Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagångsväljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhällsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen.   Den metod som används är en kvantitativ och kvalitativ text- och läroboksanalys med ett läroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestämmandelagen, MBL, i läroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel.   Det resultat som framkom är att MBL behandlas mycket olika. Olika synsätt på undervisnings syfte (konceptioner) framträder. Två läromedel (båda utgivna 1993) problematiserar frågan och redovisar motsättningar gällande MBL, en med ett samhällsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv. Övriga gör ett konstaterande i ett ekonomiskt rationellt/vetenskapligt angreppssätt. Två aktuella läroböckerna behandlar inte alls frågan. Tendensen eller attityden till MBL är positiv i tre och negativ i fyra av läroböckerna. Textomfånget har minskat från 1 procent eller mer (1993) till mindre än 1/10-dels procent av böckernas textmassa.   Slutsatsen är att moderna läromedlen i företagsekonomi inte utnyttjar stoffets möjligheter till att stimulera till politiskt engagemang genom kritisk granskning av olika företeelser, självständiga ställningstaganden eller genom att påvisa den politiska konflikten bakom lagstiftningen.

<p>Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagångsväljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhällsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen.</p><p> </p><p>Den metod som används är en kvantitativ och kvalitativ text- och läroboksanalys med ett läroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestämmandelagen, MBL, i läroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel.</p><p> </p><p>Det resultat som framkom är att MBL behandlas mycket olika. Olika synsätt på undervisnings syfte (konceptioner) framträder. Två läromedel (båda utgivna 1993) problematiserar frågan och redovisar motsättningar gällande MBL, en med ett samhällsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv. Övriga gör ett konstaterande i ett ekonomiskt rationellt/vetenskapligt angreppssätt. Två aktuella läroböckerna behandlar inte alls frågan. Tendensen eller attityden till MBL är positiv i tre och negativ i fyra av läroböckerna. Textomfånget har minskat från 1 procent eller mer (1993) till mindre än 1/10-dels procent av böckernas textmassa.</p><p> </p><p>Slutsatsen är att moderna läromedlen i företagsekonomi <em>inte</em> utnyttjar stoffets möjligheter till att stimulera till politiskt engagemang genom kritisk granskning av olika företeelser, självständiga ställningstaganden eller genom att påvisa den politiska konflikten bakom lagstiftningen.</p>