Denna uppsats syftar till att identifiera och beskriva vilka effekter kontakten med djur i det sociala arbetets praktik har på klienterna på anstalten Sörbyn. Studien baserar sig på tre frågeställningar: ”Hur arbetar verksamma på Sörbyn med djur?”, ”Vilken inverkan upplever de professionella på Sörbyn att djuren har på klienterna?”, ”Hur upplever klienterna på Sörbyn att kontakten med djuren på anstalten påverkar dem?”. För att besvara dessa frågor utfördes fyra kvalitativa intervjuer. Två med anställda på Sörbyn med ansvar för verksamheten med djuren, samt två med intagna på anstalten som kommer i kontakt med djuren på en daglig basis. De professionellas och de intagnas bild av hur kontakten med djur påverkar klienterna överensstämmer. För många klienter utgör verksamheten med djuren en viktig och positiv influens i livet, men faktorer som intresse, rädsla, ogillande och allergi påverkar nyttan och verksamheten är därför till stor del byggd på frivillighet. Djuren ses fylla en stödjande funktion i en svår tid för klienterna. De fungerar även som ett sammanhållande kitt genom att vara en neutral punkt att samlas och samarbeta kring, vilket underlättar kommunikation och relationsbyggande mellan professionell och klient samt klienter emellan. Djuren bidrar också till personlig utveckling då de utmanar och utgör en meningsfull sysselsättning. Färdigheter och ett intresse som även kan komma till nytta efter avtjänat straff och därigenom verka brottsförebyggande.

<p>Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. <strong>Bakgrund:</strong> Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. <strong>Syfte:</strong> Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården. <strong>Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syfte och frågeställning. Data samlades in både manuellt och genom databassökning. Endast vetenskapliga forskningsartiklar inkluderades och datamaterialet var både kvantitativt och kvalitativt. Datamaterialet analyserades för att identifiera kategorier. <strong>Resultat:</strong> Nio kategorier identifierades varav åtta beskriver hur djurs medverkan i vården främjat välbefinnande hos äldre. Den nionde kategorin beskriver på vilka sätt djuren orsakat uttryck för illabefinnande. <strong>Slutsats:</strong> Fördelarna med djurassisterat vårdande uppvägde nackdelarna med god marginal, vilket gör att författarna anser att examensarbetets resultat pekar på att djurassisterat vårdande kan användas i praktiken för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården.</p> / <p>Our ageing population have an increasing need of caring to maintain their sense of well-being. Companion animals have the ability to listen without judging, they can offer friendship and make the elders feel needed. <strong>Background:</strong> Historically, animals have been used in the psychiatric setting and foremost when caring for children. During the 1990s, introduction of animals into the nursing home setting became common and a substantial amount of research was published, indicating health-promoting effects of animal-assisted caring. <strong>Aim:</strong> The aim of this exam paper was to describe the potential impact of animal-assisted caring on well-being of older adults in the nursing home setting. <strong>Method:</strong> A systematic review was conducted in response to the aim and study question. Data was collected both manually and by searching a database. Only research-based journal articles were included and both quantitative and qualitative data was retrieved. The data was analyzed to identify categories. <strong>Results:</strong> Nine categories were identified including eight categories describing how animal contribution led to promotion of well-being among the elderly. The ninth category describes the ways animal-assisted caring caused expressions of ill-being. <strong>Conclusion:</strong> The benefits of animal-assisted caring outweighed the disadvantages by far, which led the authors to conclude that the results of this exam paper supports the implementation of animal-assisted caring in practice to promote well-being in elderly nursing home residents.</p>

Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. Bakgrund: Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syfte och frågeställning. Data samlades in både manuellt och genom databassökning. Endast vetenskapliga forskningsartiklar inkluderades och datamaterialet var både kvantitativt och kvalitativt. Datamaterialet analyserades för att identifiera kategorier. Resultat: Nio kategorier identifierades varav åtta beskriver hur djurs medverkan i vården främjat välbefinnande hos äldre. Den nionde kategorin beskriver på vilka sätt djuren orsakat uttryck för illabefinnande. Slutsats: Fördelarna med djurassisterat vårdande uppvägde nackdelarna med god marginal, vilket gör att författarna anser att examensarbetets resultat pekar på att djurassisterat vårdande kan användas i praktiken för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. / Our ageing population have an increasing need of caring to maintain their sense of well-being. Companion animals have the ability to listen without judging, they can offer friendship and make the elders feel needed. Background: Historically, animals have been used in the psychiatric setting and foremost when caring for children. During the 1990s, introduction of animals into the nursing home setting became common and a substantial amount of research was published, indicating health-promoting effects of animal-assisted caring. Aim: The aim of this exam paper was to describe the potential impact of animal-assisted caring on well-being of older adults in the nursing home setting. Method: A systematic review was conducted in response to the aim and study question. Data was collected both manually and by searching a database. Only research-based journal articles were included and both quantitative and qualitative data was retrieved. The data was analyzed to identify categories. Results: Nine categories were identified including eight categories describing how animal contribution led to promotion of well-being among the elderly. The ninth category describes the ways animal-assisted caring caused expressions of ill-being. Conclusion: The benefits of animal-assisted caring outweighed the disadvantages by far, which led the authors to conclude that the results of this exam paper supports the implementation of animal-assisted caring in practice to promote well-being in elderly nursing home residents.