The issue of design quality in construction projects has long been a major concern for designprofessionals (Gann et al. 2003). The emphasis on improvement of processes in constructionin order to manage or reduce “cost, time and waste” in projects, at times has led to concernsthat the design of a building could become a matter of less importance due to such processimproving measures (Gann et al. 2003, p.319) “Design Quality” in architecture andconstruction is an ambiguous and “dynamic concept” in relation to its context, continuouslygoing through changes (Rönn 2010, p.48; Slaughter 2004).Quality itself is related to value and multiple definitions of it (Rönn 2010). It is often possiblefor both people and professionals to feel and experience design quality in buildings ratherintuitively, but to frame it in a recognizable manner has always proved challenging (Rönn2010). Essentially, human behavior apart from being influenced by the physical environmentis also influenced by the social context existing within the physical environment (Vischer2008).These challenges further extend to judgement, assessment and measurement of design quality,and setting out the relevant criteria for them (Rönn 2010, Slaughter 2004). Therefore, it’sdifficult for building designers, to structure design solutions that could guarantee theachievement of such ambiguous concept (Rönn 2010). / Frågan om designkvalitet i byggprojekt har länge varit ett stort bekymmer för designers (Gannet al. 2003). Betoningen på förbättring av processer inom konstruktion för att hantera ellerminska ”kostnad, tid och slöseri” i projekt har ibland lett till en oro för att utformning ochdesign av en byggnad kan bli av mindre betydelse på grund av sådana processförbättrandeåtgärder (Gann et al. 2003, p.319) ”Designkvalité” i arkitektur och konstruktion är ett tvetydigtoch ”dynamiskt koncept” i förhållande till sitt sammanhang, som ständigt genomgårförändringar (Rönn 2010, s.48; Slaughter 2004).Kvalité i sig är relaterad till värde och flera definitioner av det (Rönn 2010). Det är ofta möjligtför både människor och yrkesverksamma att känna och uppleva designkvalité i byggnaderganska intuitivt, men att rama in den på ett igenkännbart sätt har visat sig utmanande (Rönn2010). I huvudsak påverkas det mänskliga beteendet utöver den fysiska miljön även av densociala kontexten som finns inom den fysiska miljön (Vischer 2008).Dessa utmaningar sträcker sig vidare till bedömning, värdering och mätning av designkvalitéeroch fastställande av relevanta kriterier för dem (Rönn 2010, Slaughter 2004). Därför är detsvårt för byggnadsdesigners att konstruera designlösningar som garanterat kan uppnå ett sådanttvetydigt koncept (Rönn 2010).

Påbyggnation är en typ av hållbar stadsutveckling som blir allt vanligare i Sverige. Ett av de gemensamma målen vid påbyggnation, likt andra byggprojekt, är att uppnå en viss förbestämd kvalitet. Designkvalitet kan ses som en del av kvalitetsmålet. Problemet är att designkvalitet är svårdefinierat, ändå finns det ett behov av att mäta och hantera den här typen av värde, dels för kunden och samhället, dels för representanter i design- och byggprocessen. För att tillgodose behovet kan en utvärdering av designkvalitet vara en möjlig lösning. Ett av de senaste verktygen för detta är design quality evaluation (DQE) wheel, utvecklat av Eilouti (2020). Verktyget kan användas för att dra lärdom av projekt vilket blir särskilt viktigt i mindre utforskade områden, till exempel påbyggnation. Frågan är: hur uppnås designkvalitet? Forskning indikerar att arkitekten spelar en central roll. Arkitekten är den aktör som genom sina designintentioner ska se till att kundens mål och behov uppfylls. Däremot finns det få empiriska stöd för kopplingen mellan designintention och designkvalitet. Därför är det relevant att undersöka hur begreppen förhåller sig till varandra. Undersökningen kan ge insikt i hur designkvalitet uppnås, främst genom ökad förståelse för hur arkitektens designintentioner påverkar det slutliga resultatet. För att säkerställa att designintentioner leder till uppnådd designkvalitet pekar forskning på att intentionerna måste kopplas till mätbara resultat. DQE kan vara en lösning som erbjuder dessa mätbara resultat. Examensarbetets syfte är att bidra med ökad förståelse för hur designkvalitet uppnås genom att undersöka relationen mellan designkvalitet och designintention. Undersökningen möjliggörs genom en tillämpning av DQE. Verktyget kan erbjuda den struktur som behövs för att erhålla arkitektens utvärdering av designkvalitet och ta reda på bakomliggande designintentioner. För att uppnå syftet används två primära metoder: först en litteraturundersökning, sedan en fallstudie. I den första delen jämförs och kontrasteras olika teoretiska synsätt på designkvalitet och designintention. Därefter föreslås en definition av begreppen som blir gällande i arbetets kontext. Arbetets andra del innebär en djupdykning i sju olika påbyggnadsprojekt där uppdragsansvarig eller handläggande arkitekt intervjuas. Intervjuerna genomförs för att erhålla arkitektens utvärdering av designkvalitet och ta reda på bakomliggande designintentioner. Resultatet analyseras i tre steg för att kunna dra slutsatser om relationen mellan designkvalitet och designintention. Litteraturundersökningen resulterar i två föreslagna definitioner. (Se avsnitt 3.1.4 respektive 3.3.4 för fullständiga definitioner.) Designkvalitet används i regel för att beskriva en byggnads goda egenskaper med avseende på design. Begreppet är svårdefinierat på grund av dess subjektiva karaktär och därmed omöjliga separation från personliga, samhällsenliga och kulturella förutsättningar. Designintention är en designers beskrivning av mål, syften eller orsaker bakom designrelaterade beslut. Designintentioner skapas utifrån en designers tolkning av kundens prioriterade mål. Resultatet blir därför en kombination av designerns och kundens värderingar. Fallstudien visar att estetik, stads- & miljömässig lämplighet samt identitet & karaktär är de parametrar som prioriteras högst av arkitekterna. Samma parametrar leder även till högst designkvalitet i arkitekternas utvärderingar. Resultatet talar för att arkitekternas prioriterade designintentioner tenderar att resultera i uppnådd designkvalitet. Det betyder att relationen mellan designkvalitet och designintention existerar och att arkitekten är nyckelpersonen i sammanhanget. Analysen indikerar att relationen utgörs av en problemlösande process där arkitekten ansvarar för att säkerställa att designintentionerna leder till uppnådd designkvalitet. Processen är känslig eftersom den påverkas av kundens vilja och arkitektens förmåga att tillämpa sina designintentioner i praktiken. Examensarbetet belyser vikten av arkitektens arbete från intention till slutlig produkt eftersom det kan främja designkvalitet i den färdiga byggnaden. Avgränsningen till påbyggnadsprojekt bidrar till att vidga tillämpningsområdet för designkvalitet och designintention. Tillämpningen av DQE var en förutsättning för examensarbetets genomförande. Däremot kan det argumenteras för att verktyget gör större nytta som diskussionsunderlag än för att kvantifiera designkvalitet. / Vertical extensions of buildings are a type of sustainable urban development with increasing occurrence in Sweden. One of the commonly held goals when vertically extending a building, as in other construction projects, is to achieve a certain pre-determined quality. Design quality can be seen as a part of the quality goal. The problem is that design quality is difficult to define, still there is a need for measuring and managing this type of value, not only for the client and society, but also for actors within the design and building process. To satisfy the need an evaluation of design quality might be a possible solution. One of the most recent tools for this is the design quality evaluation (DQE) wheel, developed by Eilouti (2020). The tool can be used to learn lessons from a project which is especially important in less researched areas, e.g. vertical extensions of buildings. The question is: how is design quality achieved? Research indicates that the architect plays a crucial role. The architect is the actor who through their design intentions should ensure that the clients’ goals and needs are fulfilled. However, there are few empirical studies supporting the connection between design intentions and design quality. That is why it is relevant to examine how these concepts relate to one another. The examination can provide insight into how design quality is achieved, mainly by increased understanding of how the architects’ design intentions are affecting the result. To ensure that the design intentions lead to achieved design quality research imply that the intentions must be connected to testable outcomes. DQE might be a solution providing these testable outcomes.  The purpose of this master thesis is to contribute with increased understanding of how design quality is achieved by examining the relation between design quality and design intention. The examination is enabled due to the application of DQE. The tool can offer a structure for acquiring the architect’s evaluation of design quality and finding out the underlying design intentions. To achieve the purpose two primary methods are being used: first a literature review, then a case study. The first part compares different theoretical viewpoints on design quality and design intention. Thereafter two definitions are proposed which are applicable within the context of this thesis. The second part takes a deeper dive into seven different vertical extension projects where each responsible architect is interviewed. The interviews are conducted to acquire the architect’s evaluation of design quality and to find out the underlying design intentions. The results are analysed in three stages in order to make conclusions about the relation between design quality and design intention.  The literature review results in two proposed definitions. (See section 3.1.4 and 3.3.4 for the complete Swedish definitions.) Design quality is often used to describe a building’s good properties regarding design. The concept is difficult to define because of its subjective nature and therefore impossible separation from personal, societal, and cultural conditions. Design intention is a designer’s description of goals, purposes or reasons behind design related decisions. Design intentions are based on a designer’s interpretation of the client’s prioritised goals. The result is therefore a combination of the designer’s and the client’s values. The case study shows that aesthetics, urban & environmental fit, and identity & character are the parameters which the architects prioritise the highest. The same parameters lead to the highest design quality according to the architects’ evaluations. The results show that the architects’ prioritised design intentions tend to lead to achieved design quality. This means that the relation between design quality and design intention exists and that the architect is the key person in this context. The analysis indicates that the relation consists of a problem-solving process where the architect is responsible of ensuring that the design intentions lead to achieved design quality. The process is sensitive because it is affected by the client’s will and the architect’s ability to apply their design intentions in practise.  This thesis highlights the importance of the architect’s work from intention to product because it can favour the design quality of the finished building. The demarcation to vertical extensions of buildings contribute to widen the areas of applicability for design quality and design intention. The application of DQE was a prerequisite for the realisation of this thesis. However, it can be argued that the tool is better used as a basis for discussion rather than to quantify design quality. / Timber on Top