I den här uppsatsen undersöks fyra lärares föreställningar om hur de arbetar med skönlitteratur för att öka elevernas självinsikt och förståelse för omvärlden. I uppsatsen diskuteras även hur lärarna ser på sin roll som demokratiförmedlare. Med demokratiförmedlare menar jag en förmedlare av en värdegrund som syftar till att öka elevers självinsikt och förståelse samt tolerans mot andra, allt i enlighet med nya Ämnesplanen för svenskämnet (Gy11). Empirin är införskaffad genom enskilda intervjuer. Frågor som ställdes till lärarna var: hur de ser på sin roll som förmedlare av en demokratisk värdegrund, en värdegrund som ska öka toleransen och förståelse för andra människor, hur de ser på identitetsbegreppet, som är högst påtaglig i Kursplanen för svenskämnet (Lpf 94), vilka texter de väljer alternativt väljer bort i sin undervisning samt frågor om deras koppling mellan demokratiförmedling och metodval. Jag kommer fram till följande: hur lärare ser på sin roll som demokratiförmedlare är sammanvävt med hur de arbetar med skönlitteratur för att öka elevernas självinsikt och förståelse för andra i världen. Lärarna agerar som demokratiförmedlare när de väljer ut texter och metoder som ska utveckla elevens självinsikt och förståelse samt tolerans gentemot omvärlden.