Frågeställningar: Hur påverkas konsumtionen av digitala nyheter av individuella preferenser och ålder? Hur påverkas inställningen till digitala nyheter på olika utlämningsformer av individers preferenser och ålder? Syfte: Studiens syfte är att beskriva konsumtionen av digitala nyheter i olika åldersgrupper och att analysera konsumenters individuella preferenser gällande detta. Vidare är syftet att analysera de faktorer som påverkar konsumtionen av digitala nyheter. Ett delsyfte är även att beskriva och analysera olika åldersgruppers preferenser och inställning gällande olika utlämningsformer för digitala nyheter. Det slutliga syftet är att tillhandahålla rekommendationer till digitala nyhetsbyråer som de kan använda sig av för att tillmötesgå individers preferenser vid konsumtion av digitala nyheter. Metod: Studien har genomförts med en en induktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Primärdata samlades genom intervjuer och fokusgrupper. Resultat och slutsatser: Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att konsumtionen av digitala nyheter påverkas i större grad av individuella preferenser än ålder. Vidare identifierades påverkansfaktorer, där intresse påvisades vara en av de viktigaste. Respondenterna uppvisade en positiv inställning till mobila nyhetsapplikationer och sociala medier som utlämningsformer för digitala nyheter. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Studien bidrar med åtta faktorer som påverkar konsumtionsmönstret av digitala nyheter. Vidare bidrar studien med en klargörelse av individuella preferenser gällande utlämningsformer för digitala nyheter. Studiens resultat kan sedan ligga till grund för hur digitala nyhetsbyråer kan tillmötesgå konsumenters preferenser.  Nyckelord: Konsumentbeteende, konsumtionsmönster, individuella preferenser, ålder, digitala nyheter / Research question: How is the consumption of digital news affected by individual preferences and age? How is the attitude towards digital news on different digital channels affected by individual preferences and age? Purpose: The purpose of the study is to describe the consumption of digital news in different age groups and to analyse consumers’ individual preferences regarding this. The purpose is furthermore to analyse factors influencing the consumption of digital news. It is also to describe and analyse different age groups preferences and attitudes towards news on different digital channels. The final purpose of the study is to provide digital news agencies with recommendations that they can use to meet individual preferences regarding the consumption of digital news. Method: The study is based on an inductive approach and a qualitative research method. The data has been collected through interviews and focus groups. Results and conclusions: Based on the study’s results we conclude that the consumption of digital news is affected to a greater extent by individual preferences than age. Furthermore factors that affect the consumption of news were identified, where interest was shown to be one of the most important factors. The respondents showed positive attitudes towards mobile news applications and social media as digital channels for news. Theoretical and practical contribution: The study contributes eight factors that affect the consumption of digital news. Furthermore the study clarifies different age groups attitudes towards news on different digital channels. The study’s results could form the basis for how digital news agencies can accommodate consumer preferences. Keywords: Consumer behaviour, Consumption pattern, individual preference, age, digital news

Consuming news and defining its credibility play a large role in our everyday lives. The digitalisation of news has enabled new interactions with the medium, that have yet to be analysed in their impact on credibility. This study aims to investigate the effects interactivity has on perceived credibility and how user interactions can be applied to the digital news medium. The analysis is done through a user -centric approach using both qualitative and quantitative methods based on design thinking. The methods used include a digital questionnaire, user interviews and prototype testing. Using these methods we find that no strong association can be made between the frequency of use of specific digital interactions such as sharing, liking and commenting and perceived credibility. While most users see an added benefit in having more interactive elements on a digital platform, it cannot be concluded that overall higher levels of interactivity lead to higher credibility. However, if interactivity is used to enable people to voice their opinion an increase in trust can be built, which subsequently increases credibility. / Att konsumera nyheter och definiera deras trovärdighet spelar en stor roll i vår vardag. Digitaliseringen av nyheter har möjliggjort nya interaktioner med mediet, som ännu inte har analyserats i deras inverkan på trovärdigheten. Denna studie syftar till att undersöka effekterna som interaktivitet har på upplevd trovärdighet och hur användarinteraktioner kan tillämpas på det digitala nyhetsmediet. Analysen görs genom en användarcentrerad metod med både kvalitativa och kvantitativa metoder baserade på designtänkande. Metoderna som används inkluderar ett digitalt frågeformulär, användarintervjuer och prototyptestning. Med hjälp av dessa metoder finner vi att ingen stark koppling kan göras mellan frekvensen för användning av specifika digitala interaktioner som att dela, gilla och kommentera och upplevd trovärdighet. Medan de flesta användare ser en extra fördel med att ha fler interaktiva element på en digital plattform, kan man inte dra slutsatsen att övergripande högre nivåer av interaktivitet leder till högre trovärdighet. Men om interaktivitet används för att göra det möjligt för människor att uttala sig, kan man öka förtroendet, vilket därefter ökar trovärdigheten.