This discursive policy study has its starting point in the criticism of the Swedish gender-equality policy is depoliticised. The purpose of this study is to investigate how the Swedish gender-equality policy was problematised and designed during the 2000s. The purpose of this paper is also to investigate whether the Swedish gender-equality policy can be defined as a depoliticised policy or not. The research questions of this study are: What´s the problem of gender-equality represented to be in the specifics policies and what effects are produced of this representation? Can gender policy, as it is designed in the various policy documents, be understood as a depoliticised policy, in the sense that sex is not articulated on the basis of a conflict dimension? To find the answer of theese questions I use the method ”Whats´s the problem represented to be", which is an inductive approach where the researcher sets selected questions to its material. The result of this study shows that the problem of gender-equality usually is represented in three different ways. The first finding is that the problem is descbribed in terms, that there is an uneven distribution of power between man and women. The second results shows that the problem with the unequal society is explained in terms that there´s is a lack of quality and knowledge. The last representation is described in terms that there is a problem for the democracy and the growth. The study result also shows that the Swedish gender-equality policy mostly can be understood as a de-politicised policy. / Denna studie är en diskursanalytisk policystudie som tar sin början i kritik om att den svenska jämställdhetspolitiken är avpolitiserad och saknar maktkritiskt innehåll. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur den svenska jämställdhetspolitiken problematiserats och utformats under 2000-talet. Syftet med denna uppsats är också att undersöka om den svenska jämställdhetspolitiken kan definieras som ett avpolitiserat politikområde. De frågeställningar som studien ämnar svara är följande: Hur representeras jämställdhetsproblemet i de olika policydokumenten och vad blir effekterna av denna representation? Kan jämställdhetspolitiken, så som den är utformat i de olika policydokumenten, förstås som ett avpolitserat politikområde, i den mening att kön inte artikuleras utifrån en konfliktdimension? För att söka svar på dessa frågor används metoden What´s the problem represented to be? som är en induktiv strategi där forskaren ställer valda frågor till sitt material. Resultatet av undersökningen visar att jämställdhetsproblemet huvudsakligen framställs i tre olika typer av representationer. Dessa tre har jag valt kalla: maktfördelningsproblem, bristande kvalité- och kunskapsproblem och demokrati- och tillväxtproblem. Studiens resultat visar också att den svenska jämställdhetspolitiken mestadels kan förstås som ett avpolitiserat politikområde.