<p>Denna uppsats handlar om hur ungdomar med lågt deltagande på NUEVO upplever hinder och möjligheter i normaliseringsprocessen. NUEVO är en institution som hjälper arbetslösa ungdomar som länge har varit arbetslösa eller som har speciellt svårt att få eller lyckas behålla ett jobb. Min studie är inriktad på de ungdomar som inte deltar så aktivt på NUEVO och varför det är så. Varför normaliseringsprocessen och avstämplingen av dessa ungdomar hindras av en lång avvikarkarriär som dessa ungdomar har. Det jag fick fram är att stämplingen historia har en stor påverkan på ungdomarnas nuvarande situation. Det skapar en större problematik att hjälpa dessa ungdomar att integreras i samhället. Sen fick jag även fram ett antal hinder som även dessa sätter käppar i hjulet för att avstämpla och normalisera ungdomarna. Även att det finns många positiva aspekter på NUEVO som är en motpol till det negativa. NUEVO har kommit en bit på vägen för att möta dessa ungdomar men ännu är det en bit kvar att gå. Av de sex intervjuerna jag gjorde fick jag fram kategorier för hinder för avstämpling, men även kategorier till försök till avstämpling, där ungdomarna förut språkade att NUEVO gjorde väldigt bra jobb. Det är de här ungdomarna och deras upplevelse som är det central i denna undersökning.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 1984. / Vita. Bibliography: leaves [188]-202.

Denna uppsats handlar om hur ungdomar med lågt deltagande på NUEVO upplever hinder och möjligheter i normaliseringsprocessen. NUEVO är en institution som hjälper arbetslösa ungdomar som länge har varit arbetslösa eller som har speciellt svårt att få eller lyckas behålla ett jobb. Min studie är inriktad på de ungdomar som inte deltar så aktivt på NUEVO och varför det är så. Varför normaliseringsprocessen och avstämplingen av dessa ungdomar hindras av en lång avvikarkarriär som dessa ungdomar har. Det jag fick fram är att stämplingen historia har en stor påverkan på ungdomarnas nuvarande situation. Det skapar en större problematik att hjälpa dessa ungdomar att integreras i samhället. Sen fick jag även fram ett antal hinder som även dessa sätter käppar i hjulet för att avstämpla och normalisera ungdomarna. Även att det finns många positiva aspekter på NUEVO som är en motpol till det negativa. NUEVO har kommit en bit på vägen för att möta dessa ungdomar men ännu är det en bit kvar att gå. Av de sex intervjuerna jag gjorde fick jag fram kategorier för hinder för avstämpling, men även kategorier till försök till avstämpling, där ungdomarna förut språkade att NUEVO gjorde väldigt bra jobb. Det är de här ungdomarna och deras upplevelse som är det central i denna undersökning.

published_or_final_version / Sociology / Master / Master of Social Sciences

Dissertation (Ph.D.)--Auburn University, 2005. / Abstract. Vita. Includes bibliographic references (p.190-242).

Thesis (M.S.W.)--University of Hong Kong, 1994. / Includes bibliographical references (leaves 106-109).

Thesis (Ph. D.)--Carleton University, 1994. / Also available in electronic format on the Internet.

Although most research in behavioral ethics has drawn heavily upon cognition, as exemplified by Kohlberg’s seminal work on moral development, recent research has focused on the self-regulatory aspect of moral identity and its relevance to ethical and moral behavior in organizations. Individual moral identity is a potentially important component of one’s self concept and has been shown empirically to have distinct associations with behavioral outcomes related to ethics in organizational settings. In particular, the importance or salience of moral identity to one’s overall sense of identity is thought to be a significant predictor of ethical or unethical behavior. Although less attention has been directed toward the organization member’s perception of the moral identities of the organizations in which they work, this dissertation argues that organizations indeed have moral identities, and that the organization member’s perception of organizational moral identity is likely to have an impact on his or her productive and counterproductive organizational behaviors. The focus of this study is two fold. First, a theoretical framework was developed integrating the congruence of an individual’s and organizations moral identity with various behavioral outcomes. From this framework theoretically justified hypotheses linking moral identity congruence with specific behaviors were established. Secondly, empirical tests were conducted examining the hypothesized impact of different forms of moral identity congruence (incongruence) on organizational citizenship behaviors and specific types of deviant behaviors. Results are supportive that moral identity congruence does impact behavioral outcomes, most specifically organizationally benefiting misbehaviors. A weak-weak moral identity congruence was shown to positively associate with organizationally benefiting misbehaviors in both studies.

No description available.

published_or_final_version / Social Work / Master / Master of Social Work