Bakgrund: Samvetsklausul inom abortvården är vanligt världen över. Flera studier har visat hur samvetsklausul påverkar såväl personalen som kvinnors tillgång till abort. Kvinnors upplevelser av abort i ett land med samvetsklausul är däremot ett outforskat fält. Studien genomfördes i Kroatien. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av abort i ett land med samvetsklausul. Material och metod: Sju kvinnor med erfarenhet av abort deltog i semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ textanalys med induktiv ansats. Resultatet diskuterades utifrån scriptteori med inslag av Rubins cirkel och stigmabegreppet. Resultat: Resultatet sammanfattades i ett övergripande huvudtema; att navigera i minerat landskap – kvinnors upplevelser av abort i ett land med samvetsklausul. Studien visar att samvetsklausul påverkar kvinnornas psykiska hälsa, tillgången till abortvård, bemötande samt bidrar till en moraliserande syn på sexualitet. Samvetsklausul som resultat av religiösa invändningar får konsekvenser inom offentligt vård då den påverkar personalens uppfattningar om abort och därmed information om abort samt information om preventivmedel. Kvinnans sexualitet och beslut om abort blir en kollektiv angelägenhet och kvinnorna stigmatiseras. Sammanfattning: Samvetsklausul inom abortvården, trots en fri abortlag, legitimerar moralisering då möjligheter ges för personalen att tolka lagen utifrån egna moraliska ståndpunkter. Samvetsklausulen påverkar därmed en diskurs som riskerar att leda till en uttalad stigmatisering av kvinnan och hennes sexualitet. / Background: It is common worldwide to have a conscience clause within abortion care. Several studies have shown how the conscience clause affects both staff and women's access to abortion. Women's experiences of abortion in a country with a conscience clause is however an unexplored field. This study was conducted in Croatia. Aim: The aim of the study was to explore women's experiences of abortion in a country with conscience clause. Data and Methods: Seven women with experience of abortion participated in semi-structured interviews. The interviews were analysed using qualitative text analysis with inductive approach. The data was discussed from script theory with elements of Rubin's circle and the stigma concept. Results: The results were summarized in a comprehensive main theme; to navigate the minefield - women's experiences of abortion in a country with conscience clause. The study shows that the conscience clause affect women's mental health, access to abortion care, treatment, and contributes to a moralistic view of sexuality. A conscience clause as a result of religious objections has implications in public health as it affects the staff's views on abortion and thus information about abortion and contraception. The woman's sexuality and decisions about abortion becomes a public affair, and the women become stigmatized. Summary: The conscience clause in abortion care, despite a free abortion law, legitimizes moralizing when opportunities are provided for staff to interpret the law based on their own moral positions. The conscience clause thereby affect a discourse that could lead to a pronounced stigmatization of the woman and her sexuality.

Background: One of nine women will at some point in life be treated for breast cancer. When a woman receives a cancer diagnosis, it can be a trigger of a life crisis, which manifests itself in different phases: shock phase, reaction phase, processing phase and reorientation phase. Breast cancer affects the women's lifeworld and create suffering. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of receiving a breast cancer diagnosis. Method: This is a literature-based study of twelve qualitative articles. The articles was analyzed according to a qualitative content analysis of Graneheim and Lundman (2004). Results: The findings of this study were that women with a newly-diagnosed breast cancer went through a life crisis while diagnosed. Three themes emerged; 1: 'To receive the diagnosis of breast cancer'. Subthemes that emerged in this theme was; 'To be in shock', 'Fear of the disease progress and its consequences', and 'Uncertainty about the future'. 2: 'Strategies to master the new life situation'. Subthemes was; 'Activities to manage everyday life', 'Trust in spirituality' and 'To accept the diagnosis'. 3: 'The inherent meaning of support'. Subthemes was; 'The importance of health professionals supportive and informative role' and 'The significance of family and friend's support'. Conclusion: Receiving a breast cancer diagnosis is manifested as multifaceted and had a great impact on women's lives. Spirituality had a great significance for women's life-world. How the diagnosis was received, was highly individual.

Background: More than 200 million females worldwide live with some form of female genital mutilation [FGM]. While reinforcing social and cultural values for those, to whom the practice is normative, FGM also envelops psychological as well as physical lifelong consequences. Aim: This literature study aimed to describe women's experiences of living with female genital mutilation from a physical, psychological, social and cultural perspective. Method: A literature study was performed through collecting and analysing ten qualitative articles. The data consisted of narratives of migrant women that had undergone FGM and lived in Western societies. The analysis was performed according to Friberg's five-step-model. Results: Feelings of honour and shame were expressed in connection to FGM. FGM was understood to fortify belonging to cultural identities and establish social acceptance linked to cultural ideals of femininity. Emotional and physical pain made women feel incompleteness, challenging their social relationships, including sexual intimacy. Additionally, it was noted that healthcare professionals lack specific knowledge needed while caring for those women, leaving them hesitant in further seeking healthcare. Women's perception of FGM changed after migration. They experienced larger control over their lives but also insecurity towards the discontinuation of the practice. Conclusion: FGM and its implications were complex and resulted in consequences that affect women's life. Greater knowledge and understanding of FGM were identified as necessary on the healthcare system, strengthening and furthering the required support and information for women's health.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och den näst vanligaste orsaken till död av cancer hos alla kvinnor. Kemoterapi är den viktigaste behandlingen för många maligna tumörer, men förutom deras fördelaktiga resultat orsakar de också relaterad toxicitet och biverkningar. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever alopeci till följd av kemoterapi. Det induktiva tillvägagångssättet användes då fokus låg på att förstå mänsklig erfarenhet inom det utvalda området genom att samla fakta. Med hjälp av innehållsanalys analyserades tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens resultat presenteras i fem kategorier: alopeci-synen på sig själv, alopeci-andras reaktioner, vikten av att få information om alopeci, strategier för hantering av alopeci, omgivnings betydelse. I resultat framkom att alopeci är en traumatisk upplevelse för de flesta bröstcancerpatienter. Alopeci orsakade en minskning av självkänslan bland kvinnor och ett ökat missnöje med utseendet. Något som också hade en negativ effekt på kvinnor i förhållande till alopeci var att de upplevde att deras identitet förändrades till ”cancerpatient”. / Breast cancer is the most common form of cancer among women and the second most common cause of death in cancer among women. Chemotherapy is the most important treatment for many malignant tumors, but in addition to their results, they also cause related toxicity and side effects. The purpose of the literature study was to shed light on how women with breast cancer experience alopecia as a result of chemotherapy. The inductive approach was used when the focus was on understanding human experience in the selected area by gathering facts. With the help of content analysis, ten qualitative scientific articles were analyzed. The result of the literature study is presented in five categories: the alopecia view of oneself, the reactions of alopecia by others, the importance of getting information about alopecia, strategies for managing alopecia, the significance of the environment. The results showed that alopecia is a traumatic experience for most breast cancer patients. Alopecia caused a decrease in self-esteem among women and increased dissatisfaction with appearance. Something that also had a negative effect on women in relation to alopecia was that they experienced that their identity was changed to "cancer patient".

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, vilket kan medföra symtom som kronisk smärta i buken, dysmenoreé och dyspareuni. Symtomen debuterar ofta mellan 20-30 års ålder och kommer oftast i skov där smärtintensiteten varierar. Trots indikation på att kvinnan lider av endometrios tar det flera år att fastställa en diagnos. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En begränsad, systematisk litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Academic search complete, Cinahl Complete, MEDLINE with full text och PubMed. Artiklarna är vetenskapligt granskade, på engelska och publicerade mellan 2004 och 2020. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: (1) upplevelser av smärta, (2) en begränsad tillvaro, (3) vårdmöten och normalisering av symtom och (4) upplevelser av biverkningar. Sammanfattning: Utifrån denna litteraturöversikt framkommer att normer och okunskap i samhället och vården skapar ett lidande i kvinnornas liv. Detta bidrar till en begränsad tillvaro, då deras fysiska, psykiska, sociala och sexuella hälsa påverkas. / Background: Endometriosis is a disease that affects about every tenth woman of fertile age. Endometriosis means that tissue similar to the endometrial tissue grows outside of the uterus, which can cause symptoms such as chronic abdominal pain, dysmenorrhea and dyspareunia. The onset of symptoms often occurs between the age of 20-30 and usually occurs in relapses where the intensity of the pain varies. Despite the indication that the woman is suffering from endometriosis, it takes several years to establish a diagnosis. Aim: The aim was to describe women’s experiences of living with endometriosis. Method: A limited, systematic literature review based on 10 scientific articles retrieved from the databases Academic search complete, Cinahl Complete, MEDLINE with full text and PubMed. The articles are scientifically reviewed, in English and published between 2004 and 2020. Results: Four main themes were identified: (1) experiences of pain, (2) a limited life, (3) healthcare encounters and normalization of symptoms and (4) experiences of side effects. Conclusion: Based on this literature review, it appears that norms and ignorance in society and health care creates suffering in women’s life. This contributes to a limited life, as her physical, mental, social and sexual health gets affected.

Background: Myocardial infarction affects people around the world. Proportionally more women than men die from the condition and those women who have the greatest risk are the ones who live an unhealthy lifestyle. This includes individuals with poor dietary habits and low levels of physical activity as well as those with additional medical diagnoses such as hypertension, diabetes and psychological disorders. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences after undergoing a myocardial infarction. Method: A method to contribute to evidencebased practise based on analysis of qualitative research was performed. Ten articles were analysed and resulted in four themes and ten subthemes. Result: Findings were: Women experience atypical symptoms before a myocardial infarction occurs. Women also need more support as they may be worried about leaving their everyday lives and letting go of everything around them. The results also highlight the recovery being difficult for the women who prioritize the family before their own health. Conclusion: It is important that all women obtain a permanent health care contact, as most of the women find that recovery is difficult. Relapsing is a possibility making it imperative that women become aware of the symptoms of myocardial infarction and how they appear.

Bakgrund Missfall drabbar ca 20% av alla kvinnor med bekräftade graviditeter i Sverige. Den vanligaste orsaken till missfall är kromosomavvikelser hos fostret. Riskfaktorer för missfall är bland annat om kvinnan har diabetes mellitus eller en sköldkörtelsjukdom som inte är medicinskt välinställd. Även livsstilsrelaterade riskfaktorer föreligger. Vid missfall kan kvinnan uppleva en känsla av att sakna kontroll och hjälplöshet. Ett missfall kan upplevas traumatiskt och förlusten kan påverka kvinnan under en längre tid. Viktiga omvårdnadsåtgärder som lyfts upp är information om vem kvinnan kan kontakta och allmän information, samt även att vara lyhörd som sjuksköterska. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av omvårdnad vid missfall.​ Metod En litteraturöversikt som inkluderat 7 kvalitativa artiklar samt 3 artiklar med mixad metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl complete och PubMed. Resultat Resultatet presenteras i tre huvudteman: Vårdmiljön skapar oro och ovisshet, Vikten av omvårdnadsinformatik och Vikten av psykosocialt stöd. Resultatet visar bland annat på att kvinnor upplevde att väntan på svar kring diagnostiseringen av missfallet skapade ångest och oro, medan snabb hantering och behandling värdesattes. Även en bristande medkänsla från sjuksköterskor i samband med missfall framkom och bristande information kring missfall samt att många kvinnor kände att de lämnades frågandes efter ett missfall. Slutsats Trots vissa positiva upplevelser av omvårdnad vid missfall, såsom tydlig information och emotionellt stöd från sjuksköterskor, var de negativa upplevelserna övervägande. Kvinnor upplevde en otrygg vårdmiljö, bristande bemötande och bristande information. Kvinnor efterfrågade mer information samt tydlig och direkt kommunikation samt uppföljning. Den känslomässiga hanteringen av förlusten upplevdes lättare om sjukvårdspersonal hade ett bemötande med medkänsla då det upplevdes som tröstande. / Background Miscarriage affetcs around 20% of all women with confirmed pregnancies in Sweden. The most common cause of miscarriage is chromosomal abnormalities in the fetus. Various diseases can consitute risk factors, such as diabetes mellitus or thyroid disease that’s not medicaly well-controlled. Lifestyle-related risk factors also exist. During a miscarriage, the women can experience a sense of lacking control and helplessness. A miscarriage can be perceived as traumatic and the loss can impact the woman for an extended period. Essential nursing measures that were highlighted include providing information about who the women can contact and general information. Additionally, being attentive as a nurse is important. Aim The aim was to enlighten women’s experience of nursing care in the context of miscarriage. Method A literature review including 7 qualitative atricles and 3 articles with mixed method. The literature search was conducted in the databases Cinahl complete and PubMed. Results The results are presented in three main themes: The healthcare environment creates anxiety and uncertainty, The importance of nursing informatics and The importance of psychosocial support. The findings indicated, among other things, that women experience anxiety and worry during the wait for diagnostic results of the miscarriage, quick handling and treatment was valued. A lack of compassion from nurses in connection with miscarriage was evident, leaving many women with unanswered questions after a miscarriage.​ Conclusions Despite some positive experiences of care during miscarriage, such as clear information and emotional support from nurses, the negative experiences were dominant. Women perceived an insecure care environment, inadequate treatment och lack of information. Women sought more information as well as clear and direct communication and follow-up. The emotional handling of the loss was perceived easier if the nurses approached it with compassion, as it was found to be comforting.

Bakgrund: Förlossningsrädsla kan vara påfrestande för kvinnor, förekommer i varierande allvarlighetsgrad och kan leda till negativ förlossningsupplevelse. Förekomsten av förlossningsrädsla varierar mellan olika länder vilket till viss del kan förklaras av olika mätmetoder. Barnmorskan är en betydelsefull person för kvinnor med förlossningsrädsla. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter av barnmorskans stöd vid förlossningsrädsla. Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-etnografisk analysmetod, där artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning kom 15 artiklar att analyseras. Resultat: Tre kategorier med tillhörande mönster identifierades; En närvarande barnmorska och En kompetent barnmorska där kvinnornas upplevelser av barnmorskans stöd bidrog till att minska förlossningsrädslan. Kategorin En distanserad barnmorska med tillhörande mönster visar upplevelser som istället ökade förlossningsrädslan. Slutsats: Resultatet påvisar betydelsen av att kvinnor upplever att barnmorskan är närvarande och kompetent för att kvinnan ska känna sig trygg och våga lita på att hon kan föda. Kontinuerligt stöd vid förlossning och fortbildning till personalen som möter förlossningsrädda kvinnor behövs. Caseload kan vara en modell som ytterligare behöver implementeras i barnmorskans arbete. / Background: Fear of childbirth can be stressful for women, occurs in varying degrees of severity and can lead to negative birth experience. The incidence of fear of childbirth varies between different countries, which to some extent can be explained by different measurement methods. The midwife is a person of significance for women with fear of childbirth. Objective: The purpose of this study was to investigate women's experiences of a midwife's support during fear of childbirth. Method: Qualitative meta synthesis using meta-ethnographic analysis method, where articles were searched in the databases PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science and PsycINFO. After a quality review, 15 articles were analyzed. Result: Three categories with correlating patterns were identified; A present midwife and a competent midwife where the women's experience of the midwives support contributed to alleviate childbirth fear; Category a distant midwife with correlating patterns displays experiences that tended to increase childbirth fear. Conclusion: The results display the importance of the women's experience of a present and competent midwife for the women to feel safe and dare trust that she can give birth. A continuous support at childbirth and education for the staff that encounters women with fear of childbirth is needed. Caseload could be one model that needs to be implemented in the midwives work.

Idag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning i Sverige. Denna studie syftade till att undersöka vad det innebär för kvinnor att vara långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa och återvända till arbetet. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta kvinnor som varit sjukskrivna i minst två månader. Kvinnorna var bosatta i Uppsala län, Västmanlands län och Västra Götalands län. Dataanalysen genomfördes i linje med de riktlinjer IPA-metoden förespråkar. Resultatet påvisar att det förekommer en del svårigheter med att vara långtidssjukskriven för psykisk ohälsa. Mest framträdande var en känsla av orkeslöshet och isolering. Arbetsåtergången var utformad på olika sätt, den vanligaste rehabiliteringsåtgärden var arbetsanpassning. Studiens resultat tyder på att arbetsplatser saknar tydliga rutiner för arbetsåtergång vid långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa. Vidare framgick det att delaktighet och inflytande, lyhörda chefer och den egna viljan var viktiga utgångspunkter för en god arbetsåtergång. Socialt stöd betraktades som en viktig förutsättning under hela sjukskrivningsförloppet.

Författare: David Fogelström Handledare: Kutte Jönsson Examinator: Tomas Peterson Nyckelord: Styrkelyft, kvinnors upplevelser, hegemoni, hegemonisk maskulinitet, heteronormativitet   Syfte: Syftet med det här arbetet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka och förstå kvinnliga styrkelyftares upplevelser av att utöva en traditionellt mansdominerad sport och hur dessa upplevelser kan förstås i relation till hegemonisk maskulinitet.   Metod: Genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som tävlar i styrkelyft har jag samlat in och analyserat data för att med denna kunna besvara frågeställningarna.   Teori: Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är hegemonisk maskulinitetsteori.   Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan styrkelyft och andra mansdominerade sporter i hur kvinnor ser på att utöva en traditionellt mansdominerad sport och deras upplevelser av detta. Exempel på likheter är positiva effekter på självförtroende, viljan att vara förebild och bryta mot könsnormer samtidigt som kvinnor upplevde att de blev ifrågasatta och inte tagna på allvar i samma utsträckning som män. Skillnader var upplevelsen av att inom styrkelyft kunna utmana sig själva och hur tävlandet inom styrkelyft var en stark motivationsfaktor. / Author: David Fogelström Supervisor: Kutte Jönsson  Examiner: Tomas Peterson Keywords: Powerlifting, women’s experiences, hegemony, hegemonic masculinity, heteronormativity   Aim: The purpose of this study is to explore and understand, through semi-structured interviews, female powerlifters experiences of practicing a traditionally male-dominated sport and how these experiences can be understood in relation to hegemonic masculinity.   Method: Through semi-structured interviews with women who compete in powerlifting, I have collected and analysed data to be able to answer the questions.   Theory: The theoretical framework of this study is Hegemonic Masculinity Theory.   Results and Conclusions: The study shows that there are similarities as well as differences between powerlifting and other male-dominated sports in how women experience practicing a traditionally male-dominated sport. Examples of similarities are positive effects on self-confidence, the desire to be a role model and break gender norms while women felt that they were questioned and not taken seriously to the same extent as men. Differences were the experience of being able to challenge themselves in powerlifting and how the competition in powerlifting was a strong motivating factor.