1 januari 2018 infördes en ny redovisningsstandard för reglering av finansiella instrument, IFRS 9, som ersatte föregångaren IAS 39. Finansiella instrument är ett område som varit diskuterat under många års tid och blev ännu mer i fokus efter finanskrisen 2008. IAS 39 var länge kritiserad för att vara komplex, innefatta flera problem och ett av de mestomdiskuterade områden var bland annat hur kreditförluster redovisades. Införandet av den nya standarden medförde skillnader i hur finansiella instrument klassificeras, värderas och hur nedskrivning tillämpas. Alla svenska börsnoterade bolag ska använda IFRS vid upprättande av sin koncernredovisning, men de som främst kom att påverkas av standardbytet var dockfinansiella bolag. Införandet av IFRS 9 kom att leda till förändringar i bolagens finansiella rapportering och då standarden endast varit i kraft under ett års tid fanns få studier om vilka effekter standardbytet faktiskt har haft. Med grund i detta avser denna studie att bidra tillforskningen genom att undersöka vilka övergångseffekter IFRS 9 har haft på svenska bankersfinansiella redovisning. Studien genomförs med hjälp av en dokumentanalys med komparativa inslag av tre svenskabankers finansiella rapporter. Empirin sammanställs i tabeller och text för att sedan mynna ut i ett konsoliderat undersökningsresultat. Därefter analyseras empirin för att belysa skillnader som uppkommit i hur bankerna tillämpar redovisning av sina finansiella tillgångar efterinförandet av IFRS 9. Utöver detta syftar studien även till att analysera förändringen ur ett intressentperspektiv. De största skillnaderna som IFRS 9 medfört ligger i hur de finansiella tillgångarna klassificeras och hur nedskrivning tillämpas. Den nya nedskrivningsmodellen utgår frånförväntade kreditförluster till skillnad från föregångaren i IAS 39 där en tillgång endast skrevsned till följd av en faktisk förlusthändelse. Studien visar att de nya klassificeringskategorierna under IFRS 9 lett till en minskning i tillgångarnas redovisade värde till följd av omklassificering och nedskrivning i alla studerade fall. Den nya nedskrivningsmodellen har resulterat i en markant ökning av bankernas kreditförlustreserver och de förändradeklassificeringarna och nedskrivningen har lett till en minskning i bankernas egna kapital. IFRS 9 har fått en positiv inverkan på bankernas finansiella rapporter sett ur ett intressentperspektiv. Detta eftersom standardbytet haft en positiv effekt på flera av de kvalitativa egenskaperna i redovisningen. Studien visar på övergångseffekter som bytet från IAS 39 till IFRS 9 har inneburit. Vid studiens genomförande befinner sig ekonomin i en högkonjunktur vilket kan ha påverkat utfallet, vid övergången till en lågkonjunktur kan ytterligare väsentliga effekter uppkomma. / On January 1, 2018, a new accounting standard became effective for the regulation of financial instruments, IFRS 9, which replaced the predecessor IAS 39. Financial instruments are a subject that has been discussed frequently for many years and became even more in focus after the financial crisis in 2008. IAS 39 have been criticized for being complex, include several problems and one of the most controversial areas was how credit losses were reported. The introduction of the new standard resulted in differences in how financial instruments are classified, valued and how impairment is applied. All public companies in Sweden must use IFRS when preparing their consolidated financial statements, but those that primarily was affected by the standard replacement was financial companies. The introduction of IFRS 9 led to changes in the financial reporting and since the standard only has been effective for a year, few studies have been made on what effects the standard change has brought. Based on this, the study aims to contribute to the research area by examining which transition effects IFRS 9has implied to the financial statements of Swedish banks. This study is using a document analysis with comparative elements on the financial reports of three Swedish banks. The empirical data is compiled in tables and text, and then a consolidated result is made. Subsequently, the empirical data is analyzed to illustrate differences that have arisen in the accounting of financial assets after the introduction of IFRS9. In addition, this study aims to investigate how stakeholders’ perception of the financial reports is affected by the new standard, this is done with regard to their decision making. The main differences that IFRS 9 entails is how the financial assets are classified and how impairment is applied. The new impairment model is based on expected credit losses, unlike the predecessor in IAS 39, where impairment only were applied as a result of an actual loss event. This study shows that the new classification categories under IFRS 9 led to a decrease in the reported value of the assets as a result of reclassification and impairment. The new impairment model has resulted in an increase in the reserve for expected credit losses and the result of the new classification categories and the impairments was a decrease in equity. IFRS9 has had a positive impact on the stakeholders' perception of the financial reports and opportunities to make decisions. This is because the standard change had a positive effect on several of the qualitative characteristics of accounting. This study shows the transition effects that the change from IAS 39 to IFRS 9 has entailed. During this study, the economy is in a boom, which may have affected the outcome. When the economy transitions to a recession, further significant effects can arise. This paper is written in Swedish.