<p>In this work the objective was to develop a method that would make it easier to quantitatively evaluate different quality parameters in pasta. This was done with the assistant of a texture analyzer from TexVol Instruments. The quality parameters that were investigated were hardness, resilience, elasticity and adhesiveness. Two different types of measurements were used to measure three different pasta brands. These were single cycle and hold until time. Before this was done the main parameters in the texture analyzer were tested and adjusted to suite the method. Most of the steps in the developed method worked satisfactorily but more studies have to be done to make the method useful in the daily work with pasta production and pasta development. With all tests in mind it could be said that the De Cecco pasta was the one with the best texture parameters. It had the highest hardness, elasticity and resilience and the lowest adhesiveness. The other two brands, Kungsörnen and Tomadini had lower but similar results. Further important studies to look into is if there`s a possibility to get a computer software that are more targeted on pasta measurement. Another important thing is if these pasta measurements can be done in a different way, perhaps just using a few spaghetti straws. It would also be interesting to study the protein network in an electron microscope because then it´s easier to understand what´s happening when pasta is prepared. Last but not least I think it´s important to do a organoleptic test to see if it´s possible to taste the measured results.</p> / <p>Detta examensarbete gick ut på att ta fram en metod med hjälp av en texturmätare där olika kvalitetsparametrar såsom hårdhet, elasticitet och spänst kunde mätas på pasta. Dessa mätningar gjordes på tre olika spaghettimärken. Dessa var Kungsörnen, Tomadini samt De Cecco. Mätningarna på de olika pastamärkena gjordes med hjälp av en texturmätare från TexVol som är ett svenskt företag. Deras olika instrument är främst framtagna för att fungera inom bageribranchen och köttindustrin. Detta gjorde att det var spännande att se om detta instrument även kunde användas med framgång för att mäta olika kvalitetsegenskaper på kokt pasta. Först gjordes mätningar på Kungsörnens spaghetti vid olika koktider. Dessa var mellan 5 och 14 minuter. Dessa mätningar gjordes främst för att se vad som händer med de olika kvalitetsegenskaperna från det att pastan är underkokt till kraftigt överkokt. Utifrån resultaten från dessa mätningar är det svårt att dra några tydliga slutsatser då de varierade kraftigt. Därefter gjordes mätningar på de tre olika pastamärkena med två olika mätmetoder, dels single cycle och dels hold until time. Med single cycle menas att proben(mätstången) går ner i pastan och sen direkt upp igen medan vid hold until time metoden så går proben ner för att sen stanna nere tills en förinställd tid passerat innan den går upp igen. På detta sätt kan olika kvalitetsegenskaper mätas med de olika mätmetoderna. För att dessa mätmetoder ska fungerar har olika parametrar på texturmätaren utvärderats och på detta sätt har en metod/tillvägagångssätt tagits fram. De flesta av stegen i denna metod verkar fungera bra men ett stort problem är att mätningarna skiljer sig mycket åt. Detta beror troligtvis på att pastan lägger sig olika inför varje mätning vilket gör att mätningarna blir långt ifrån identiska vilket leder till att resultaten blir svårtolkade. Vissa tendenser kan dock ändå ses. Om alla mätningar tags i beaktande kan det sägas att De Cecco pastan är den pasta av högst kvalité. De Cecco pastan är den som är mest "al dente", mest elastisk, mest spänst samt lägst klibbighet. Vad detta beror på är svårt att säga då det kan finnas många förklaringar som är mer eller mindre relevanta. En trolig förklaring kan vara att De Cecco pastan har ett högre proteininnehåll än de båda andra märkena. I litteraturen står det att ett högre proteininnehåll ger en bättre kokt pasta och detta verkar rimligt då protein nätverket blir starkare vilket håller ihop pastan på ett bättre sätt. En annan möjlig orsak kan vara att fördelningen av de olika proteinerna är bättre i De Cecco pastan än i de andra märkena vilket leder till en bättre kvalitet. De två andra, Kungsörnen och Tomadini hade snarlika resultat.</p><p>Vad som behöver göras för att denna metod eventuellt ska kunna användas i den dagliga produktionen av pasta och utveckling av ny pasta är att ta bort så många felkällor som möjligt så att standardavvikelsen i alla mätningar blir avsevärt mindre. Detta kan kanske avhjälpas av att ha en mjukvara som är mer anpassad till pastamätningar än den som var används nu som är anpassad till bageribranchen. En annan viktig sak kan vara att mäta på bara några få pasta strå till skillnad mot nuvarande "spaghettinystan". Ytterligare en intressant sak är att göra en organoleptisk undersökning av de olika pastamärkena för att se om de uppmätta resultaten är smakbara. Även att titta i elektronmikroskåp för att se de olika spaghettis proteinnätverk kan vara intressant för att få en förståelse för hur pastan ändrar sig under kokning.</p>

In this work the objective was to develop a method that would make it easier to quantitatively evaluate different quality parameters in pasta. This was done with the assistant of a texture analyzer from TexVol Instruments. The quality parameters that were investigated were hardness, resilience, elasticity and adhesiveness. Two different types of measurements were used to measure three different pasta brands. These were single cycle and hold until time. Before this was done the main parameters in the texture analyzer were tested and adjusted to suite the method. Most of the steps in the developed method worked satisfactorily but more studies have to be done to make the method useful in the daily work with pasta production and pasta development. With all tests in mind it could be said that the De Cecco pasta was the one with the best texture parameters. It had the highest hardness, elasticity and resilience and the lowest adhesiveness. The other two brands, Kungsörnen and Tomadini had lower but similar results. Further important studies to look into is if there`s a possibility to get a computer software that are more targeted on pasta measurement. Another important thing is if these pasta measurements can be done in a different way, perhaps just using a few spaghetti straws. It would also be interesting to study the protein network in an electron microscope because then it´s easier to understand what´s happening when pasta is prepared. Last but not least I think it´s important to do a organoleptic test to see if it´s possible to taste the measured results. / Detta examensarbete gick ut på att ta fram en metod med hjälp av en texturmätare där olika kvalitetsparametrar såsom hårdhet, elasticitet och spänst kunde mätas på pasta. Dessa mätningar gjordes på tre olika spaghettimärken. Dessa var Kungsörnen, Tomadini samt De Cecco. Mätningarna på de olika pastamärkena gjordes med hjälp av en texturmätare från TexVol som är ett svenskt företag. Deras olika instrument är främst framtagna för att fungera inom bageribranchen och köttindustrin. Detta gjorde att det var spännande att se om detta instrument även kunde användas med framgång för att mäta olika kvalitetsegenskaper på kokt pasta. Först gjordes mätningar på Kungsörnens spaghetti vid olika koktider. Dessa var mellan 5 och 14 minuter. Dessa mätningar gjordes främst för att se vad som händer med de olika kvalitetsegenskaperna från det att pastan är underkokt till kraftigt överkokt. Utifrån resultaten från dessa mätningar är det svårt att dra några tydliga slutsatser då de varierade kraftigt. Därefter gjordes mätningar på de tre olika pastamärkena med två olika mätmetoder, dels single cycle och dels hold until time. Med single cycle menas att proben(mätstången) går ner i pastan och sen direkt upp igen medan vid hold until time metoden så går proben ner för att sen stanna nere tills en förinställd tid passerat innan den går upp igen. På detta sätt kan olika kvalitetsegenskaper mätas med de olika mätmetoderna. För att dessa mätmetoder ska fungerar har olika parametrar på texturmätaren utvärderats och på detta sätt har en metod/tillvägagångssätt tagits fram. De flesta av stegen i denna metod verkar fungera bra men ett stort problem är att mätningarna skiljer sig mycket åt. Detta beror troligtvis på att pastan lägger sig olika inför varje mätning vilket gör att mätningarna blir långt ifrån identiska vilket leder till att resultaten blir svårtolkade. Vissa tendenser kan dock ändå ses. Om alla mätningar tags i beaktande kan det sägas att De Cecco pastan är den pasta av högst kvalité. De Cecco pastan är den som är mest "al dente", mest elastisk, mest spänst samt lägst klibbighet. Vad detta beror på är svårt att säga då det kan finnas många förklaringar som är mer eller mindre relevanta. En trolig förklaring kan vara att De Cecco pastan har ett högre proteininnehåll än de båda andra märkena. I litteraturen står det att ett högre proteininnehåll ger en bättre kokt pasta och detta verkar rimligt då protein nätverket blir starkare vilket håller ihop pastan på ett bättre sätt. En annan möjlig orsak kan vara att fördelningen av de olika proteinerna är bättre i De Cecco pastan än i de andra märkena vilket leder till en bättre kvalitet. De två andra, Kungsörnen och Tomadini hade snarlika resultat. Vad som behöver göras för att denna metod eventuellt ska kunna användas i den dagliga produktionen av pasta och utveckling av ny pasta är att ta bort så många felkällor som möjligt så att standardavvikelsen i alla mätningar blir avsevärt mindre. Detta kan kanske avhjälpas av att ha en mjukvara som är mer anpassad till pastamätningar än den som var används nu som är anpassad till bageribranchen. En annan viktig sak kan vara att mäta på bara några få pasta strå till skillnad mot nuvarande "spaghettinystan". Ytterligare en intressant sak är att göra en organoleptisk undersökning av de olika pastamärkena för att se om de uppmätta resultaten är smakbara. Även att titta i elektronmikroskåp för att se de olika spaghettis proteinnätverk kan vara intressant för att få en förståelse för hur pastan ändrar sig under kokning.

The report presents the results of a comparative Russian-German research on the topic of sustainable mobility. On the basis of two stages of sequential, electronic, anonymous interviews of 23 Russian and 24 German experts in the field of transport, there was identified the role of a sustainable mobility in achieving the Sustainable development goals (SDG’s); the most relevant objectives of sustainable mobility in Russia and Germany; the barriers and contributors of the inclusion of these objectives in Russian transport policy. Furthermore, specific strategies that can effectively contribute to tackling transport problems under specific national conditions were outlined. In addition, the perception of the role of sustainable mobility in the expert circles of Russia and Germany were compared. In conclusion, the author provides a number of problematic issues that require further research in order to promote the concept of sustainable mobility in Russia.:Introduction. Part I. Sustainable Transport Impacts on Achieving the Sustainable Development Goals (SDG\'s). Part II. Priority objectives of sustainable mobility in Germany and Russia. Part III. The effectiveness of sustainable mobility strategies. General conclusions. Further research. References. Annex 1. The questionnaire of the first stage of the research. Annex 2. The questionnaire of the second stage of the research. Annex 3. Statistics of evaluations on question №1: \'Sustainable Transport Impacts on Achieving the Sustainable Development Goals (SDG’s)\'. Annex 4. Statistics of evaluations on question №2: \'The relevance of sustainable mobility objectives in Russia / Germany\'. Annex 5. Statistics of evaluations on question №2: \'The effectiveness of sustainable mobility strategies in Russia / Germany\'.

This work is monitored from a professional point of view the area of creativity and its development on students during a summer camp. The theoretical part deals with the problems of creativity, its development and leisure activities. Research section includes a comprehensive weekly program that uses various methods to develop creativity, applied on the high school students during the summer camp activities. The aim of this study was to compare the methods used in terms of their impact on human development, teamwork, communication, creativity and degree of its development. This research showed, that the development of creativity in the teamwork brings a lot of advantages. Especially the level of cooperation, inspiration and humour, that is lived in the group together. In this research is showed that different methods for the development of creativity are developing the components of creativity in different degrees.

Title of the Thesis: Experiences of the Feldenkrais Method Practitioners with group lessons Awareness Through Movement for Children The Aim of the Thesis: The Aim of the Thesis is finding out possible uses of Feldenkrais Method (FM) - Awareness Through Movement (ATM) in group lessons for children. We will use theoretical sources and information gained by internationally certified practitioners who use FM lessons for children groups. Method: We will use theoretical qualitative research Phenomenological conception, which has descriptive-analytical character. We chose this research because it was the most suitable one. Its main goal is description and analysis of the experience gained in the specific area. (phenomenon, action, situation or process). We cooperated with internationally certified practitioners who have used FM lessons for children groups. The research was provided by the written interview with open questions. Gained information were analyzed by topic analysis and then evaluated from the view of different topics. Results: The Thesis was dealing with the phenomenon of group lessons of Feldenkrais method (FM) - Awareness Through Movement (ATM). The results showed that this method and its principles can be used for children with or without specific needs from the age of two or three. We...

Es gibt berufliche Hautreinigungsmittel für verschiedene Arten und Grade von Verschmutzungen, allerdings ohne rechtlich bindende Vorgaben für die Hersteller bei der Produktauslobung. Das führt zur Anwendung diverser, herstellerabhängiger Prüfverfahren, die zu nicht vergleichbaren Angaben bei Hautreinigungsprodukten führen. Folglich ist eine begründete Produktauswahl aktuell für den Anwender nur begrenzt möglich. Ziel dieser Arbeit ist es, ein standardisiertes In-vivo-Reinigungsmodell zu entwickeln. Zentral in diesem Kontext sind die wissenschaftliche Begründung und Validierung von Modellschmutzen und die Standardisierung der Reinigungsprozedur. Um eine nachhaltige Umsetzung des In-vivo-Modells zu unterstützen, erfolgen einleitend eine einschlägige Literaturrecherche sowie eine Herstellerbefragung zu aktuell eingesetzten Produktprüfverfahren und zur Identifizierung von Anforderungen an das In-vivo-Modell. Ergebnisse dienen der Konzeption eines Kriterienkatalogs für das zu entwickelnde Modell. Für die Modellschmutzbegründung werden eine fragebogenbasierte Datenerhebung bei Beschäftigten und Arbeitssicherheitsbeauftragten und orientierende Betriebsbesichtigungen in unterschiedlichen Berufsgruppen zu Schmutzexpositionen am Arbeitsplatz vorgenommen. Diese so identifizierten Verschmutzungen werden im Anschluss nach physikochemischen Eigenschaften klassifiziert und begründen die mittels Modellschmutzen abzubildenden Schmutzeigenschaften für die Produktauslobung. Insgesamt werden sechs Modellschmutze theoretisch begründet, galenisch formuliert (Kutz 2009), anwendungsorientiert validiert (Elsner et al. 2011, Elsner et al. 2013a) und stehen nun für In-vivo-Reinigungsversuche zur Verfügung. Dabei handelt es sich um einen hydrophilen Modellschmutz (Typ „Mascara“), einen lipophilen Modellschmutz (Typ „W/O-Creme“), zwei filmbildende Modellschmutze (Typ „Dispersionslack“ und Typ „Acryllack“) und zwei Staub-Öl-Mischverschmutzungen unterschiedlicher Haftung (Typ „Altöl“ und Typ „Salbe“). Der Nachweis der Reinigungswirkung erfolgt chromametrisch anhand des L*-Wertes. Zu diesem Zweck sind die Modellschmutze schwarz gefärbt. Für die Standardisierung der Reinigungsprozedur wird der DGUV-Hautwaschapparat aus Osnabrück (OHWA) in Anlehnung an bzw. als Weiterentwicklung von vergleichbaren Geräten wie der Hautwaschmaschine von Schrader (1996) und dem „rotierenden Quirl“ von Tronnier (1965) konstruiert. Er ermöglicht eine standardisierte mechanische Einwirkung auf drei definierte Hautareale am volaren Unterarm und entspricht der Qualitätsnorm DIN EN ISO 13485 für Medizinprodukte. Anpressdruck, Rotation und Dauer der Einwirkung sind einstellbar. Auch geräteübergreifend führt der OHWA zu reproduzierbaren Reinigungseffekten. Durch die herstellerübergreifende Umsetzung der Methode können zukünftig Hautreinigungsmittel entsprechend ihrer Eigenschaften klassifiziert und dadurch die Möglichkeit einer gezielten Produktauswahl geschaffen werden. Ferner kann das Modell von Herstellern für die Produkt(weiter)entwicklung angewendet werden.