Syftet med denna studie är att undersöka vilka val under designfasen som kan öka återvinningsbarheten och resursförvaltandet av en textil produkt. Arbetet utförs i ett samarbete med ett företag för att vidareutveckla en tröja i blandmaterial ur deras kärnkollektion. Bakgrund och problemformulering för arbetet ligger i globala behov att effektivisera resursförvaltning men även företagets egna önskan att utvärdera om ulltröjan kan förbättras gentemot enklare återvinning eller höjd resursförvaltning. Tidigare studier inom området har berört cirkulära affärsmodeller och system för att göra den textila värdekedjan mer miljömässigt hållbar. Pilotprojekt har även utförts där plagg tillverkats i syfte att enkelt kunna demonteras och återvinnas, genom tillämpning av konceptet design för återvinning. Men för att föra ämnet framåt och tillämpa designtekniker- och textilingenjörsprogrammens bägge kompetenser med tidigare forskning användes en kombinerad metod som forskningsansats. Denna utgjordes av en förstudie kring resursförvaltning och en fallstudie kring ulltröjans materialåtgång och materialval. Materialåtgången undersöktes genom en studie av alternativa läggbilder för minimering av materialspill, samt en fiber- och tygkonstruktionsanalys utfördes med stöd av litteratur och lärare vid Textilhögskolan i Borås. Förstudien utfördes i form av intervjuer för att erhålla information kring resursförvaltning. På så vis har studien sökt att länka samman textilindustrin och dess involverade aktörer med designfasen och läggbildprocessen, så att företaget kan utveckla plagget utifrån kriterier som ökar plaggets möjligheter till ett cirkulärt och mer hållbart liv. I resultatet av denna studie framgår fyra viktiga kriterier från förstudien. De berör aktörsamverkan, val av designfilosofi och återvinningsbara material samt digitalisering. Tyganalysens resultat visade delvis på inblandning av polyesterfiber i garnet med återvunnen ull och materialoptimeringen nådde högst materialeffektivitet vid tilläggsprodukt adderad till ulltröjans läggbild. Ihop med kriterierna från förstudien har arbetets slutsatser för fallstudien resulterat i ett utbyte av polyesterfibern till förmån för naturfibern lyocell, vilket skapar ett naturfibergarn. Övergripande slutsats för arbetet har landat i vikten av att designa med hela produktens livscykel i åtanke. Arbetet har resulterat i ökad kunskap för författarna själva och bidrar med information till branschen och samhället. Goda framtidsutsikter om ökad kunskap och utveckling förutses komma med de politiska förordningar för en förbättrad textilförvaltning som förväntas träda i kraft inom kort. / The aim of this report has been to investigate which choices within the design- and lay plan phase that can facilitate for the recyclability and the resource management of a textile product. This study has been carried out in collaboration with a brand in order to advance a garment from their core collection: a sweater made out of blended fibers. The background and defined problem for this thesis lies within the global needs of increasing the efficiency of resource management together with the brands own wish to improve their sweater towards easier recycling and better resource management. Previously made studies within this area has handled the subject of circular economies and systems to make the textile supply chain more sustainable. Pilot project has also been carried out where garments has been created with the purpose of being easily disassembled and recycled. In order to advance this subject and simultaneously practice both competences of the design technician and the textile engineer together with recent research a combined method was developed. This study was consisted by a pre-study about resource management and a case study about the wool sweaters material consumption and material choices. The material consumption was analyzed through a study of alternative lay plans with the purpose of minimizing the cutting waste. The fabric analysis was carried out with the help of professors at the Swedish School of Textiles in Borås. In addition to this interviews was performed to acquire the information concerning textile resource management. In this way the study has aimed to link the textile industry and its involved actors with the design phase and lay plan process, so that the brand can further develop the sweater from the criteria’s shown to increase the possibilities of the garment to get at more circular and sustainable life cycle. The results of this study shows four important criteria’s from the pre-study. They concern actors co-operation, choice of design philosophy and recyclable materials and digitalization. The fabric analysis showed that polyester fibers were fiber-blended with the recycled wool, creating one yarn, and the other yarn consisted of polyamide. The lay plan optimization reached highest efficiency when a small product (a glove) was added into the lay plan of the wool sweater. Together with the criteria’s from the pre-study this study concludes that the polyester fiber should be replaced by the nature fiber lyocell in order to reach higher recyclability. And an overall conclusion for this thesis is the importance of designing with the products whole lifecycle in remembrance. The study has given great knowledge and insight for the authors themselves and contributes with valuable information for both the textile industry and the society. A good outlook on the future for increased knowledge and development is predicted along with political regulations for an improved textile industry that is expected to take effect in the near future.

The manufacturing industry faces a rapidly growing problem which is the increased stream of electronic waste. Due to the fast evolving technology, the innovation cycles have been shortened and the demand for various electronic products has increased. This development requires increasingly advanced material combinations and assemblies to meet both product and customer requirements, which at the same time leads to products becoming more difficult to recycle. Ericsson is one of the world's largest companies in manufacturing and sales of telecom equipment and wants to gain knowledge in how their products are recycled, and how their products should be designed to facilitate the recycling process. As of today, Ericsson has a document from 2004 with design guidelines with a broad focus on the environment. The purpose of this master thesis has been to develop these guidelines, but with a focus on when the product has reached its end of life and is to be recycled. This has been done through an initial collection of secondary data from the literature regarding design for recycling guidelines. These guidelines have been evaluated using a mixed method, where both qualitative and quantitative data have been collected, analyzed and compiled. The biggest focus has been on discussing with recycling experts to get a deeper understanding of what is important for their process to work as efficiently as possible. Finally, a product evaluation has been performed where 3 products have been evaluated against the final set of guidelines to identify areas for improvement. This thesis has provided 30 design guidelines with a focus on increasing the efficiency of the recycling process of Ericsson's products. These guidelines cover 3 different areas: Material and material combinations, Fasteners and connectors, and Labels and markings. It is recommended that these guidelines should be implemented as early as possible in Ericsson's product development process to have the greatest impact on the final design of new products. / Tillverkningsindustrin står idag framför ett snabbt växande problem, nämligen den ökande mängden av elektroniskt avfall. På grund av den snabbt utvecklande teknologin så har innovations cyklerna förkortats och efterfrågan på olika elektroniska produkter ökat. Denna utveckling kräver allt mer avancerade materialkombinationer och sammansättningar för att möta både produkt- och kundkrav, vilket samtidigt leder till att produkter blir allt svårare att återvinna. Ericsson är ett av världens största företag inom tillverkning och försäljning utav telecom utrustning och vill i större utsträckning kartlägga hur deras produkter återvinns, samt hur deras produkter bör designas för att underlätta återvinningsprocessen. I dagsläget har Ericsson ett dokument från 2004 med design riktlinjer med ett brett fokus på miljö. Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla dessa riktlinjer, fast med ett fokus på när produkten nått slutet på sin livslängd och ska återvinnas. Detta har genomförts genom en initial insamling av data genom en litteraturstudie gällande designriktlinjer för återvinning. Dessa riktlinjer har utvärderats med en empirisk studie, där både kvalitativ och kvantitativ data har insamlats, analyserats och sammanställts. Störst fokus har legat på att diskutera med experter inom återvinning för att få en bra förståelse vad som är viktigt för att deras process ska fungera så effektivt som möjligt. Slutligen genomfördes ett test där tre produkter utvärderades med de slutliga riktlinjerna för att identifiera förbättringsområden. Detta examensarbete har resulterat i 30 design riktlinjer med fokus på att öka effektiviteten av återvinningsprocessen av Ericssons produkter. Dessa riktlinjer berör tre olika områden: Material och material kombinationer, Fästelement och kopplingar samt Etiketter och markeringar. Det rekommenderas att dessa riktlinjer implementeras så tidigt som möjligt i Ericssons produktutvecklingsprocess för att få störst inverkan på den slutliga designen för nya produkter.