Denna studie berör studenters preferenser när det gäller transporter som görs med cykel. Studien begränsas till området Öst på stan med universitetsområdet och centrum som start och målpunkt inom Umeå kommun. Studien bygger på en fallstudie där ett 70-tal studenters resonemang och åsikter behandlas utifrån vad som är mer och mindre attraktiva inslag rörande cykelvägars utformning. Samt om det finns andra beståndsdelar som är viktiga vid val av cykelväg förutom utformningen. Deras åsikter preciseras både genom en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ gruppintervju. Vidare genomfördes en tematisering för att strukturera den data som framkommit från respondenterna.   Respondenterna utrycker att cykelvägarna bör erbjuda god framkomlighet och standard för att dessa ska anses värda att användas. Exempel på positiv utformning är: God sikt, underhåll av vägens hårda ytor samt hantering av snö och vatten. Även vägbredd och separering är attraktiva inslag för god utformning. Utöver utformning är kopplingar mellan målpunkter viktigt för att vägen ska anses användarvänlig. De slutsatser som dras inom studien är att Öst på stans fyra cykelvägar erbjuder olika standard sinsemellan. Kvalitén på vägarna anses ändå så pass bra att detta inte inverkar i valet av färdväg. Vad som spelar in i valet av färdväg för respondenterna är istället den upplevda kopplingen mellan de två målpunkter som behandlas för denna fallstudie. Samt den upplevda tid det tar att nyttja en väg. Den upplevda kopplingen är i sin tur baserad på den lokalkännedom som studenterna har om platsen. Detta innebär således att valet av cykelväg grundas främst på den kännedom studenter har om möjliga vägar och i andra hand vilka punkter dessa vägar kopplar samman för detta studieområde.

This chapter provides an overview of existing approaches for cycle network planning in research and in practice. First, main requirements for cycle networks are described, which are safety, cohesion, directness, comfort, attractiveness and adaptability. Second, an overview of traditional and emerging data sources for cycle network planning is presented and compared with the initially formulated requirements. Third, two approaches for the multi-modal functional classification of street networks including cycling are introduced, followed by a presentation of specific guidance for developing cycle networks and related academic studies. Three approaches for cycle network design are described. (1) The development of cycle networks based on desire lines and cycle routes connecting relevant origins and destinations as suggested by most guidelines is a suitable basis for cycle network design. (2) It should be combined with data-driven demand-focused approaches in order to optimally adjust the cycle networks with user patterns and preferences. (3) Optimization concepts and network growth strategies help to prioritize investments. The main challenge that is hardly addressed in any of the identified references is the coordination of cycle network development with the other transport modes and street functions. We therefore propose an integrated multi-modal approach for cycle network design, an approach that considers all transport modes, street users, street functions and usages and is also coordinated with street design and space availability.