This thesis presents the results from a osteological analysis and a GIS-study aimed to examinedifferences in the located animal bones in different areas of the excavation site of Ajvde. The osteological material came from five excavated square meters on the site and was comparedwith osteological results from other researchers from different areas to create overview and try tosee differences between the areas. The GIS-study took data from all animal bone material excavated on the site, a total of about 2300kilos, and presented them in maps of spatial distribution for each layer (pictures 4, 5, 6 & appendixpicture 1) to see if there were any clusters of activity and changes between the layers. The dating ofthe culture layer and the burial field (pictures 7 & 8) were presented in maps to see if they could becorrelated with what was seen with the animal bones. Pictures of different shorelines were alsopresented (picture 9) to compare with the results that were seen in the changes of animal bones fromdifferent layers. The results of the GIS-study have shown that the activity on the site have moved over time alongthe hight differences of the land. The earlier layers show activity only on the higher elevation butlater moves down, and in the upper layers activity have been all over the excavated area. Clusters ofanimal bones were seen in the so called “black areas” of the sites (shown in picture 2) but also otherareas contained a lot of animal bones. The results of the osteological analysis have shown that there are differences in what species arefound in different areas. The most common are seal, wild boar/pig and fish. And the main differenceare shown between what are found within the black areas and outside. The bone material frominside the black areas are much more fragmented and contained more wild boar/pig bones, andoutside the black areas more bones from seal and fish were found in less fragmented condition (seepicture 10). The bone parts found from wild boar/pig were mostly cranium, teeth and bones fromthe feet, while there were all parts of the body found from seals. It is thereafter discussed that seal and fish may have been the common foods for the Ajvideinhabitants, which is also confirmed by C13-results, and the wild boar/pig may have been a morevaluable resource, not just as food at events like feasts, but also as material for tools. The black areas are discussed as maybe ritual areas for preparation for feasts in connection to burialceremonies, but this is something that needs more research to determine. The continuity of the blackareas are also discussed, but this also needs more research to know anything for certain. / Den här uppsatsen presenterar en sammanställning av osteologiska analyser och en GIS-studie medavsikten att undersöka skillnader i djurbensmaterialet på olika områden av utgrävningsytan påAjvide. Det osteologiska materialet kom från fem utgrävda kvadratmeter och jämfördes med andraosteologers resultat från andra områden på platsen för att skapa en översiktsbild av de olikaområdena och försöka se om det fanns skillnader. GIS-studien tog data från allt dokumenterat djurbensmaterial från utgrävningarna, totalt 2,3 ton, ochpresenterades i spridningskartor för varje lager (bild 4, 5 & 6) för att se om det fannskoncentrationer av aktivitet och förändringar mellan lagren. Dateringar från kulturlagret ochgravarna (bild 7 & 8) presenterades i kartor för att se de kunde kopplas samman med vad som sågs ispridningen av djurbensmaterialet. Strandlinjemodelleringar skapades också (bild 9) för att jämföramed resultaten från spridningskartorna över djurbensmaterialet. Resultatet från GIS-studien visade att aktiviteten på platsen har förflyttat sig över tid längs medhöjdskillnaderna i landskapet. De djupaste lagren visar enbart på aktivitet på de högre nivåerna,men i de övre lagren har detta förflyttats neråt och spritt sig över hela utgrävningsområdet. Storakoncetrationer av djurben kunde ses i de såkallade "svarta ytorna" men det fanns även mycketdjurben utanför dessa områden. De osteologiska resultaten visade att det fanns skillnader i vilka arter som påträffats på de olikaområdena. De vanligaste arterna var säl, svin och fisk. Den största skillnaden var vad som återfannsinom de svarta ytorna jämfört med utanför. Benmaterialet inom de svarta ytorna var mycket merfragmenterat och innehöll mer svinben, och utanför de svarta ytorna återfanns mer ben från säl ochfisk som även var betydligt mindre fragmenterade (se bild 10). Benelementen som återfanns frånsvin var mestadels kranium, tänder och fotben, medan samtliga kroppsdelar från säl påträffades. Det diskuteras därefter att säl och fisk kan ha varit den vardagliga födan för Ajvidebefolkningen,vilket också bekräftast av C13-resultat, och därmed enbart behandlats som matavfall, medan svinenkan varit en mer värdefull resurs, inte bara som mat vid exempelvis festmåltider, men även sommaterial till redskapstillverkning. De svarta ytorna diskuteras som möjliga platser för förberedelser för gravceremonier eller vid slaktvid festmåltider, men detta är något som behöver undersökas vidare för att avgöra. De svartaytornas kontinuitet och användning över tid diskuterades också, men behöver även det ytterligareundersökning och dateringar för att kartläggas.

Uppsatsen utgår ifrån en analys av 20 kilo animalosteologiskt material från kvarteret Gruvan 3 i Jönköping, vilket har daterats till medel- och stormaktstid (1000–1600 e.Kr.). Syftet har varit att undersöka förändringar i djurhållning och eventuella aktiviteter (kopplade till djurbenshantering), som ägt rum på platsen. Under analysarbetet har art och benelement bedömts. Osteologiska metoder för ålder, kön och mankhöjd har tillämpats i den mån detta varit möjligt på slaktdjuren i materialet, det vill säga nötkreatur (Bos taurus), får/get (Ovis aries/Capra hircus) och svin (Sus domesticus). Studien har visat att det förekommer vissa skillnader i artfördelning mellan slaktdjuren under periodens olika faser. Nöt har dock varit mest frekvent förekommande följt av får/get och gris. Resultatet av den osteologiska analysen har uppvisat stora likheter med andra tidigare undersökta medeltida stadsmaterial, när det gäller ålder, kön och mankhöjd hos djuren. Materialet från senare halvan av den undersökta tidsperioden har innehållit en större mängd bearbetade benfragment, vilka tolkats vara hantverksspill. / This paper is based on a study of 20 kilo animal bones, which were recovered from an excavation in 1994 in the quarter of Gruvan 3, Jönköping. The purpose of this essay was to investigate changes in animal husbandry and activity, related to animal bones, at the site during the period from AD 1000–1600. Osteological methods have been used to determine age, gender and height of the most common domestic animals, which are cattle (Bos taurus), sheep/goat (Ovis aries/Capra hircus) and pig (Sus domesticus). Some differences have been seen in the distribution of the domestic animals in the material from different time periods. Cattle has been the most common animal followed by sheep/goat and pig. The osteological material has also shown similarities with other materials from medieval Swedish towns based on the age, gender and height of cattle, sheep/goat and pig. The material from the later part of the investigated period has contained an increasing amount of bone fragments from crafting.