• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 783
  • 436
  • 195
  • 170
  • 100
  • 39
  • 34
  • 29
  • 21
  • 19
  • 18
  • 14
  • 11
  • 11
  • 10
  • Tagged with
  • 2051
  • 2051
  • 2051
  • 726
  • 690
  • 395
  • 346
  • 318
  • 264
  • 214
  • 212
  • 203
  • 189
  • 188
  • 185
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Assurance reporting and the communication process: impacts on report users' perceptions and decision-making

Pflugrath, Gary, Accounting, Australian School of Business, UNSW January 2008 (has links)
This thesis investigates the effectiveness of communication between assurors and assurance report users, and the role that assurance reports play in this process. It comprises two behavioural experiments undertaken in the context of: (i) wording changes to the audit report (developed product) using shareholders as participants; and (ii) the role of assurance and type of assurance provider for corporate social responsibility reporting (evolving product), using financial analysts as participants. In both studies effectiveness of communication is examined in terms of report users?? perceptions and investment decision-making. The theoretical framework used in these studies is adapted from a communications model developed by Shannon and Weaver (1949), and supplemented by psychology research focused on source credibility (Birnbaum and Stegner, 1979). Two key elements of the communication process are recognised; the: (i) message transmitted; and (ii) source of the message. The first element is considered in the first experiment; the second element in the second study. Useful feedback is provided to standard-setters. From the first study, report users?? perceptions are not impacted by changes to the wording of the audit report. However, in the second experiment they are affected by differences in the source of the message. In terms of trustworthiness, financial analysts perceive the credibility of the source of corporate social responsibility information to be significantly greater when assured. For a company in an industry with stronger incentives to report positive corporate social responsibility information, they perceive the credibility (trustworthiness, overall credibility) of the source of the information to be significantly greater when assured. They also discern differences between types of assuror whereby the credibility (trustworthiness, expertise, overall credibility) of the source of information is perceived to be greater when assured by a professional accountant than a sustainability expert. A contribution of these experiments is the analysis of report users?? investment decision-making, as well as their perceptions. Differences in the message and source of the message for assurance reporting have no impact on report users?? investment decisions. Differences in characteristics of report users (familiarity with reports, extent to which reports are understandable) appear to impact report users?? perceptions and merits further examination.
32

Putting knowledge in the bank: A new perspective on Corporate Social Investment.

Veerapa, Koosrajoo, nveerapa@yahoo.com January 2006 (has links)
This thesis looks at the interdependencies between corporate citizenship, social capital and tacit knowledge in the present epoch of global capitalism. External local communities and society at large are a very significant reservoir of social capital for any organisation and, in a global era of constant change, relations between organisations and these wider communities need constant replenishment and repair. The business literature gives insufficient attention to this vital connection between social and the other forms of capital that have traditionally been given regarded as the mainstay of business enterprise. Through a combination of theoretical debate and field research, this thesis asserts that tacit knowledge is embedded in social capital which is itself acknowledged as the principal source of all human and information capital within organisations. Corporate citizenship programs have a pivotal role to ensure and sustain the flow of social capital and knowledge between organisations and the communities in which they are embedded. Drawing on the prior established connection between social capital and tacit knowledge, the thesis establishes that corporate community involvement by employees has the potential to develop or enhance the propensity to trust, leading to greater effectiveness in teams. Multinational Banks are widely viewed as the agents of transnational capital. The Australian banking sector has also been under constant community pressure in Australia because of rising fees and charges and a few prominent scandals. Using secondary data, practices in one Canadian bank are compared to corresponding programs at two major Australian banks to gauge relative investment strategies in social capital generation. This thesis then proceeds to present primary research data on corporate citizenship practices in two Australian banking institutions, one an Australian multinational bank and the other a self-styled 'community' bank. Literature surveyed on corporate citizenship and community involvement has not revealed awareness by corporations of the possibilities of community involvement by employees as being sources of new knowledge, skills, creativity and innovation. This is further confirmed by the field research which showed communication as being a major hurdle internally and externally. This thesis shows that in the knowledge era where learning organizations will have a definite competitive advantage, structured employee involvement in corporate community initiatives can yield long lasting dividends and sustainable competitive advantage in terms of knowledge acquisition. This can be made possible by investment in social capital of local communities and societies through employee involvement. In turn this can aid recruitment, morale and retention of staff. However, a new approach, perhaps a new 'state of mind' needs to be cultivated in business enterprises and in the business education programs of business schools worldwide.
33

Assurance reporting and the communication process: impacts on report users' perceptions and decision-making

Pflugrath, Gary, Accounting, Australian School of Business, UNSW January 2008 (has links)
This thesis investigates the effectiveness of communication between assurors and assurance report users, and the role that assurance reports play in this process. It comprises two behavioural experiments undertaken in the context of: (i) wording changes to the audit report (developed product) using shareholders as participants; and (ii) the role of assurance and type of assurance provider for corporate social responsibility reporting (evolving product), using financial analysts as participants. In both studies effectiveness of communication is examined in terms of report users?? perceptions and investment decision-making. The theoretical framework used in these studies is adapted from a communications model developed by Shannon and Weaver (1949), and supplemented by psychology research focused on source credibility (Birnbaum and Stegner, 1979). Two key elements of the communication process are recognised; the: (i) message transmitted; and (ii) source of the message. The first element is considered in the first experiment; the second element in the second study. Useful feedback is provided to standard-setters. From the first study, report users?? perceptions are not impacted by changes to the wording of the audit report. However, in the second experiment they are affected by differences in the source of the message. In terms of trustworthiness, financial analysts perceive the credibility of the source of corporate social responsibility information to be significantly greater when assured. For a company in an industry with stronger incentives to report positive corporate social responsibility information, they perceive the credibility (trustworthiness, overall credibility) of the source of the information to be significantly greater when assured. They also discern differences between types of assuror whereby the credibility (trustworthiness, expertise, overall credibility) of the source of information is perceived to be greater when assured by a professional accountant than a sustainability expert. A contribution of these experiments is the analysis of report users?? investment decision-making, as well as their perceptions. Differences in the message and source of the message for assurance reporting have no impact on report users?? investment decisions. Differences in characteristics of report users (familiarity with reports, extent to which reports are understandable) appear to impact report users?? perceptions and merits further examination.
34

Hur företags trovärdighet påverkas av miljö- och samhällsansvarstagande

Larsson, Therese, Lindström, Ewa January 2007 (has links)
<p>Den senaste tidens debatt kring klimatfrågan har lett till en ökad medvetenhet och ett ökat intresse bland gemene man av miljöfrågor. Det tilltagna samhällsintresset har även bidragit till att högre krav ställs på företagen i dess arbete med miljö- och samhällsansvarsfrågor. För att visa sitt ansvarstagande har det blivit allt vanligare att företag upprättar hållbarhetsredovisningar och uppförandekoder för att visa att de tar sitt miljöansvar och sociala ansvar. Det finns lite forskning i dagsläget inom området som återger om företags arbete med dessa frågor har någon påverkan på företags trovärdighet. Huruvida det finns någon koppling mellan företags miljö- och samhällsansvarstagande och företags trovärdighet är något vi ansett vara intressant att undersöka, varför detta kom att bli vår avsikt med denna uppsats.</p><p>Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur arbete med miljö- och samhällsansvar kan ske samt att belysa hur trovärdighet kan ta sig uttryck. Därefter ämnade vi göra en bedömning av hur miljö- och samhällsansvarstagande påverkar företags trovärdighet.</p><p>En kvalitativ metod har tillämpats och fyra intervjuer har genomförts med signifikanta aktörer i Västerbotten beträffande miljö- och samhällsansvarsfrågor. Till grund för de genomförda intervjuerna ligger den teoretiska inläsning vi gjort på området av företags arbete med miljö- och samhällsansvarsfrågor, varmed den deduktiva ansatsen blev uppsatsens angreppssätt. Den teoretiska referensramen har en bred ansats och grundar sig på den indelning Garriga och Melé (2004) gjort av centrala aspekter inom företags miljö- och samhällsansvar. Dessa aspekter är den instrumentella, politiska, integrerade samt etiska aspekten. I den teoretiska referensramen återges även teorier om legitimitet, vilka i de fortsatta avsnitten behandlas synonymt med begreppet trovärdighet.</p><p>Den empiriska insamlingen har återgetts under samma kapitel där vår analys och diskussion presenteras. Till följd av att det inte är av intresse att redogöra för hur det enskilda företaget arbetar med miljö- och samhällsansvarstagande har samtliga företags uppfattningar redogjorts utan att återge vilket företag som anser vad. Detta tillvägagångssätt grundar sig på den allmänna förståelse som eftersträvas om hur företags arbete med miljö- och samhällsansvarsfrågor sker. Genom att väva samman empiri, analys och diskussion i ett kapitel undviks upprepningar.</p><p>Vår övergripande slutsats är att företags miljö- och samhällsansvarstagande påverkar företags trovärdighet. Den bedömning vi gör är att om företag agerar i likhet med vad som förväntas av dem bidrar det till att den trovärdighet företagen redan innehar underhålls. För att trovärdighet ska vinnas krävs det att företag tar miljö- och samhällsansvar utöver vad som förväntas av dem eller tar ansvar på nya områden. De företag som ej tar miljö- och samhällsansvar riskerar att tappa trovärdighet och kan då återuppbygga den genom att ta miljö- och samhällsansvar.</p>
35

Corporate Citizenship - ett genuint eller finansiellt intresse?

Petersson, Carolinne, Österberg, Catrin January 2008 (has links)
<p>Corporate Citizenship, Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, hållbarhet</p>
36

Corporate Social Responsibility : ett marknadsföringsverktyg?

Lenger, Katarina, Thorpert, Johanna January 2009 (has links)
<p>Corporate Social Responsibility (CSR) is the act of taking social responsibility above what you need to do as a corporation. It can be of social, ethical or environmental character, for example an engagement in a local school or a voluntary reduction of pollution within the business buildings. There is no global standard concerning CSR, thus creating a definition gap where organisations are free to create their own definitions of the subject. This is in turn generating validity problems. Some companies are forced to behave as responsible corporate citizens by external pressure groups, for example by negative media attention. Others, though they are not as numerous, choose to implement CSR voluntary. An absolute model of CSR does not exist, since CSR is a concept with many different definitions. There are however two extreme schools that tries to explain CSR. Some argue that CSR is in the interest of all stakeholders, while others claim that CSR is a distraction from the shareholders interest. We have selected three models in order to give an overall picture. These will not however be used to validate the reality.</p><p>We argue in our thesis that CSR can be used as a tool within the area of reputation marketing. The purpose is therefore to research this argument with accurate research methods. We conducted a qualitative survey, with a company within the business to business service sector in Sweden, and compared it with a quantitative survey amongst the company’s clients, combined with existing theories concerning CSR as a concept. This is done in order to see whether CSR has made an impact upon the clients’ selection process, whilst choosing service providers.</p><p>Our findings show that there are other, more pressing interest areas that are important for the customers within this sector of business. But as pointed out by the service company itself, CSR is not doing any harm to the company, and in the long run, the overall trend is an increase in CSR-associated activities throughout the business environment.</p>
37

Vems är ansvaret? : En studie om Corporate Social Responsibility i svenska företag

Johansson, Jenny, Ygemar, Maria January 2009 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att studera varför och hur företag arbetar med CSR, samt hur detta arbete kan redovisas. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i fyra företag i olika branscher, Trelleborg AB, Green Cargo, Vattenfall och SAS. Vi har även intervjuat en revisor och en konsult inom CSR-området samt gjort en attitydundersökning med hjälp av enkäter.</p><p>CSR står för Corporate Social Responsibility och handlar om det ansvar som företag har gentemot samhälle och miljö. Det är ett brett begrepp som innefattar många olika aspekter och uppfattas olika i olika sammanhang.</p><p>En anledning till att företag arbetar med CSR är att intressenter så som kunder, ägare, media, intresseorganisationer och myndigheter med flera påverkar och ställer krav på företag. Kunder kan välja bort produkter som inte anses vara producerade på ett ansvarsfullt sätt och kan bojkotta företag som inte tar sitt ansvar gentemot omgivningen. Media uppmärksammar företag som är dåliga exempel, vilket kan skada varumärket och ge dåligt rykte.</p><p>Företag arbetar med CSR i tron om att det finns ett värde som skapar lönsamhet på lång sikt. Det finns inga studier som visar på ett tydligt samband mellan CSR och lönsamhet men ej heller motsatsen. De företag vi har granskat och även våra intervjupersoner är av den åsikten att CSR är lönsamt i längden.</p><p>Det finns många sätt att arbeta med CSR, då det är ett stort område där företag fokuserar på olika aktiviteter som innefattas i CSR. Miljö är en central fråga bland många företag. Det handlar till exempel om att minska utsläpp, att hitta miljövänliga metoder och att ge kunden möjlighet att välja ur ett miljövänligt sortiment. Det är även vanligt att arbeta med socialt ansvarstagande, vilket berör såväl leverantörers som de egna medarbetarnas arbetssituation, samt att erbjuda sina kunder bra och säkra produkter. En del företag väljer även att ägna sig åt välgörenhet genom att exempelvis samarbeta med hjälporganisationer.</p><p>Redovisning av CSR-arbete görs i en så kallad hållbarhetsrapport där företag har stor valmöjlighet vad gäller utformning och innehåll. Internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning utformas av organisationen Global Reporting Initiative (GRI), vilket anses som god redovisningssed.  </p>
38

Hur företags trovärdighet påverkas av miljö- och samhällsansvarstagande

Larsson, Therese, Lindström, Ewa January 2007 (has links)
Den senaste tidens debatt kring klimatfrågan har lett till en ökad medvetenhet och ett ökat intresse bland gemene man av miljöfrågor. Det tilltagna samhällsintresset har även bidragit till att högre krav ställs på företagen i dess arbete med miljö- och samhällsansvarsfrågor. För att visa sitt ansvarstagande har det blivit allt vanligare att företag upprättar hållbarhetsredovisningar och uppförandekoder för att visa att de tar sitt miljöansvar och sociala ansvar. Det finns lite forskning i dagsläget inom området som återger om företags arbete med dessa frågor har någon påverkan på företags trovärdighet. Huruvida det finns någon koppling mellan företags miljö- och samhällsansvarstagande och företags trovärdighet är något vi ansett vara intressant att undersöka, varför detta kom att bli vår avsikt med denna uppsats. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur arbete med miljö- och samhällsansvar kan ske samt att belysa hur trovärdighet kan ta sig uttryck. Därefter ämnade vi göra en bedömning av hur miljö- och samhällsansvarstagande påverkar företags trovärdighet. En kvalitativ metod har tillämpats och fyra intervjuer har genomförts med signifikanta aktörer i Västerbotten beträffande miljö- och samhällsansvarsfrågor. Till grund för de genomförda intervjuerna ligger den teoretiska inläsning vi gjort på området av företags arbete med miljö- och samhällsansvarsfrågor, varmed den deduktiva ansatsen blev uppsatsens angreppssätt. Den teoretiska referensramen har en bred ansats och grundar sig på den indelning Garriga och Melé (2004) gjort av centrala aspekter inom företags miljö- och samhällsansvar. Dessa aspekter är den instrumentella, politiska, integrerade samt etiska aspekten. I den teoretiska referensramen återges även teorier om legitimitet, vilka i de fortsatta avsnitten behandlas synonymt med begreppet trovärdighet. Den empiriska insamlingen har återgetts under samma kapitel där vår analys och diskussion presenteras. Till följd av att det inte är av intresse att redogöra för hur det enskilda företaget arbetar med miljö- och samhällsansvarstagande har samtliga företags uppfattningar redogjorts utan att återge vilket företag som anser vad. Detta tillvägagångssätt grundar sig på den allmänna förståelse som eftersträvas om hur företags arbete med miljö- och samhällsansvarsfrågor sker. Genom att väva samman empiri, analys och diskussion i ett kapitel undviks upprepningar. Vår övergripande slutsats är att företags miljö- och samhällsansvarstagande påverkar företags trovärdighet. Den bedömning vi gör är att om företag agerar i likhet med vad som förväntas av dem bidrar det till att den trovärdighet företagen redan innehar underhålls. För att trovärdighet ska vinnas krävs det att företag tar miljö- och samhällsansvar utöver vad som förväntas av dem eller tar ansvar på nya områden. De företag som ej tar miljö- och samhällsansvar riskerar att tappa trovärdighet och kan då återuppbygga den genom att ta miljö- och samhällsansvar.
39

Corporate Social Responsibility : ett marknadsföringsverktyg?

Lenger, Katarina, Thorpert, Johanna January 2009 (has links)
Corporate Social Responsibility (CSR) is the act of taking social responsibility above what you need to do as a corporation. It can be of social, ethical or environmental character, for example an engagement in a local school or a voluntary reduction of pollution within the business buildings. There is no global standard concerning CSR, thus creating a definition gap where organisations are free to create their own definitions of the subject. This is in turn generating validity problems. Some companies are forced to behave as responsible corporate citizens by external pressure groups, for example by negative media attention. Others, though they are not as numerous, choose to implement CSR voluntary. An absolute model of CSR does not exist, since CSR is a concept with many different definitions. There are however two extreme schools that tries to explain CSR. Some argue that CSR is in the interest of all stakeholders, while others claim that CSR is a distraction from the shareholders interest. We have selected three models in order to give an overall picture. These will not however be used to validate the reality. We argue in our thesis that CSR can be used as a tool within the area of reputation marketing. The purpose is therefore to research this argument with accurate research methods. We conducted a qualitative survey, with a company within the business to business service sector in Sweden, and compared it with a quantitative survey amongst the company’s clients, combined with existing theories concerning CSR as a concept. This is done in order to see whether CSR has made an impact upon the clients’ selection process, whilst choosing service providers. Our findings show that there are other, more pressing interest areas that are important for the customers within this sector of business. But as pointed out by the service company itself, CSR is not doing any harm to the company, and in the long run, the overall trend is an increase in CSR-associated activities throughout the business environment.
40

The Impact of Corporate Social Responsibility on an Organization’sStakeholders, Case Study: DHL, Sweden.

Hanson, Prince kofi, Konlaan, Beatrice Yola Unknown Date (has links)
Abstract Date: 2008-11-5 Level:           C thesis in Business Administration, 15ECT Authors:       Beatrice Yola Konlaan       Prince kofi Hanson Tutor:           Mats Viimne Title:             The Impact of Corporate Social Responsibility on an Organization’s  stakeholders: Case study: DHL, Sweden. Problem:      How does a corporate social responsibility performance    benefit its stakeholders? Purpose:       This research work will seek to find out how aware DHL is about CSR activities and in what ways this awareness can be impacted on its Stakeholders. Methods:      A qualitative method of approach was used for this research work, with regards to primary data; interviews (face-to-face interview, telephone and email interview) were used. Secondary data sources were literature, articles, journals and internet sources from the university data bases. Conclusion:  The impacts of Corporate Social Responsibility (CSR) activities on stakeholders have an overall influence on the organization hence steps must be taken to understand the broad issues that should be addressed, management should come out with an inclusive strategy for stakeholder involvement to carry out research and surveys on effective strategic conversations with stakeholders. The involvement and early engagement of stakeholders in the planning process of decision making and implementation is very vital in view of the fact that stakeholders are those affected and affecting change in the community. Stakeholder involvement and collaborative decisions on CSR issues represent a high level of participation programs. However, it is not easy, and must be complemented in many cases with conflict resolution. The awareness creation of CSR activities by DHL on its stakeholders would add a very useful contribution to business development and profit making by this organization. The consciousness of CSR would cause all stakeholders alike to play their apart in the sustainability of CSR. Key words: Corporate social responsibility (CSR), Stakeholders, DHL, Sweden.

Page generated in 0.1203 seconds