<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den senmoderna människans åsikter yttrar siggällande utbildning, arbete, fritidssysselsättning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras åsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill även analysera om de är klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter är typiska för dagens senmoderna samhälle.</p><p>Den slutsats jag kom fram till var att informanterna är typiska för dagens senmoderna samhälle och att har de karaktäristiska drag som med fördel kan hänvisas till BoBos. De är individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket också är tydligt i deras åsikter om hur de själva kan kategoriseras som grupp.</p> / <p>The purpose of this study is to examine how the late modern man's opinions manifest themselves with regards to education, work, leisure, travel, consumption and faith. Furthermore, I examine whether the informants and their views may be linked to Mary Douglas's cultural theory of cultural types. I also want to analyze whether they are classifiable as David Brooks` recently introduced type, BoBos. Finally, I examine whether my informantsare typical of today's late modern society.</p><p>The conclusion I came to was that the informants are typical of today's late modern society and that they usefully can be referred to as BoBos. They are individualistic, relativistic and partly paradoxical, which is apparent in their views of themselves as being classifiable as a group.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den senmoderna människans åsikter yttrar siggällande utbildning, arbete, fritidssysselsättning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras åsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill även analysera om de är klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter är typiska för dagens senmoderna samhälle. Den slutsats jag kom fram till var att informanterna är typiska för dagens senmoderna samhälle och att har de karaktäristiska drag som med fördel kan hänvisas till BoBos. De är individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket också är tydligt i deras åsikter om hur de själva kan kategoriseras som grupp. / The purpose of this study is to examine how the late modern man's opinions manifest themselves with regards to education, work, leisure, travel, consumption and faith. Furthermore, I examine whether the informants and their views may be linked to Mary Douglas's cultural theory of cultural types. I also want to analyze whether they are classifiable as David Brooks` recently introduced type, BoBos. Finally, I examine whether my informantsare typical of today's late modern society. The conclusion I came to was that the informants are typical of today's late modern society and that they usefully can be referred to as BoBos. They are individualistic, relativistic and partly paradoxical, which is apparent in their views of themselves as being classifiable as a group.

This dissertation explores the socio-cultural and institutional environment of the public sector organizations of Mongolia that have strong influence on current public administration reform results. This study applies the Cultural theory and Value theory. The strong hierarchy favoring rule-bounded behavior and collectivism, fatalism accepting an authority as inevitable and uncontrollable, and individualism wishing to have control over own actions are the types of culture common in Mongolian public sector organizations. Accordingly, Mongolian public sector employees transcending their selfish interests, emphasize the well-being of others, protection of order, harmony in relations, life safety and stability. Then self-direction values with emphases on independent thought and action, and creativity are important for them. This socio-cultural context has great implication for work behavior of public employees, for their action to implement the reform policies in government organizations. Thus, the institutional leadership, which produces and protects values, becomes essential for introducing changes in the existing intuitional environment. / Die vorliegende Arbeit untersucht das sozio-kulturelle und institutionelle Umfeld der Organisationen des öffentlichen Sektors in der Mongolei, das signifikante Einflüsse auf die aktuellen Reformbemühungen in der öffentlichen Verwaltung hat. Die Studie stützt sich auf die Kultur- und Werttheorie. Die regelkonforme Verhaltensweise, Gemeinschaftsfavorisierende strenge Hierarchie, die fatalistische Annahme einer Autorität als unvermeidlich und unkontrollierbar sowie ein auf möglichst eigenständige Entscheidung und Meinungsbildung angestrebter Individualismus sind die weitverbreiteten kulturellen Verhaltensformen bei den Organisationen des öffentlichen Sektors der Mongolei. Dementsprechend streben die Beschäftigten des öffentlichen Dienstes uneigennützig das Wohlergehen der Bevölkerung, die Einhaltung der öffentlichen Regeln, die einvernehmlichen Beziehungen der Menschen zueinander sowie die Sicherheit und Nachhaltigkeit des Lebens an. Bestimmte Wertvorstellungen zur Selbstbestimmung, wie persönliche Geisteshaltung, eigenständiges Handeln sowie Kreativität sind für sie sehr wichtig. Dieser sozio- kulturelle Kontext hat große Auswirkungen auf das Arbeitsverhalten und auf die Aktivitäten der Beschäftigten des öffentlichen Dienstes zur Umsetzung von Reformen in der öffentlichen Verwaltung. Daher ist eine institutionelle Führung als Förderer und Beschützer von Wertesystemen bei der Umsetzung von Reformen in den hiesigen Institutionen unerlässlich.

The present dissertation provided an insight of the organizational culture and the innovative behavior of small and medium-sized enterprises (SME) in the early stages of the innovation process. The method Culture Types of Organizations certified that the investigated SMEs possessed a distinctive family culture, and in addition an innovation cul-ture at the company headquarters. By using the social research method Grounded Theory the so called theory "Innovation kultivieren" was developed. This theory consists of three process stages. The first process stage "Mindset geben" is about defining and anchoring new innovative company's values. The second process stage "Innovation organisieren" defines the organizational responsibilities and last but not least, the third process stage "Innovation strukturieren" delivers various accompanying soft skill factors to improve the innovation culture of companies.