Den rådande COVID-19 pandemi har medfört rekommendationer angående digitalt distansarbete som innebär stora förändringar för många människor. Studie- och yrkesvägledare har genom sin utbildning beredskap och kunskap i att vägleda och motivera andra i förändringar. Men hur upplever och hanterar vägledarna själva denna övergång till ett digitalt distansarbete? Samt hur påverkas deras arbetsmotivation? Syftet med studien är således att få en djupare förståelse för hur vägledare upplever och resonerar kring sin arbetsmotivation i förhållande till det digitala distansarbete som pandemin har fört med sig. Frågeställningar som undersöks är; Hur upplever utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet förändringen till det digitala distansarbete som pandemin medfört? Hur resonerar utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet kring sin arbetsmotivation gällande förändring till det digitala distansarbete som pandemin fört med sig? En kvalitativ metod har använts där sex utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet har intervjuats. Det empiriska materialet analyseras utifrån valda delar av motivationsteorin Self-Determination Theory med begreppen kompetens, självbestämmande, samhörighet samt inre motivation. Även delar av den salutogena teorin Känsla Av Sammanhang med begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet har använts i analysen.     Studiens huvudresultat visar att studie- och yrkesvägledarna upplever både för- och nackdelar med ett digitalt distansarbete. Deras motivation drivs främst av möjligheter till kompetensutveckling, frihet under ansvar samt en känsla av samhörighet. Studie- och yrkesvägledarna upplever en känsla av sammanhang i denna situation som nu är det nya normala, men efterfrågar i framtiden ett mixat arbetssätt mellan fysiskt och digitalt distansarbete.

Introduktion: För att stoppa spridningen av covid-19-pandemin uppmanades alla som hade möjlighet att utföra digitalt distansarbete, att göra det. För att en chef skulle lyckas med chefskapet inom digitala distansarbetet behövde chefen förhålla sig till ett aktivt och stöttande ledarskap, där medarbetaren kände sig delaktiga och inte övervakade. Genom att behålla fokus på ett hälsofrämjande arbete kan arbetsmiljön förbättras. Teorin Self Determination Theory, SDT och Kravkontrollmodellen, användes som förklaringsmodeller, dels utifrån individens motivering och självständighet, dels till förklaring när en chef mötte sina medarbetare och deras enskilda behov av stöd vid digitalt distansarbete. Syfte: Var att ur chefens perspektiv belysa hur hälsofrämjande arbete påverkades av digitalt distansarbete, utifrån ett organisatoriskt och socialt arbetsmiljöansvar. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med sökningar i två databaser genomfördes. Analysen av 14 vetenskapliga artiklar gjordes med Braun och Clarke (2006) sex steg i tematisk analys. Resultat: Analysen genererade fyra teman: hälsofrämjande arbete, digitalt distansarbete, chefperspektiv och arbetsmiljö. Inom varje tema identifierades subteman: hälsofrämjande arbete innefattar, kommunikation, relation och balans. Digitalt distansarbete innefattar: strategi, autonomi och samarbete samt möjligheter. Chefskap innefattar: tillgänglighet, och attityder. Arbetsmiljö innefattar tre subteman: arbetsbeskrivningar, organisationskultur och kommunikationsteknik. Resultatet visade på att kommunikation mellan chefen och medarbetarna var viktigt för att ett hälsofrämjande arbete kunde genomföras med gemensamma insatser och att chefen tar ansvar för arbetsmiljön. Slutsats: Genom att chefen har ett öppet och uppmuntrande ledarskap förbättras det hälsofrämjande arbetet vid digitalt distansarbete. / Introduction: To stop the spread of the COVID-19 pandemic, anyone who had the opportunity to do digital teleworking was encouraged to do so. For a manager to succeed in the management of digital remote work, the manager needed to relate to an active and supportive leadership, where the employee felt involved and not supervised. By maintaining the focus on health promotion work, the work environment can be improved. The theory Self Determination Theory, SDT and the Requirements Control Model, were used as explanatory models, partly based on the individual's motivation and independence, and partly to explain when a manager met their employees and their individual needs for support in digital teleworking. Aim: From the manager's perspective, to highlight how health promotion work was affected by digital teleworking, based on an organizational and social work environment responsibility. Method: A structured literature review with searches in two databases was conducted. The analysis of 14 scientific papers was done with Braun and Clarke (2006) six steps of thematic analysis. Results: The analysis generated four themes: health promotion, digital teleworking, managerial perspective, and work environment. Within each theme, subthemes were identified: health promotion includes communication, relationship, and balance. Digital remote work includes strategy, autonomy and collaboration, and opportunities. Leadership includes accessibility, and attitudes. Work environment includes three subthemes: job descriptions, organizational culture, and communication technologies. The results showed that communication between the manager and the employees was important for health promotion work to be carried out with joint efforts and that the manager takes responsibility for the work environment. Conclusion: By the manager having an open and encouraging leadership, the health promotion work in digital teleworking is improved.