Bakgrund: Främre korsbandsskador är en av de vanligaste idrottsskadorna, speciellt bland idrottande kvinnor. Uppkomstmekanismerna bakom främre korsbandsskador är många och skadan inträffar oftast i samband med snabba riktningsförändringar, inbromsningar eller landningar. Efter en främre korsbandsskada ökar risken för återfall samt utveckling av artros. Att förebygga denna skada är av vikt då det ofta innebär negativa konsekvenser för individen och dess idrottskarriär.  Syfte: Att genom en systematisk litteraturstudie granska studier som använt neuromuskulär träning (NMT) som preventionsåtgärd för främre korsbandsskador hos idrottande kvinnor samt utvärdera ifall någon kombination av NMT visats ha bättre effekt än annan.  Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna Pubmed samt Web of Science. Randomiserade kontrollerade studier (RCT) granskades enskilt samt gemensamt av författarna enligt PEDro-skalan. Tillförlitligheten av resultatet bedömdes enskilt med hjälp av GRADEstud innan gemensam bedömning genomfördes.  Resultat: Litteratursökningen resulterade i 524 träffar, dessa granskades i relation till PICO vilket resulterade i åtta inkluderade artiklar. Samtliga artiklar bedömdes ha hög kvalitet. Gällande incidensen av främre korsbandsskador presenterade endast två studier en signifikant mellangruppsskillnad. Samtliga studier redovisade en generellt minskad incidens av främre korsbandsskador, förutom en studie. Tillförlitligheten av det sammanvägda resultatet bedömdes som begränsad (++) på grund av bristande samstämmighet samt precision. Konklusion: Denna litteraturstudie bidrar inte med ett vetenskapligt underlag som tyder på att NMT bör rekommenderas för kvinnliga idrottare för att förebygga främre korsbandsskador. Ingen slutsats kan dras gällande vilken kombination av neuromuskulära övningar som kan anses mer effektiva än andra. / Background: Anterior cruciate ligament (ACL) injury is one of the most common knee injuries among female athletes. There are multiple risk factors and the injury normally occurs with quick change of direction, decelerations or landings. The risk of reinjury and developing arthritis increases considerably after a first injury. Preventing this injury is important considering the negative effects an injured athlete and their sports career will experience.  Objective: Through a systematic review, determine the effectiveness of neuromuscular training (NMT) in preventing anterior cruciate ligament injuries among athletic females. Also, explore if any specific combination of NMT exercises does have a superior outcome. Method: A literature search was made in the databases Pubmed and Web of Science. Randomised controlled studies (RCT) were reviewed separately and then jointly by the authors according to PEDro, and for assessment of reliability, with GRADEstud.  Results: The literature search resulted in 524 articles and they all were assessed by PICO. A final number of eight articles were included and were assessed to be of good quality and the level of evidence was considered limited (++). Solely two studies presented a significant result. All studies except one, presented a reduced incidence of ACL injury.  Conclusion: This systematic review does not provide a result which implies that NMT is an effective preventative measure for the incidence of ACL injuries among female athletes. No conclusion could be drawn if any combination of NMT exercises was more effective.

No description available.

No description available.

Studiedesign: Deskriptiv laborativ studie Introduktion: En främre korsbandsskada är en vanlig men allvarlig skada inom idrotten. Trots en läkt skada kan individen uppvisa förändringar i form av fysiska faktorer såsom förändrat rörelsemönster, eller psykologiska faktorer såsom ökad rädsla för återskada. Personer som drabbats av en främre korsbandskada har setts uppvisa en asymmetri mellan det skadade och det friska benet genom en ökad avlastning i det skadade benet. Den traditionella rehabilitering avser en individ som återställd när denne klarar en uppsättning standardiserade fysiska tester för knät. Studier har dock visat på att även psykologiska faktorer har en betydande roll vid förändrat rörelsemönster och återgång till sport. Syfte: Undersöka psykologiska faktorers relation till avlastning i knäleden under idrottslika hopptest med och utan sekundära kognitiva uppgifter för personer med en främre korsbandsskada. Ett sekundärt syfte var att undersöka skillnader i avlastning mellan de två hopptesterna. Metod: Tio kvinnliga idrottsaktiva idrottare som tidigare opererats för en främre korsbandsskada utförde drop-jump test med och utan sekundära kognitiva uppgifter. Avlastning i knäleden mättes genom asymmetri i maximalt knäflexionsmoment under de första 100 ms av landningen mellan respektive ben. Testerna utfördes i ett rörelseanalyslaboratorium där åtta rörelsekameror och två kraftplattor användes. Enkäten Anterior Cruciate Ligament Return to Sport after Injury (ACL-RSI) användes för att kartlägga psykologiska faktorer såsom känslor, förtroende och riskbedömning. Pearson’s korrelationskoeficcient användes för att analysera samband mellan ACL-RSI och asymmetri i knäflexionsmoment och presenterades i spridningsdiagram. Parat T-test tillämpades vid jämförelse av avlastning i knäleden mellan de båda hopptesterna. Resultat: Inga signifikanta samband påvisades mellan asymmetri i knäflexionsmoment och ACL-RSI varken i hopptest utan eller i hopptest med tillägg av kognitiv uppgift (Pearson’s R=-0.210-0.502, p=0.168-0.652). Inga tydliga skillnader observerades i knäflexionsmoment mellan benen vid hopptest utan kognitiv uppgift (p=0.103). Däremot visades ett lägre knäflexionsmoment i skadat ben relativt oskadat ben vid hopptest med tillägg av kognitiv uppgift (p=0.024). Inga tydliga skillnader observerades i asymmetri i knäflexionsmoment mellan hopp utan o ch hopp med tillägg av kognitiv uppgift (p=0.176). Konklusion: Studiens resultat indikerar på ett minskat knäflexionsmoment i det skadade benet jämfört med det oskadade. Detta gäller främst i hopptestet med sekundära kognitiva uppgifter. Ingen slutsats om psykologiska faktorers påverkan på avlastning i knäleden kan dras på grund av låg signifikans. Den låga deltagarantalet gör att detta arbete kan ses som en pilotstudie, varpå den kan bidra till hypotesgenerering vid framtida forskning. Framtida studier bör även inkludera ett större antal deltagare samt även de individer som ej återgått till sport.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No / Anterior cruciate ligament (ACL) injuries are a major problem among female athletes. Screening for the risk of ACL injuries tends to focus on landing tasks, which may be limited in sports where changing direction is the main action involved in noncontact ACL injuries such as soccer. To investigate whether there is a relationship between single-legged landing (SLL), cutting (90° cuts), and pivoting (180° turns) in terms of the characteristics of dynamic valgus. Study Design: Controlled laboratory study. Methods: Twenty female soccer players (mean ± SD: age, 21.0 ± 3.9 years; height, 1.65 ± 0.08 m; mass, 58.4 ± 6.4 kg) performed a minimum of 6 trials of SLL from a 0.3-m drop height and cutting and pivoting all on the right leg. Kinematics and kinetics were calculated from 3-dimensional motion analysis. Results: Strong correlations were found for peak knee abduction angles between tasks (R = 0.63-0.86, P < .01), whereas only moderate correlations between SLL and cutting (R = 0.46, P < .05), cutting and pivoting (R = 0.56, P < .05), and SLL and pivoting (R = 0.43, P > .05) were found between tasks for peak knee abduction moments. Conclusion: The results suggest that female athletes who exhibit poor SLL mechanics perform the same during various changing direction tasks. Clinical Relevance: The results support the use of existing screening tests that involve landing tasks to identify at-risk athletes for noncontact ACL injuries.