<p>Miljömedvetenheten i Sverige har lett till att vi ställer mer krav på att företag och organisationer ska ha ett visst miljöarbete. Fler och fler intresserar sig för företagens miljöarbete och idag är det därför svårt för företag att bara fokusera på kärnverksamheten. Miljöledningssystem kan hjälpa företag och organisationer att få ett systematiskt miljöarbete. Den vanligaste standarden för införandet av miljöledningssystem heter ISO-14001 och innehåller ett grundläggande synsätt som t.ex. kretsloppstanken, delaktighet och livscykelperspektiv. Synsättet ska de företag som använder standarden ta till sig och arbeta efter. Att införa miljöledningssystem betyder en strukturell förändring, men införandet påverkar organisationen även på andra sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka och jämföra hur införandet av miljöledningssystem på ett återvinningsföretag och en statlig myndighet har påverkat de anställdas vardag.</p><p>Den teori som gjort det möjligt att utifrån resultaten kunna besvara syftet med uppsatsen behandlar ’sensemaking’, företagskultur, beslutsfattande och förändringar, garbage can teorin, kommunikation och miljökommunikation. För att utföra studien har en fallstudie genomförts på ett återvinningsföretag och ett statligt verk. Inom ramen för fallstudien har totalt fyra fokusgrupper träffats och diskuterat införandet av miljöledningssystemet och hur det påverkat just den organisation de arbetar i. Två av fokusgrupperna gav perspektiv från ledningshåll och två från övri-ga anställda. Uppsatsens resultat visar att miljöledningssystem kan påverka hur människor tänker kring miljöfrågor även på fritiden. Det har också framkommit att miljöledningssystem ställer stora krav på kommunikationen i företa-get. Denna kommunikation är idag bristfällig inom både det statliga verket och återvinningsföretaget. Uppsatsen visar också intressanta kopplingar mellan organisation och miljöledningssystem.</p>

Miljömedvetenheten i Sverige har lett till att vi ställer mer krav på att företag och organisationer ska ha ett visst miljöarbete. Fler och fler intresserar sig för företagens miljöarbete och idag är det därför svårt för företag att bara fokusera på kärnverksamheten. Miljöledningssystem kan hjälpa företag och organisationer att få ett systematiskt miljöarbete. Den vanligaste standarden för införandet av miljöledningssystem heter ISO-14001 och innehåller ett grundläggande synsätt som t.ex. kretsloppstanken, delaktighet och livscykelperspektiv. Synsättet ska de företag som använder standarden ta till sig och arbeta efter. Att införa miljöledningssystem betyder en strukturell förändring, men införandet påverkar organisationen även på andra sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka och jämföra hur införandet av miljöledningssystem på ett återvinningsföretag och en statlig myndighet har påverkat de anställdas vardag. Den teori som gjort det möjligt att utifrån resultaten kunna besvara syftet med uppsatsen behandlar ’sensemaking’, företagskultur, beslutsfattande och förändringar, garbage can teorin, kommunikation och miljökommunikation. För att utföra studien har en fallstudie genomförts på ett återvinningsföretag och ett statligt verk. Inom ramen för fallstudien har totalt fyra fokusgrupper träffats och diskuterat införandet av miljöledningssystemet och hur det påverkat just den organisation de arbetar i. Två av fokusgrupperna gav perspektiv från ledningshåll och två från övri-ga anställda. Uppsatsens resultat visar att miljöledningssystem kan påverka hur människor tänker kring miljöfrågor även på fritiden. Det har också framkommit att miljöledningssystem ställer stora krav på kommunikationen i företa-get. Denna kommunikation är idag bristfällig inom både det statliga verket och återvinningsföretaget. Uppsatsen visar också intressanta kopplingar mellan organisation och miljöledningssystem.