Sveriges kriminalpolitiska diskurs är i ständig förändring, vilket påverkar de straff som döms ut till unga lagöverträdare. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka den kriminalpolitiska diskursens innehåll utifrån argument som förs för respektive emot särbehandling vid tilldelning av straff för unga lagöverträdare. Granskningen genomfördes utifrån olika regeringsbildningar (Högerregering mellan 2006–2014, Vänsterregering mellan 2014–2022) och i relation till den straffrättsliga principen om proportionalitet och de teoretiska utgångspunkterna individualprevention, allmänprevention och Dual Systems Model. Det innefattade en granskning av potentiella skillnader i argument mellan unga omyndiga lagöverträdare i åldern 15–17 och unga myndiga lagöverträdare i åldern 18–20. En kvalitativ tematisk analys gjordes utifrån olika politiska dokument, vilket var studiens urval och material. Resultatet visade på flertalet argument för och emot särbehandling av unga omyndiga respektive unga myndiga lagöverträdare vid tilldelning av straff. Det sågs också skillnader i regeringsbildningarna, där vänsterregeringen har haft en skärpt kriminalpolitik för unga lagöverträdare i jämförelse med högerregeringen. / The discourse of the criminal policy in Sweden is constantly changing, which will affect the punishments given to juvenile offenders. The aim of the present thesis was to examine the content of the criminal policy discourse regarding juvenile offenders through analyzing arguments for and against treating juvenile offenders differently when assigning sentences. This was examined through carefully reviewing different government formations (Right wing between 2006–2014, Left wing between 2014–2022) and in relation to the criminal justice principle proportionality and the theoretical frameworks individual prevention, general prevention, and Dual Systems Model. It also included an examination for potential differences in arguments for minor juvenile offenders between the ages of 15–17 and juvenile offenders of age between the ages of 18–20. A qualitative thematic analysis was conducted by reviewing different political documents, which was used as the sample and material. The results showed multiple arguments for and against treating minor juvenile offenders and juvenile offenders of age differently than adult offenders when assigning sentences. It also showed differences between the government formations where the left formation had a more punitive criminal policy for juvenile offenders compared to the right formation.