En global pandemi uppstod under tidigt 2020 där Covid-19 spred sig fort över hela världen. Länderna var tvungna att ta till sig åtgärder för att bromsa antalet smittade och dödsfall. En ny typ av åtgärd som kallas för Lockdown infördes där regeringarna valde att stänga ner samhället helt. Sverige har dock tagit en mer passiv metod och förlitat sig på medborgaransvaret. Uppsatsen syfte är undersöka beslutsfattningar och implementering av åtgärder i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Förstahandsdata samlades in från regeringarnas hemsidor och statistik från World Health Organization. Kombinera vetenskapliga artiklar, tidningsartiklar och Oxford University stränghetsmätning. Implementeringsteori och Foucault govermentality används som teori för att luckra upp förklaringsfaktorer bakom strategierna. Metoderna teoriprövande och komparativmetod används för att jämföra ländernas strategier och för att analysera data med hjälp av teorierna. Sverige valde en passiv strategi berodde på att de vill även minimera ekonomiska och sociala kostnader, dessutom vill Sverige sätta in endast åtgärder vid rätt tillfälle, vilket kräver goda kunskaper och utvärdering av situationen. Trots att stora skillnader i början av pandemin närmade länderna varandra vid senare tillfällen när det gäller implementering av åtgärder. I jämförelse av strategierna och statistiska siffor kan inte några direkta anknytningar fastställas gällande hård nedstängning och mindre smittade/dödsfall. Studiets resultat har öppnat en ingång till vidare forskning om nordiska coronastrategierna och speciellt fallet med den svenska coronastrategin.