Politiska beslut om reformer i skolan fattas av politiker och verkställs sedan av tjänstemän. Möjligen kan detta uppfattas som en tydlig och enkel process men mycket kan hända som gör att resultatet blir annat än det som avsetts. Skolor och pedagoger har i uppgift att i offentlig verksamhet realisera skolpolitiska beslut. Här spelar skolors inbördes variation och unika kontexter in vilket kan problematisera genomförandeprocessen av reformer. Denna uppsats fokuserar på genomförande/implementering av digitalisering i skolan. Regeringens digitaliseringsplan (U2017/04119/S, 2017) och beslut om nya skrivningar i skolans läroplan (Skolverket 2018, Lgr11) innebär att elever ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens med hjälp av digitala verktyg i skolämnena. Den här studien vill utifrån skolledares perspektiv beskriva implementering av digitalisering i skolan. De aktiviteter och insatser som görs i processen, samt den kunskap som krävs, sprids och skapas under tiden,synliggörs i studien. Undersökningen har även ett intresse av att urskilja och beskriva eventuella anpassningar som görs på lokal eller beslutande nivå under genomförandet samt resultat av dessa anpassningar. Studien tar avstamp i perspektiv på implementering som top down, bottom up och ”från mitten”. Nyinstitutionell teori bidrar med att förklara hur organisationers strukturer och processer kan påverka förändringsarbete. Undersökningen sker med kontextuella intervjuer av fem skolledare i kommunala grundskolor som är organiserade från förskoleklass till och med årskurs sex. De huvudsakliga resultaten är att skolledarna uppfattar implementeringsprocessen som komplicerad och svår att överblicka. Implementeringsprocessen påverkas av olika aspekter som exempelvis skolornas förkunskaper och beredskap att förändra. Resultaten visar också att lokala enheter gör anpassningar för att kunna genomföra reformen. Anpassningarna får konsekvenser i form av exempelvis annat lärande än det avsedda, eller bristande eller ickelärande.