ett land med samvetsklausul är däremot ett outforskat fält. Studien genomfördes i Kroatien. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av abort i ett land med samvetsklausul. Material och metod: Sju kvinnor med erfarenhet av abort deltog i semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ textanalys med induktiv ansats. Resultatet diskuterades utifrån scriptteori med inslag av Rubins cirkel och stigmabegreppet. Resultat: Resultatet sammanfattades i ett övergripande huvudtema; att navigera i minerat landskap – kvinnors upplevelser av abort i ett land med samvetsklausul. Studien visar att samvetsklausul påverkar kvinnornas psykiska hälsa, tillgången till abortvård, bemötande samt bidrar till en moraliserande syn på sexualitet. Samvetsklausul som resultat av religiösa invändningar får konsekvenser inom offentligt vård då den påverkar personalens uppfattningar om abort och därmed information om abort samt information om preventivmedel. Kvinnans sexualitet och beslut om abort blir en kollektiv angelägenhet och kvinnorna stigmatiseras. Sammanfattning: Samvetsklausul inom abortvården, trots en fri abortlag, legitimerar moralisering då möjligheter ges för personalen att tolka lagen utifrån egna moraliska ståndpunkter. Samvetsklausulen påverkar därmed en diskurs som riskerar att leda till en uttalad stigmatisering av kvinnan och hennes sexualitet. / Background: It is common worldwide to have a conscience clause within abortion care. Several studies have shown how the conscience clause affects both staff and women's access to abortion. Women's experiences of abortion in a country with a conscience clause is however an unexplored field. This study was conducted in Croatia. Aim: The aim of the study was to explore women's experiences of abortion in a country with conscience clause. Data and Methods: Seven women with experience of abortion participated in semi-structured interviews. The interviews were analysed using qualitative text analysis with inductive approach. The data was discussed from script theory with elements of Rubin's circle and the stigma concept. Results: The results were summarized in a comprehensive main theme; to navigate the minefield - women's experiences of abortion in a country with conscience clause. The study shows that the conscience clause affect women's mental health, access to abortion care, treatment, and contributes to a moralistic view of sexuality. A conscience clause as a result of religious objections has implications in public health as it affects the staff's views on abortion and thus information about abortion and contraception. The woman's sexuality and decisions about abortion becomes a public affair, and the women become stigmatized. Summary: The conscience clause in abortion care, despite a free abortion law, legitimizes moralizing when opportunities are provided for staff to interpret the law based on their own moral positions. The conscience clause thereby affect a discourse that could lead to a pronounced stigmatization of the woman and her sexuality.

The proponents for conscience wants to get a clause that will allow the health professionals to due. scruples waive certain duties. Swedens decision makers has despite pressure from the Christian De-mocrats and the Sweden Democrats decided not to implement freedom of conscience in health care. The purpose of this paper is to investigate whether Sweden has the obligation to provide for freedom of conscience in health care. Furthermore, it must be examined, whose rights according to the law will go first, health professionals right to freedom of conscience or the patient right to equal treat-ment. What reasons did Sweden assigned to why the conscience of health and medical care not are introduced? If conscience would be introduced in health care, witch impact would it bring for the patient safety and the employer's supervision right? To answer these questions, I have used the right-dogmatic, rightsociological method and document analysis. Sweden has no obligations to the Council of Europe or the UN to impose conscience in health care. That because the statutes says that the right to freedom of conscience may be restricted in the benefit of health and other persons rights and freedoms. Sweden should comply with Resolution 1763 if they chooses to introduce a conscience clause. The reasons that go beyond why Sweden not have any ob-ligations to introduce freedom of conscience in health care is, that all patients should have the right to equal treatment and that the health professionals would lose their status if they would waive the educational elements. That could lead to patients that no longer can be sure to be processed by staff who hold full knowledge. The last reason cited is that the employer's labor management rights would suffer. Health Services Act (1982: 763) regulates that all patients should be eligible equivalent care, where patients should be involved in the decisions about their own care. Everyone should have the right to health care regardless, of who you are, where you live, what religion or sexual orientation you have. Since 1995, freedom of conscience is regulated in the Act (1994: 1219) of the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms, of Article 9. This means that the Swedish population has the freedom to follow their religious or moral conviction and with that due object to things that not are consistent with one's conscience. Finally, we can see that health professionals have the right to freedom of conscience but not in therir professionally. / Samvetsförespråkarna vill få till en klausul som möjliggör för vårdpersonal att pga. samvetsbetänk-ligheter avstå vissa arbetsmoment. Sveriges beslutsfattare har trots påtryckningar från Kristdemokra-terna och Sverigedemokraterna valt att inte införa samvetsfrihet inom hälso- och sjukvården. Syftet med denna uppsats är att utreda huruvida Sverige har som skyldighet att införa samvetsfrihet inom hälso- och sjukvården. Vems rättigheter ska enligt lagen väga tyngst, vårdpersonalens rätt till sam-vetsfrihet eller patienternas rätt till likvärdig vård. Vidare ska det utredas vilka skäl Sverige anför till varför samvetsfrihet inom hälso- och sjukvården inte införs? Om samvetsfrihet skulle införas inom vården, hur skulle det påverkan patientsäkerheten och arbetsgivarens arbetsledningsrätt? För att kunna svara på dessa frågor har jag använt mig av rättsdogmatisk och rättsociologisk metod samt dokument analys. Sverige har inga skyldigheter gentemot Europarådet eller FN att införa samvetsfrihet inom hälso- och sjukvården eftersom det i stadgarna står att rätten till samvetsfrihet får underkastas om den in-skränker på hälsa och andra personers fri- och rättigheter. Däremot bör Sverige följa resolution 1763 om Sverige väljer att införa en samvetsklausul. De skäl som anförs utöver att Sverige inte har några skyldigheter att införa samvetsfrihet inom vården är, att alla patienter ska ha rätt till likvärdig vård, att vårdpersonalens yrkesroll skulle förlora sin status om de skulle frångå utbildningsmoment. Detta skulle kunna leda till att patienterna inte längre kan vara säkra på att bli behandlade av personal som innehar fullständiga kunskaper. Det sista skälet som anförs är att arbetsgivarens arbetsledningsrätt skulle bli lidande. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar att alla patienten ska vara berätti-gade likvärdig vård, där patienten ska få medverka i besluten kring den egna vården. Alla ska ha rätt till vård oberoende av vem du är, vart du bor, vilken religion eller sexuell läggning du har. Sedan 1995 regleras samvetsfrihet i lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheternas artikel 9. Det innebär att svenska be-folkningen har friheten att följa sin religiösa eller moraliska övertygelse och med den som grund invända mot sådant som inte stämmer överens med ens samvete. Avslutningsvis går det att konsta-tera att vårdpersonal har rätt till samvetsfrihet men inte i sin yrkesroll.