Denna studie har min egen studie, När kommunikationen brister (Nilsson, 2018) bakom sig i vilken fokus läggs på forskningens skillnader mellan å ena sidan pedagogiskt å andra sidan psykologiskt sätt att se på talrädsla som ett problem för den didaktiska praktiken i svenskämnet. Denna undersökning av talrädslan intar ett elevperspektiv med syfte att se till elevernas erfarenheter av sin talrädsla samt hur eleverna tycker att läraren utövar makt i det pedagogiska klassrummet och svenskundervisningen. Det teoretiska ramverket består av Maurice Merleau-Pontys teori om kroppens fenomenologi för att analysera elevernas erfarenheter av talrädsla och Michel Foucaults teoretiska tankar om makt, vilket innebär att det inte finns kunskap som är oberoende av makt eller makt som är oberoende av kunskap. Resultatet av studien visar talrädslans mångfacetterade uttryckssidor och elevernas erfarenheter tyder på didaktiska och pedagogiska problem när det kommer till övning för att uppnå jämvikt mellan kropp och medvetande. Resultatet visar också på vilket sätt maktstrukturer påverkar de elever som lider av talrädsla då eleverna söker empati och trygghet i klassrummet samt förmåga att anpassa muntliga framträdanden till mindre grupper. För att eleverna ska kunna uppnå jämvikt mellan kropp och medvetande efterfrågas lärarens utövning av makt för en inordnad och disciplinerad undervisning.